Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kivimäki, Toivo - Kivinebb - Kivusjön - Kiyonaga - Kizel - Kızıl - Kızıl Uzun - Kiöping, Nils - Kiörboe, Carl Fredrik - kJ - Kjachta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJACHTA
Kiv’imäki, T o i v o Mikael, finländsk jurist,
politiker och diplomat (f. 1886), jur. utr. kand.
1911, jur. utr. dr 1924, prof, i civilrätt vid
Helsingfors univ. 1931. K. tog tidigt del i politiken,
anslöt sig till Nationella framstegspartiet och
representerade detta i riksdagen under flera
perioder. Han var inrikesminister under Mantere 1928
—29, justitieminister under Sunila 1931—32 och
själv statsminister 1932—36. Han blev 1940
Finlands minister i Berlin. Ehuru Finland under K:s
tid som regeringschef allt tydligare orienterat sig
mot de skandinaviska länderna och K. alltjämt
helst önskade samarbete med Sverige, måste han
som minister i Berlin anpassa den finska
utrikespolitiken efter tyska önskemål. Så avslöt han 1940
års finsk-tyska transiteringsöverenskommelse.
Efter Finlands inträde i kriget mot Sovjetunionen
1941 blev K:s position alltmer betydelsefull. Hans
officiella rapporter andades tillförsikt till
tyskarnas militära förmåga och övertygelse om
slutlig seger. 1945 ställdes han inför domstol som
en av de huvudansvariga för den förda politiken
men kom då med det uppseendeväckande
avslöjandet, att hans officiella rapporter voro
osten-sibla, d.v.s. formulerade av hänsyn till att de trol.
komme under tyskarnas ögon. I sina mer
förtroliga skrivelser till Helsingfors hade han angett
sin verkliga, mot tyskarna betydligt mer kritiska
uppfattning samt yrkat fred och vänskap med
Sverige. K. dömdes till 5 års fängelse; han
frigavs 1948. B.
Kiv’inebb, fi. Kivennapa, intill 1940 kommun i
Viborgs län, s.ö. Finland, på Karelska näset vid
gränsen mot Sovjetunionen. K. hör till det
område, som vid freden 1940 och ånyo vid
vapenstilleståndet 1944 avträddes till Sovjetunionen.
Kivusjön, sjö i ö. Belgiska Kongo, i det
centralafrikanska gravsystemet, närmast s.v. om
Virunga-bergen och n. om Tanganyika, dit den avvattnas
genom Rusisi; 1,460 m ö.h., 2,650 km2, 100 km lång,
över 180 m djup. K., som är en av Afrikas
vackraste sjöar, upptäcktes 1894.
Kiyonaga, japansk målare och tecknare för
träsnitt av Torii-familjen (1752—1815). K. tillhörde
Ukiyo-ye-skolan. Efter affärsverksamhet blev han
elev av den tredje Torii-mästaren Kiyomitsu,
anslöt sig emellertid mer till Hishikawa och
utbildade själv en stil, som skilde sig från de äldre
Torii. 1785—1811 utgav han o. 120 illustrerade
böcker och utförde dessutom en mängd blad med
modeskönheter och krigare, mindre ofta
skådespelare, som voro Toriis egentliga specialitet.
Träsnitten efter hans teckningar äro torrare och
mindre uppfinningsrika än hans samtidas. Efter
Kiyo-mitsus död 1785 övertog han dennes ateljé. S.A.
Kizel, stad i Molotovområdet, RSFSR, 140 km
n.ö. om Perm; c:a 40,000 inv. (1933). Centrum
i ett stenkolsgruvedistrikt, mekanisk
verkstadsindustri.
Kizi’l (turk.), röd; se Kisil.
Kizil Uzun, flod, se Sefid-rud.
Kiöping, Nils Mattsson, resenär (1630—67),
prästson från Köping, gick 1647 i holländsk tjänst
som sjöman, fick som soldat i Ostindien 1650—51
tillfälle besöka bl.a. Persien, åtföljde som tolk
dels en fransman, som reste till Arabien och
Ceylon, dels en holländsk ambassadör, som
be
sökte Arabien, Sinai, Bortre Indien och kinesiska
kusten. Efter ett skeppsbrott vid Formosa, där
han besökt F. Coyet, återvände K. 1656 till
Sverige och deltog som löjtnant i sjökrigen. Sina
resor har K. skildrat i kortfattade anteckningar
(tr. i S. Loenboms ”Anecdoter”, 2, 1773). Hans
”Reesa” (1667, 5 uppl. 1790) är däremot en med
skepparhistorier kryddad, naiv beskrivning av
afrikanska och asiatiska länder, som han
mestadels besökt. C.y.J.
Kiörboe [cö’rbo], Carl Fredrik, målare
(1799—1876), uppfostrades i Sverige (modern var
svenska, fadern norrman) och ingick vid kav., där
han befordrades till ryttmästare, började avbilda
hästar och utgav i litografi en saml. hästbilder från
Strömsholm. 1840 bosatte han sig i Paris, där han
helt ägnade sig åt konsten, utställde på Salongen
och fick beröm för sina livfulla djurbilder (”Räv”
och ”Bulldogg” 1843, ”Hjortjakt” 1844 m.fl.). Mest
populär blev ”översvämningen” (1850; en
new-foundlandshynda med valpar på en flytande
hundkoja), som franska staten inköpte. K. har även
utfört ståtliga ryttarbilder av Karl XIV Johan,
Karl XV och Napoleon III. E.W.
kj, förk. för kilojoule.
Kjachta [kja’/ta], handelsplats i Sibirien,
Bur-jät-mongoliska ASSR, s. om Bajkalsjön, invid
gränsen till Yttre Mongoliet mittemot den
mongoliska gränsorten Altanbulak; tills, med
kretsstaden Troitskosavsk c:a 9,000 inv. K. grundades
1772, var n. ändpunkten på gamla karavanvägen
från Kalgan över Ulan-Bator till Sibirien och
hade, särskilt före transsibiriska banans tillkomst,
stor betydelse för handeln med karavan-te.
C. F. Kiörboe: Flvende räv, 1863. Nationalmuseum.
— 169 —
— 170 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
