Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kivik - Kivikas, Albert - Kivimaa, Arvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIVIKAS
Bredarör, Kivik.
besökaren genom en i röset utsparad gång kan
komma in till själva kistan, vilken står på
ursprunglig plats, omsluten av en betongkammare.
Hällarnas märkliga ristningar utgöras dels av
symboliska tecken av skilda slag, som avse att ge skydd
åt den döde, dels av kultscener, vilka sannolikt
återge väsentliga moment av ceremonierna i
samband med gravläggningen och inhuggits i kistans
väggar för att ge ökad kraft åt ritualens magiska
syften. Sålunda får man på en sten bilder ur en
kultprocession, i vilken bl.a. åtta i fågelhamn klädda
präster deltaga, och dessa återkomma på en
intill-stående sten, men nu samlade omkring ett offerkar
och utförande det egentliga gravoffret. Andra
figurer på samma häll häntyda på att offret försiggått
under musik av lurblåsare och trumslagare, medan
bl.a. svärdbärande män bevaka den dödscirkel, som
dragits kring den utvalda platsen för
gravrummet. — Ortens namn skrevs 1621 Kyvigs Leje.
Det är icke säkert tolkat. — Litt.: C. A. Althin,
”Studien zu den bronzezeitlichen Felszeichnungen
von Skåne” (1945). P.;F.;Er.
Kiv’ikas, Albert, estnisk författare (f. 1898).
K. föddes i s. Estland, deltog i frihetskriget 1918
20, studerade litteraturhistoria vid Dorpats univ.,
verkade som journalist i skilda tidn. i Reval från
1927, var 1937—40 ledare för den dramatiska avd.
vid estniska statsteatern men fick som
icke-bol-sjevik lämna denna ställning under 1 :a ryska
ockupationen av Estland, råkade i konflikt med
de tyska ockupationsmyndigheterna, måste fly ur
landet och är sedan 1944 bosatt i Sverige. K. blev
tidigt erkänd som en av det nya Estlands ledande
berättare. Han slog igenom med debutboken
”Sookaelad” (1919; ”Getpors”), en novellsamling
med motiv ur bondelivet, konstnärligt mogen och
sakkunnig, och har sedan upprepade gånger
hämtat ämne från estniskt allmogeliv, främst frågor,
som hängde samman med den stora jordreformen
efter 1 :a världskriget, bl.a. i romanerna ”Jüripäev”
(1921; ”S:t Georgsdag”) och ”Karuskose” (1942).
Den andra stora motivkretsen i K:s författarskap
är frihetskriget, som han skildrat bl.a. i
novellsamlingarna ”Verimust” (1920; ”Blodsvart”) och
”Punane ja valge” (1927; ”Röd och vit”) och i
den stora romanen ”Nimed marmortahvlil” (3 bd,
1937—49; ”Namnen på marmortavlan”), där den
med konstnärlig talang och psykologiskt djup
utförda skildringen av de frivilliga, som gingo ut
i kampen mot de ryska förtryckarna, växer ut till
behandling av frågan om krig och humanitet. E.
Kivdmaa, A r v i, finsk författare och
teaterman (f. 1904), har utg. dikter, noveller, romaner,
skådespel och teateressäer. I svensk övers,
föreligga några noveller i antologien ”Sju finska
novellister” (1930). K. var chef för Tampereen
teatteri (Tammerfors teater) 1937—40, för
Hel-singin kansanteatteri (Helsingfors folkteater) 1940
—49 och är sedan 1949 dir. vid Suomen
kansallis-teatteri (Finska nationalteatern) i Helsingfors.
— 167 —
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
