Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellin, 2. Alf - Kjellman, 1. Frans - Kjellman, 2. Hilding - Kjellman, 3. Nils - Kjellman, John - Kjellman, Walter - Kjellmark, Knut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLMARK
2) A 1 f Gunnar Helgesson K., den föreg:s son,
filmskådespelare (f. 28/2 1920), har med undantag
för tillfälliga teaterengagemang helt ägnat sig åt
filmen och från 1937 medverkat i o. 25 filmer i
Sverige. Sitt egentliga genombrott fick K. 1944 i
den omdebatterade filmen ”Hets”, vilken tre år
senare skaffade honom ett fördelaktigt kontrakt
med David O. Selznick i USA. Av hans svenska
filmer 1944—47 må främst nämnas ”Prins Gustaf”,
”Vandring med månen”, ”Tösen från
Stormyrtorpet” och ”En kvinna utan ansikte”. Av hans
amerikanska filmer kan nämnas ”Madame Bovary”.
I amerikansk film bär K. konstnärsnamnet
Chri-stopher Kent. Våren 1949 spelade han i
Sverige Erland Månesköld i ”Singoalla”. G. 1941 m.
filmskådespelerskan Karin Nordgren. B.Hgn.
Kjellman. 1) Frans Reinhold K., botanist (1846
—1907), fil. dr och doc. i botanik 1872, e.o. prof.
1883, borgströmiansk prof, i botanik och praktisk
ekonomi i Uppsala 1899.
Redan tidigt leddes
K:s forskarbana in på
algologien, och K.
framstår där som en
av klassikerna i
Sverige vid sidan av C. A.
och J. G. Agardh och
J. E. Areschoug.
Alg-floran vid Sveriges
kuster och särsk. de
arktiska havens alger
blevo hans spec.
studieområde, vilket han
grundligt kunde
utforska som deltagare i ett
flertal expeditioner till polartrakterna, bl.a.
Vegaex-peditionen 1878—80. Jämte dessa arbeten, vilka
behandla algernas systematik, utvecklingshistoria,
biologi och formationslära, utgav K. undersökningar över
den högnordiska fanerogamflorans fysiologi och
ekologi, ävensom ett antal arbeten över de högre
växternas organografi. Hans mest bekanta arbete är
”N. Ishafvets algflora” (i ”Vegaexpeditionens
vetenskapliga iakttagelser”, 3:1, 1883). G.
2) Gustaf Hilding K., den föreg:s son,
ämbetsman, filolog (f. 22/s 1885), fil. dr i Uppsala
1913 (”La construction de 1’infinitif... en
fran-qais”), doc. i romanska språk s.å., lektor i
franska vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm
1919—23, prof, i romanska språk vid Göteborgs
högsk. 1923, prorektor 1931—35; landshövding i
Hallands län 1935 och
i Uppsala län 1943;
sekr. i Svenska
turistföreningen 1914—19;
förlikningsman i v.
distriktet 1917—35;
inspektor för Göteborgs
högsk:s studentkår
1933—35, som har
honom till stor del att
tacka för eget hus.
K. har utg.
fornfrans-ka texter, värdefulla
avh. i fransk och
provensalsk
gramma
tik, ”Ur Syd-Frankrikes kulturvärld” (1927)
m.m. J.V.
3) Nils Gustav Reinhold K., den föreg:s son,
skolman och språkforskare (f. 8A 1911), fil. dr
i Uppsala 1945 (”Die Verbalzusammensetzungen
mit ’durch”’), doc. i tyska språket vid Lunds univ.
s.å. K., som även verkat som lektor i svenska
vid univ. i Jena och Leipzig 1931—37, blev 1941
lärare vid Lunds privata elementarskola och 1944
rektor där.
Kjellman, Johan (John) August, tidningsman,
politiker, författare (1861—1925). K., som var
född i ett arbetarhem i Göteborg, flyttade 1879
till Norrköping, där han arbetade som
korgma-kare. Han tog starka intryck av den
framväxande arbetarrörelsen och blev snart en av de ledande
i arbetarnas organisationssträvanden; han var
ordf, vid den skandinaviska
fackförcningskongres-sen i Göteborg 1886 och v. ordf, vid
Socialdemokratiska partiets konstituerande kongress i
Stockholm 1889. Han verkade som skribent och
agitator; 1887—8o var han red. för ”Folkets röst”.
K., som bl.a. kraftigt understött Viktor
Lenn-strands fritänkarpropaganda, ändrade emellertid
inställning i religiöst avseende och drog sig bort
från arbetarrörelsen. 1890—1908 verkade han som
publicist i Göteborg, Härnösand och Skara. 1910
startade han i Falköping tills, med godsägare
C. Berglund i Gimmene ”Landsbygden”, ett
organ för Bondeförbundet, 1918—19 var han red.
för ”Bondetidn.” och ”Landsbygdens tidn.” i
Göteborg. K. sysslade med skönlitterärt
författarskap och skrev under pseud. Si g vald
Göthsson en rad romantiserade skildringar
ur svensk historia. Han utgav bl.a. ”Bragder och
äventyr” (1919—20), ”Den siste karolinen” (1920)
och ”Kvacksalvarens dotter” (1925). ”Samlade
historiska berättelser av Sigvald Göthsson”
ut-kommo 1927—30. E.
Kjellman, Walter, ingenjör, geotekniker (f.
29/u 1905), examinerades 1928 från Tekniska högsk.
K. var 1930—36 anställd vid ab.
Vattenbyggnads-byrån och 1936—43 I :e byråingenjör i Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. I Svenska
teknologför-eningens Polhems-pristävling 1931 erhöll K. 1 :a
pris för sin undersökning ”Om undersökning av
jordarters deformationsegenskaper” (i ”Teknisk
tidskr.”, 1936), i Ingeniörsvetenskapsakad:s tävling
1930 likaledes i:a pris för skriften
”Säkerhetsproblemet i byggnadskonsten” (i ’TVA:s handlingar”,
1940; tills, med G. Wästlund). Han utsågs 1944
till överingenjör och chef för Statens geotekniska
inst. -— Bland K:s övriga skrifter märkes ”En
metod att direkt i marken bestämma jordlagrens
skärhållfasthet” (i ”IVA:s handlingar”, 1943). A.Lg.
Kjellmark, Knut, arkeolog och skolman (1866
—1944), fil. lic. 1898, fil. dr 1903,
folkskolinspektör 1905—31, föreståndare för Malmö
lärarinneseminarium 1910—16. K. tillhörde den generation
av svenska arkeologer, som fick sin utbildning
av denna vetenskaps grundläggare, H.
Hilde-brand och O. Montelius, och trots att han aldrig
innehade någon fast tjänst som fornforskare, får
han dock räknas som en av sin generations
främsta, framför allt som fältarkeolog. Av de
boplatsundersökningar, som utfördes i Sverige
— 181 —
— 182 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
