Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjær, Nils - Kjærböl, Johannes - Kjeldahl, Johan - Kjellberg, släkt - Kjellberg, 1. Viktor - Kjellberg, 2. Ernst (bruksägare) - Kjellberg, 3. Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJÆR
Kjær [cär], Nils, norsk författare (1870—
1924). K. föddes i den lilla staden Holmestrand
vid Oslofjorden, där fadern var sjökapten. Tidigt
faderlös fick han en fattig uppväxttid i strängt
religiös miljö. Han kom efter realexamen 1887
till Kristiania, studerade litteratur och filosofi vid
univ. men ägnade sig efter någon tid åt
författarskap och journalistik. K. var till en början ra-
dikal vänsterman och
lämnade under de
första studieåren
bidrag till
”Fædrahei-men” och
”Socialdemokraten”. Han skrev
först på landsmål men
övergick tidigt till
riksspråk. Han levde
med i brytningarna i
nordisk litteratur o.
1890; bl.a. tog han
starka intryck av
Strindberg och Selma
Lagerlöf och var över
huvud väl förtrogen med
svensk kultur. K. var djupt engagerad i norskt
liv men sökte sig gärna till utlandet, främst
Italien, där han upprepade gånger levde åratal; han
besökte också bl.a. Frankrike, England och
Danmark. Långa tider bodde han vid
Kristianiafjorden el. på Sorlandet. K. var livet igenom knuten
till någon tidn.: medarbetare i ”Dagbladet” 1892
—95, ”Kringsjaa” 1893—98, ”Verdens gang” 1896
—1910, ”Tidens tegn” 1910 och 1920—24,
”Aften-posten” 1909—20, där han främst skrev
teaterkritik. K:s vidsträckta litterära och filosofiska
intressen, hans utlandsresor och hans vistelser i
norsk landsort lämnade huvudstoffet till hans
journalistik, som tidigt utformades till
högtstående prosakonst. Han skrev till en början mera
regelrätta essäer om förf, och tänkare, samlade
bl.a. i ”Essays, fremmede författare” (1895) och
”Böger og billeder” (1898), men rätt snart
utbildade han ett starkt personligt
framställningssätt, ett slags kåseri, som han själv benämnde
med den från Holberg lånade titeln ”epistel”, där
han kunde behandla de mest skilda ämnen, ofta
flera på en gång, naturupplevelser, personliga
sinnesstämningar, aktuella kulturella och politiska
frågor. Han växlade här mellan satir och ironi,
patos och skälmskhet; han var en vass polemiker
och en finstämd poet. Hans språk var rent, klart
och smidigt; med iver vände han sig mot
försöken att låta landsmålet tränga in i riksspråket.
I politiskt avseende gled K. efter sekelskiftet
småningom mer och mer åt höger; han var
tyskvän under i:a världskriget och blev efteråt
Mus-solini-beundrare och antikommunist. Sin litterära
journalistik samlade K. till en del i ”1
forbigaa-ende” (1903), ”Smaa epistler” (1908), ”Nye
epist-ler” (1912) och ”Svundne somre” (1920); ”Siste
epistler” utgåvos postumt 1924 med inledn. av R.
Fangen. K. försökte sig också som skönlitterär
förf., skrev lyrik, noveller (”Det evige savn”, 1907,
”Nederst paa skraaplanet”, s.å.) och skådespel,
”Regnskabets dag” (1902), ”Mimosas hjemkomst”
(1907), ”Det lykkelige valg” (1913; sv. övers. 1914),
där han närmast vände sig mot den norska
väns
tern och det framväxande arbetarpartiet men där
han på Holbergs maner förlöjligade
allmänmänskliga lyten, och ”For træet er der haab” (1917).
”Salmede værker” i 5 bd (1921—22). ”Epistler”
(1949) är ett urval. — Litt.: H. Noreng, ”N. K.”
(1949). E-
Kjærböl [kä’-], Johannes, dansk politiker
(f. 1885), urspr. smed, avancerade inom
fackföreningsrörelsen och blev en av dess ledande män.
K. invaldes 1935 i Folketinget, var 1935—40
minister för handel, industri och sjöfart och 1940—
42 arbets- och socialminister i Staunings och
Buhls regeringar, 1942—43 arbetsminister under
Scavenius. 1945 blev han chef för den
organisation, som handhade flyktingsfrågan. Sedan 1947
är han minister för byggnads- och bostadsfrågor
i Hedtofts regering. B.
Kjeldahl [ke’-], Johan Gustav Christoffer
Thorsager, dansk kemist (1849—1900),
föreståndare för Carlsberglaboratoriets kemiska avd. 1875,
utnämnd till prof. 1892. K:s arbeten över diastas
och invertas ha varit av grundläggande betydelse
för den moderna enzymforskningen. Mest bekant
är han för sin metod att bestämma kväve i
organiska föreningar, den s.k. K j e 1 d a h 1 s
metod (se Analys, sp. 910 f.).
Kjellberg, släkt, stammande från Jöns Kielbergh
(d. 1733), slottsloven för Leckö, vars sonsons son,
grosshandlaren Jonas K. (1752—1832), var en
av de på sin tid mest betydande köpmännen i
Göteborg, riksdagsman och medl. av Hemliga utskottet
vid 1800 års riksdag, känd som filantrop och
grundare av Kjellbergska flickskolan i Göteborg.
Dennes brorson, Jonas Anders K. (1788—1877), var
även han en framstående medl. av Göteborgs
köp-mansaristokrati, riksdagsman 1840/41 och 1844/45.
Sedan hans båda söner, Jonas Henrik Reinhold
K. (1823—96) och Carl Ossian K. (1825—91),
ingått i familjefirman, som nu fick namnet J. A. K.
& söner, utvidgades denna ytterligare; den drev
en betydande export av järn och trä och var
huvudintressent i Bofors, Kramfors och
Rämen-Liljen-dahls bruk. Den sistn. var far till K.2)—4). K.i)
tillhör en yngre gren av släkten. C.
1) Viktor Abraham K., affärsman (1814—75).
K. spelade en viss pionjärroll som storföretagare
under industrialismens genombrottsår i Sverige
vid 1800-talets mitt. Han var den förste, som
påvisade de stora utvecklingsmöjligheterna hos
Gällivare malmfält och betydelsen av en
järnvägsförbindelse Gällivare—Luleå. Trots energiska
ansatser och betydande kapitalinvesteringar,
huvudsaki. av engelska intressenter, kunde K. dock ej
genomföra sina planer på en rationell exploatering
av malmfälten. Bättre lyckades han under sina
sista år i trävarubranschen i mell. och s.
Norrland, där han trots motstånd från ledande
fri-handelshåll gjorde en betydande insats. Th.
2) Ernst Anders K., bruksägare, donator
(1856—1935). K. arrenderade Bofors-Gullspångs
jordbruk i Karlskoga, grundade Stiftelsen För
Sverige och kristen tro* samt skänkte en
betydande Gustav Adolfs-saml. till Uppsala univ.-bibl.
K. tillägnades 1926 samlingsverket ”För kristen
tro”. — Litt.: G. Dahlqvist, ”En ädlings tanke”
(l94i).
3) Jonas Henrik Reinhold Carlsson K., den fö-
— 171 —
— 172 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
