Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellberg, 3. Jonas - Kjellberg, 4. Knut - Kjellberg, 5. William - Kjellberg, 1. Gustaf - Kjellberg, 2. Lennart - Kjellberg, 3. Ernst (arkeolog) - Kjellberg, 4. Fritjof (pianist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLBERG
reg:s bror, industri- och bankman (1858—1942),
erhöll efter merkantil utbildning anställning i de till
familjeföretaget J. A. Kjellberg & söner (namnet
från 1847) knutna bolagen Rämen-Liljendahl och
Bofors-Gullspång; i sistn. företag var K. disponent
1892—96 och vid Rämen-Liljendahl verkst. dir. 1885
—1906. K. hade att leda Bofors-Gullspång genom
en svår depressionskris, accentuerad genom de
kapitalinvesteringar, vilka
föranleddes av det för
bolagets tekniska
konkurrenskraft nödvändiga införandet av
göt-stålsmetoderna. Härvid fann K. i Alfred
Nobel en intressent,
som ägde de
nödvändiga finansiella
resurserna; denne övertog
1894
majoritetsintres-set i Bofors.
Sedermera återförvärvade
emellertid K. en
betydande del av aktierna.
— K. var 1897—99 kamrer vid Jernkontoret, 1899—
1917 dir. i Skandinaviska kredit ab. och 1917—21
styrelseordf. där. Under sin bankmannatid
genomförde K. ett stort antal bankfusioner, av vilka
den största, införlivandet med Skandinaviska
kredit ab. av Sveriges privata centralbank,
skedde 1918. Han medverkade i hög grad till
Grängesbergsbolagets utvidgning från ett rent
trafikföretag till dess nuv. ställning som
malmproducent, först genom förvärv av Grängesbergs
gruv ab., sedermera som exploatör även av
lapp-landsmalmerna; dessa transaktioner möjliggjordes
genom en omfattande emissionsverksamhet. — K.
var ordf, i styrelsen för Luossavaara-Kirunavaara
ab. (1917—21), dessutom i ett flertal andra
storföretag, bl.a. Mölnbacka-Trysil, Uddeholms ab.
och Stora Kopparbergs bergslags ab. Han
utnämndes 1920 till i:e hedersled, av
Ingeniörsve-tenskapsakad. — K. donerade 1917 1 mkr till
Göteborgs konstmuseum och s.å. 500,000 kr till
Stiftelsen Anna Kjellbergs minne, som i Jönköping
äger ett hem för obotligt sjuka. A.Lg.
4) Knut Erik Ossian K., den föreg:s bror,
läkare, folkbildningsman (1867—1921), med. dr i
Uppsala 1901, prof, i anatomi vid Konsthögsk. 1911,
red. av ”Allmänna sv. läkartidn.” från dess
grundande 1904. 1906—11 och 1918—20 var K.
riksdagsman i A.k. (Liberala samlingspartiets radikala
flygel, nykterhetsvän) och
anlitades flitigt för
kommittéutredningar i
folkbildnings-,
nykterhets- och medicinska
frågor. K. var under
en lång tid en av
förgrundsgestalterna i
svenskt
folkbildningsarbete. 1903 blev han
ordf, i det nygrundade [-Folkbildningsförbundet,-]
{+Folkbildningsförbun-
det,+} 1910 dess
verkställande led., 1908
föreståndare för
Stock
holms arbetarinst., 1915 ordf, i Centralförbundet
för socialt arbete. Själv var K. en utomordentlig
och synnerligen uppskattad föreläsare. En del av
hans föreläsningar ha samlats under titeln
”Själs-kultur” (1922). K. var också en ypperlig
tillfällig-hetstalare och intog en framskjuten plats i
sällskapet Idun (sekr. från 1913) och i S.H.T.
(styrande mästare). Ang. K. se den festskrift, som
ingick som h. 2 i ”Biblioteksbladet”, 1917. K.T.
5) William Gibson K., den föreg:s brorson,
generalkonsul (1878—1950), examinerades som
agronom från Alnarp 1899. K. köpte 1900
Marga-retebergs egendom och 1911 Bryngenäs egendom,
övertog 1910 Gustaf Melins ab. samt inträdde 1923
i speditionsfirman Wilson & co., Göteborg, av
vilken han blev ensam innehavare 1930. K. gjorde
under 2:a världskriget betydande insatser för att bryta
Skagerakspärren, vad beträffar transport av bl.a.
flygplanskullager till England; dessa varor
skeppades på snabbgående motortorpedbåtar. För
denna hjälp belönades K. med den engelska
Em-pireorden, som endast sällan går till utlänningar.
Under kriget nedlade K. ett storartat arbete för
flyktingbarnen i Sverige och gjorde för deras
räkning stora ekonomiska uppoffringar. K. var
1936—42 finsk konsul i Göteborg och blev 1947
generalkonsul. A.Lg.
Kjellberg. 1) Nils Gustaf K., psykiatriker
(1827—93), med. dr 1863 (”Om sinnessjukdomarnes
stadier”), överläkare vid Uppsala centralhospital
1856 och förste prefekt vid univ:s psykiatriska
klinik 1859, tillika e.o. prof, i psykiatri från 1863;
stiftade 1869 (jämte O. v. Feilitzen) Föreningen
för sinnesslöa barns vård. K. var en av
psykiatriens föregångsmän inom Sverige, på sin tid den
mest anlitade enskilde praktikern på
sinnessjukdomarnas område.
2) Anders Leonard (Lennart) K., den
fö-reg:s son, arkeolog (1857—1936), fil. dr 1890,
doc. i klassisk arkeologi 1896, prof, i klassisk
fornkunskap och antikens historia 1918—22, allt i
Uppsala. K., som var en av de första klassiska
arkeologerna i Sverige, företog 1894 tills, med S.
Wide utgrävningar på Kalaureia i Grekland
(”Aus-grabungen auf Kalaureia”, 1895) och ledde tills,
med den tyske arkeologen J. Boehlau
utgrävningarna i Larisa i Mindre Asien 1902 (”Larisa
am Hermos”, 2, 1940, utg. av A. Åkerström). K.
utgav även ett flertal vetenskapliga arbeten i
bl.a. konsthistoria och mytologi. K.H.
3) Ernst Gustaf Ulrik K., den föregrs son,
arkeolog, konsthistoriker (1891—1938), amanuens
vid Nationalmuseum 1919—31, fil. dr i Lund 1926
(”Studien zu den attischen Reliefs des V.
Jahr-hunderts v. Chr.”), doc. i klassisk fornkunskap
och antikens historia vid Stockholms högsk. s.å.,
lektor vid högre allm. lärov. å Kungsholmen i
Stockholm 1931, studierektor vid Wallinska
skolan där 1936. K. var en fin kännare av
antikens konst, främst grekisk skulptur. Hans
huvudarbete är den utmärkta handboken ”Grekisk
och romersk konst” (i ”Bonniers allmänna
konsthistoria”, 1932). K.H.
4) Anton Fritjof K., den föreg:s bror,
pianist, musikpedagog (f. 28/s 1901), studerade vid
konservatoriet i Stockholm samt för G. Bertram
och L. Kreutzer i Berlin, debuterade i Köpenhamn
— 173 —
— 174 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
