Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellgren, Josef - Kjellgren, Lars-Eric - Kjellin, 1. Daniel - Kjellin, 2. Carl - Kjellin, Fredrik - Kjellin, 1. Helge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLGREN
på rika erfarenheter
från tunga uppväxtår
till sjöss, på varv och
i fabriker. Även
under de första
författar-åren fortsatte K. som
kroppsarbetare men
drabbades 1936 av svår
tuberkulos och tvangs
att därefter ägna sig
enbart åt
författarskap. I självbiogra-
fiska skisser (i ”Mitt
möte med boken”,
1943, och ”Avsikter”,
1945) berättade han om sin ungdomsläsning fr.o.m.
den revolutionerande upplevelsen som elvaårig
ka-jutpojke av en Gorki-roman och deklarerade sin
diktning som framsprungen ur känslan av djup
tillfredsställelse och glädje inför det hårda
arbetet men också som beroende av medvetandet om
arbetarens socialt oskyddade ställning. 1929—30
befann sig K. på långfärder i Europa, som bl.a.
resulterade i reseböckerna ”På snålskjuts genom
Europa” (1930) och ”Spansk odyssé” (1932).
Efter diktsamlingarna ”Fyrsken” (1931) och
”Occi-dent” (1933) utkom 1935 K:s första roman,
”Människor kring en bro”, med vilken han vann pris
i en tävling om den bästa yrkesromanen.
Boken, som skildrade den arbetarstyrka, som byggde
Västerbron i Stockholm, är komponerad efter
mönster från Dos Passos med interfolierande
utdrag ur med facktermer späckade
arbetsjourna-ler, men f.ö. sysslar den mera med arbetarnas
tillvaro under fritiden än i arbetet, och intresset
för det stora brobyggnadsarbetet förefaller att
finnas väsentligen endast hos romanens förf.
Med fyra skildringar från sjömanslivet,
”Smaragden” (1939) och dess forts. ”Guldkedjan” (1940)
samt ”Kamratskap mellan män” (1947) och ”Nu
seglar jag” (1948; posthumt utg. av E. Asklund),
kom K. att göra sin förnämsta insats som förf.
Med övertygande objektivitet och måttfullhet
berättade han om det isolerade men sammansvetsade
arbetskollektiv, som en fartygsbesättning utgör,
om den enerverande enformighet, som måste
prägla arbetet, och om den heroism, som blott
betraktas som självklar, men han angrep även
de onödigt hårda och trista yttre villkor, som
sjöfolket har att brottas med. I ”Kamratskap mellan
män”, skriven av en dödsmärkt man, fick
skildringen av kamratskapet, tron på solidariteten
mellan människorna, en nästan mystisk prägel.
— Bland K:s övriga arbeten kunna nämnas
novellsamlingen ”Skott i vattenlinjen” (1936),
reseboken ”Themsen flyter förbi” (1937) och dramat
”Okänd svensk soldat” (1938). — Litt.: S.
Ahl-gren, ”Orfeus i folkhemmet” (1938); S. Stolpe,
”Kämpande dikt” (s.å.); A. Strindberg,
”Människor mellan krig” (1941). N.Pg.
Kjellgren, Lar s-E r i c August, filmregissör (f.
28/8 1918). K. var först manuskriptförfattare och
-bearbetare för olika filmbolag och anställdes
1943 vid Svensk filmindustris manuskriptavd. S.å.
skrev han bl.a. manuskriptet till ”Natt i hamn”.
Tidvis verkade K. som regiassistent vid SF, för
vilket bolag han regisserade sin första film,
”Tap
pa inte sugen” med Nils Poppe. Med den
senare har han i fortsättningen samarbetat i några
crazybetonade filmlustspel, ss. ”Soldat Bom”,
”Greven från gränden” och ”Pappa Bom”,
samtliga för SF. — G. 1948 m. den ryskfödda
skådespelerskan Elisaweta v. Gersdorff (f. 21/7
1923), som 1924 kom till Tyskland som flykting.
Hon genomgick 1941—42 elevskolan vid
Staat-liches Schauspielhaus i Dresden och var sedan
två säsonger engagerad vid stadsteatern i
Chem-nitz, där hon bl.a. spelade Margaretha i ”Faust”
och Franziska i ”Minna v. Barnhelm”. Efter en
säsong vid Städtisches Schauspielhaus i Dresden
kom hon 1945 med sin familj till Sverige. Här
har hon bl.a. spelat Puck i ”En
midsommarnatts-dröm” (Skansenteatern 1946) och har dessutom
visat sin mångsidighet både inom komedien,
operetten, revyn och på film. B.Hgn.
Kjelli’n. 1) Daniel K, pionjär inom
blindvården (1867—1909). Blind genom en olyckshändelse
vid 3 års ålder lärde sig K. småningom Brailles
blindskrift och fattade tycke för litteratur. Sin
praktiska begåvning ådagalade han genom att
konstruera en stereotyperingsmaskin, som
framställde tättryckt punktskrift på papperets båda
sidor. 1895 började K. utge ”De blindas
veckoblad” (från 1900 tills, med A. Lundberg), som
1913 blev organ för De blindas förening. K. blev
1897 styrelseled. i De blindas förening och dess
sekr. 1906. Från 1903 var han föreståndare för
blindskriftstryckeriet i Stockholm. E.Bng.
2) Carl Oscar Daniel K., den föreg:s kusin,
kemist (1868—1941), examinerad från Chalmers
tekniska läroanstalt 1890, blev dr phil. i Basel
1892 och var efter ytterligare studier i flera år
verksam i industrien. 1905—36 var K.
konsulterande kemist i Stockholm. K. blev framför allt
känd genom sitt arbete som Kemistsamfundets
sekr. och skattmästare 1920—40, red. för dess
organ ”Svensk kemisk tidskr.” samt som utg. av
uppslagsboken ”Illustrerat varulexikon för handel
och industri” (1927). El.
Kjelli’n, Fredrik Adolf, ingenjör,
uppfinnare (1872—1910), examinerad från Tekniska högsk:s
kemiska avd. 1893, anställd vid Gysinge järnbruk
1899—1904, därefter delägare i Metallurgiska
pa-tent-ab. Vid Gysinge uppfann och byggde K. den
första användbara elektriska induktionsugnen för
stålsmältning. K. sysslade även med
vetenskapligt arbete, bl.a. rörande den elektrolytiska
disso-ciationsteorien.
Kjellfn. 1) Tor Helge K, konsthistoriker (f.
24/4 1885), fil. lic. 1917, doc. i konsthistoria vid
Lunds univ. 1917—29, intendent vid Värmlands
museum 1928, tjänstgjorde som prof, i
konsthistoria vid Dorpats univ. 1921—24 och vid Riga
univ. 1929, har utg. talrika arbeten i medeltidens
konsthistoria, särsk. från Värmland (”Kyrkor i
Grums härad”, 1—2, 1924) samt från Balticum
(”Die Kirche zu Karris auf Oesel und ihre
Beziehungen zu Gotland”, 1928, ”Die
Hallen-kirchen Estlands und Gotlands”, s.å.), ”Medeltida
gravvårdsformer i Norden” (1918), ”Stilriktningar
och skolor inom det ryska ikonmåleriet” (1928)
samt monografier över Uno Troili (1917) och
Gustaf Rydberg (1925, med beskrivande
förteckning 1926). E.W.
— 179 —
— 180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
