Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellberg, 4. Fritjof (pianist) - Kjellberg, Petter - Kjellberg, Frithiof (skulptör) - Kjellberg, Isidor - Kjellberg, Carl - Kjellberg, Oscar - Kjellberg-Juel, 1. Astrid - Kjellberg, 2. Gerda - Kjellberg, Sven - Kjellbergska flickskolan - Kjellén, 1. Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLBERG
1925 och i Stockholm 1926. K. har företagit
konsertresor i hem- och utlandet och framträtt i
radio som uppskattad solist och ackompanjatör.
Han har ivrigt verkat som pedagog och är sedan
1931 överlärare vid R. Anderssons musikskola
och vid Lundholms musikinst. i Stockholm. 1942
—48 var K. ordf, i Svenska
pianolärareförbundet. S.Mr.
Kjellberg, Petter Carlsson, tidningsman (1828
—-1910). K., som eg. var urmakare, utgav i
Göteborg, på initiativ av bl.a. V. Rydberg,
”Bildnings-vännen, tidn. för bildningscirklar och arbetare”
(juni—dec. 1849), grundade 1868 den första svenska
folktidn., ”Svenska weckobladet”, utgav vidare
”Svenska husmodern” (1873—78) och
”Fosterländska weckobladet” (1890).
Kjellberg, Johannes F r i t h i o f, skulptör (1836
—85), elev av Molin. K. arbetade i en plastiskt
avrundad, balanserad stil men behandlade gärna
okonventionella motiv, som gåvo honom tillfälle
till rika rörelsestudier. Icke minst hans reliefer,
ss. ”Gossar, som hoppa bock” (1861) och frisen på
Järnkontorets hus i Stockholm (1875), äga stora
förtjänster i sin friska uppfattning och sin rena
linjestil. K:s huvudarbete är Linné-monumentet i
Humlegården (1885).
Kjellberg, I s i d o r, publicist (1841—95). Som
red. för ”östgöten” gjorde sig K. bemärkt som
företrädare för vänsteroppositionen.
Kjellberg, Carl Mauritz, arkivman (1866—
1933), fil- lic. i Uppsala 1904, landsarkivarie i
Vadstena s.å., utgav kulturhistoriska och
topografiska undersökningar, huvudsaki. om Uppland
och Östergötland, bl.a. ”Vadstena i forntid och
nutid” (1917), ”Från Fyris slätter” (1918) och
”Norrtälje stad 1622—1922” (1922).
Kjellberg, Oscar, industriman (1870—1931),
examinerades 1886 från Kristinehamns lägre allm.
lärov., tog därefter anställning som
maskinarbetare i Kristinehamn, praktiserade som
ångbåts-eldare, tog övermaskinistexamen 1898 och
sedermera även skeppsingenjörsexamen (i Bremen,
1902). Under sitt arbete till sjöss experimenterade
K. med olika metoder för tätning av läckor i
ångpannor och försökte härvid även elektrisk
svetsning. Han upptäckte, att en svets med stor
styrka erhölls, om svetselektroden var belagd med
ett slaggbildande ämne, som av ljusbågen bragtes
att smälta och flyta ut som ett skydd över den
för oxidering känsliga, vitglödande metallen. På
grundval av denna uppfinning (O.K.-elektroden)
grundade K. 1904 Elektriska svetsnings ab., som
småningom växte ut till ett världsföretag. K.
var till sin död dess chef och tekniske ledare. —
K. har av Ingeniörsvetenskapsakad. postumt
hedrats med en minnesmedalj, slagen 1941. — Litt.:
A. F. Enström, ”O. K:s livsgärning” (i
”Industri-tidn. Norden”, 1941). A.Lg.
Kjellberg. 1) Astrid Mathilda
Kjellberg-J u e 1, målarinna (f. 15/t 1877), g. 1902 m. förf.
Erik Juel; ledare av konstskolor i Berlin (1915
—17) och Stockholm (1917—20), bäst känd som
porträtt- och genremålarinna.
2) Gerda Elisabet K., den föreg:s syster,
läkare (f. 18/» 1881), med. lic. i Stockholm 1911,
läkare vid S:t Görans poliklinik för hud- och
könssjukdomar hos kvinnor (Stockholm) 1919—
46, vid Stockholms stads sexualhygieniska
poliklinik 1933—46, led. av 1934—35 års
abortkommitté, utgav prisbelönt skrift för
sexualundervisning, ”Varifrån kommer jag, mamma?” (1931).
Kjellberg, Sven Torsten, kulturhistoriker och
museiman (f. 22/e 1892), fil. lic. i Göteborg 1925,
fil. dr i Lund 1943; intendent och sekr. i
Västmanlands fornminnesförening 1918,
intendent vid Göteborgs
museums historiska
avd. 1927, intendent och
chef för
Kulturhistoriska museet i Lund
sedan 1934, där han
genomfört en
ekonomisk sanering och fått
till stånd en
omfattande publiceringsverksamhet. K. har även
gjort en betydande
insats för skapandet av
nya, mera pedagogiskt
inriktade utställningsmetoder. Utom talrika
uppsatser, behandlande bl.a. stadshistoria och
folkkonst, har K. utg. ”Ronneby byggnadshistoria”
(1918; tills, med S. Erixon), ”Det gamla
Västerås” (1920), ”Ull och ylle” (dr-avh. 1943), ett
grundläggande verk om de svenska
yllemanufakturernas historia, ”Ett rederibolag under
sjuttiofem år” (Trelleborgs ångfartygs-ab., 1945) och
”Torna, Bara och Harjagers härads sparbank
1848—1948” (1949). K. har redigerat
”Västmanlands fornminnesförenings årsskr.” 1920—26 och
sedan 1935 den av honom grundade årsboken
”Kulturen”. Sn.
Kjellbergska flickskolan i Göteborg, se
Flickskola, sp. 960.
Kjellén. 1) Johan Rudolf K.,
statsveten-skapsman, politiker (1864—1922), fil. dr 1890, doc.
i statskunskap vid Uppsala univ. s.å., e.o. lärare
vid Göteborgs högsk. 1891, prof, där 1901,
skytte-ansk prof, i vältalighet och statskunskap vid
Uppsala univ. 1916. — K:s första vetenskapliga
skrifter gällde svensk författningshistoria: ”Om
Eriksgatan” (1889), ”Studier rörande
ministeransvarigheten” (1890), ”Riksrättsinst:s utbildning i
Sveriges historia” (1895). Vid sidan om dessa
större arbeten publicerade han mindre studier
rörande 1809 års författningsverk: ”Den nationella
karakteren i 1809 års grundlagsstiftning” (i
”Historisk tidskr.,” 1893), ”Hvem har stiftat Sveriges
regeringsform af 1809?” (därst., 1896), ”Om den
svenska grundlagens anda” (i ”Göteborgs högsk:s
årsskr.”, 1897) samt ”Döda bokstäfver i Sveriges
gällande regeringsform” (i ”Statsvetenskaplig
tidskr.”, 1902). I den aktuella unionsfrågan
publicerade K. bl.a. ”Unionen sådan den skapades och
sådan den blifvit” (1893—94). Dessa arbeten, vari ej
sällan ett starkt inflytande märkes från O. Alin,
präglas av den i samtidens svenska statsvetenskap
sedvanliga metoden och statsuppfattningen. —
1892—1903 bestred K. även undervisningen och
examinationen i geografi vid Göteborgs högsk.
Hans dubbla lärargärning och hans egna
mångsidiga intressen gjorde honom till en vaken
iakttagare av statslivets nya tendenser: den starka
— 175 —
— 176 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
