Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellén, 1. Rudolf - Kjellén, 2. Alf - Kjeller - Kjellertz, Gösta - Kjellgren, Alrik - Kjellgren, Birger - Kjellgren, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLGREN
aktiviteten på utrikes- och kolonialpolitikens, på
närings- och socialpolitikens områden syntes
honom kräva en ny statsvetenskap. Så blev K. i
Sverige den främste förespråkaren för ett mera
omfattande och mera ”realistiskt” statsbegrepp,
under reaktion mot liberalismens ensidiga
rätts-statsbegrepp och den samtida
statsrättsvetenska-pens exklusivt
juridiska statsbegrepp. I
”Inledning till Sveriges
geografi” (1900)
dominera ännu de
historiska och geografiska
synpunkterna. Mera
mångsidigt blir
perspektivet i
”Stormakterna” (2 bd, 1905, 2
uppl., 4 bd, 1911—13,
förk. uppl. ”Samtidens
stormakter”, 1914,
senare omarbetad under
titeln ”Stormakterna
och världskrisen”, 1920;
båda övers, till ty. och sistn. verk efter omarbetning
av K. Haushofer m.fl. utg. 1930 som verkets 22
ty. uppl.). Detta arbete är icke blott K:s mest
lästa arbete; det har, vid sidan om ”Staten som
livsform” (1916; 4 ty. uppl., senast i ny övers.
1924), mäktigt bidragit till utvecklingen av
geo-politiken*. Geopolitiska synpunkter framträda
starkt också i ”Politiska essayer” (3 bd, 1914—
15), ”Världskrigets politiska problem” (1915),
”Studien zur Weltkrise” (1917), ”Världspolitiken 1911
—19” (1920) samt ”Dreibund und Dreiverband”
(1921, först i Schmollers ”Jahrbuch” under titeln
”Die Koalitionspolitik im Zeitalter 1871—1914”).
Samtidigt scm K. utvidgade sin statsvetenskapliga
intressesfär, var han fortfarande verksam som förf,
i svensk författningsrätt och författningshistoria:
”Skaraborgs läns kungl. hushållningssällskap
1807—1907” (2 bd, 1907), ”Justitieombudsmannen
och författningen” (1911), ”Rösträttsfrågan 1866
—1909” (1915). K:s intresse för statsvetenskapens
systematik kommer till uttryck, förutom i ”Staten
som livsform”, i en serie art. i ”Statsvetenskaplig
tidskr.” 1918 och 1919, övers, och sammanförda
i ”Grundriss zu einem System der Politik” (1920).
Hans realistiska och systematiska betraktelsesätt
framträder också i arbetet ”Sverige” (1917). —
K:s omfattande intressen förde honom över till
den praktiska politiken. 1905—08 var han medl.
av A.k., 1911—17 i F.k. Som politiker betydde
han mera som idégivare och talare än som kraft
i det riksdagspolitiska spelet. Han var en
utpräglat konservativ politiker men intog en relativt
självständig hållning till sitt parti. 1912—16 var
han medl. av Konstitutionsutskottet, 1916 och 1917
av det s.k. hemliga utskottet. — Litt.: G. Andrén
i ”Historisk tidskr.”, 1923, och i ”Svensk tidskr.”,
1932. Gg A.
2) Alf Hugo Gerhard K., den föreg:s
brorson, litteraturhistoriker, skolman (f. 3% T902).
K. blev fil. kand, i Uppsala 1924, fil. dr i
Stockholm 1932 och fil. mag. 1934; doc. i
litteraturhistoria vid Stockholms högsk. 1932—44 och
sedan 1947, extralärare 1936—42, lektor i
modersmålet och historia med samhällslära vid Högre
allm. lärov. i Eksj.ö 1942—46, vid Högre allm.
lärov. för flickor å Norrmalm i Stockholm sedan
1946. K. har som litteraturforskare specialiserat
sig på 1800-talet och har bl.a. utg. ”Emilie
Fly-gare-Carlén” (1932), ”Sociala idéer och motiv
hos svenska förf, under 1830- och 1840-talen”, 1
(1937) och ”Den levande Geijer” (1947), en
kommenterad antologi. E.
Kjeller [c-], ort nära Lilleström ö. om Oslo.
I K. befinner sig under uppbyggnad det norska
försvarets forskningsinstitut och institutet för
atomenergi.
Kjellertz, Karl Gösta, operettsångare (f. 26/i
1912). K. har utbildat sig till violinist och
sångare. I violin var han elev av J. Ruthström och
hade en kortare tid anställning vid olika
orkesterföretag i Stockholm, i sång av T. Lennartsson,
J. Forsell och H. Ingebjart. K. har haft talrika
engagemang vid opera, operett, friluftsscener, film
och radio och tillvunnit sig stor popularitet med
sin omfångsrika, i alla lägen lika jämnt skolade
barytonstämma och sitt vinnande, flärdfria spel.
Till hans bästa scenprestationer höra Gailord
Ra-venal i ”Teaterbåten”, Bella Török i ”Maritza”,
Otto Schwarzenegg i ”Tre valser”, Raoul
Dela-croix i ”Violen från Montmartre”, Eisenstein i
”Läderlappen”, Danilo i ”Glada änkan”, Roger
Fleuriot i ”Min syster och jag” och Tarquinius
i ”Lucretia”. A.L.
Kjellgren, Karl Alrik, skådespelare (f. 20/4
1883), genomgick Dramatiska teaterns elevskola
1900—02, var premiärelev 1902—03, anställd 1903
—04 hos Hj. Selander och 1904—06 hos Karin
Swanström, där han rönte en stigande
uppskattning för roller som Lill-Klas i ”Stor-Klas och
Lill-Klas” och August Keil i ”Rose Bernd”. Hos
Julia Håkansson spelade K. följ, säsong Mario i
”Ve de besegrade” och Horatio i ”Hamlet”. 1907
knöts han till den av A. Falck nystartade Intima
teatern, kvarstannade där, tills teatern 1910
upphörde, och var 1911—21 anställd hos Gustaf
Collijn. Under de tidigare åren fäste han
uppmärksamheten vid sig för sina okonstlade
realistiska Strindbergs-roller, t.ex. biktfadern i ”Herr
Bengts hustru”, prinsen och unga kungen i
”Sva-nevit”, Benjamin i ”Påsk”, narren i ”Gillets
hemlighet”, sonen i ”Pelikanen”, japanen i ”Stora
landsvägen” och M. G. De la Gardie i ”Drottning
Kristina”. 1921 knöts K. till Kungl. teaterns kansli,
där han alltjämt är verksam. A.L.
Kjellgren, Birger Svante Teodor, tandläkare
(f. 8/s 1896), efter tandläkarexamen 1917, praktik
i landsorten och studier i USA 1918—25
praktiserande tandläkare i Stockholm, bitr, lärare vid
Tandläkarinst. 1927—31, lärare vid Svenska
tandläkare-sällskapets fortsättningskurser 1932—43,
övertandläkare och chef för Eastman-inst:s
den-talortopediska avd. sedan 1936. K. var red. för
”Svensk tandläkartidskr.” 1928—31, sekr. i
Sveriges tandläkarförbund 1933—35, led. av 1944 års
tandläkarundervisningskommitté och är sedan 1947
ordf, i styrelsen för Svenska tandläkare-sällskapet.
Han har utg. flera vetenskapliga skrifter inom
sitt fackområde. Th.
Kjellgren, Josef, författare (1907—48). K.,
som debuterade 1929 i antologien ”Fem unga”
med dikter till kroppsarbetets ära, kunde bygga
— 177 —
— 178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
