Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellmark, Knut - Kjellson, Henry - Kjellström, Adolf - Kjellström, Otto - Kjellström, 1. Sven - Kjellström, 2. Ingrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJELLSON
under 1900-talets första årtionden, är det eg. blott
K:s, som i full utsträckning bibehållit vetenskapligt
värde. Bland K:s många utgrävningar förtjäna
framför allt boplatsundersökningarna i Järavallen
i Limhamn, Bastanäbbet vid Börringesjön och
Sire-torp i Blekinge samt undersökningarna av ett
80-tal hällkistor i Kronobergs län att nämnas. K.
utgav en lång rad avhandlingar och uppsatser, av
vilka de viktigaste äro den klassiska ”En
sten-åldersboplats i Järavallen vid Limhamn” (dr-avh.
1903), inventarieverket ”Värends fornminnen”
(1932—44) och ”Stenåldersboplatserna vid Siretorp”
(i939; tills, med A. Bagge). — Litt: A. Bagge, ”K.
in memoriam” (i ”Fornvännen”, 1944). C.A.A.
Kjellson, Henry Verner, flygingenjör (f. 8/s
1891), examinerad från Tekniska högsk. 1917.
flygplankonstruktör vid ab. Södertälje verkstäders
aviatikavd. 1914—17, flygingenjör vid
Fälttelegrafkårens flygkompani i Malmslätt 1917—26,
flygingenjör vid Flygstyrelsen (sedermera
Flygförvaltningen) i Stockholm 1926, flygdir. där 1936 (sedan
1947 med överstes tjänsteställning). K. har
projekterat och konstruerat ett flertal bekanta militära
flygplantyper. Under anställningen vid Södertälje
verkstäder konstruerades ett spaningsflygplan
samt ”södertäljejagaren”. 1917—26 ledde K.
håll-fasthetsberäkningarna och konstruktionsarbetet
till det svenska
tripla-net (1917),
spanings-flygplanet S 18 (1918)
och S21 (1921),
öv-ningsflygplanet ”Tummeliten” (1919),
jaktflygplanet J 23 (1923)
m.fl. Med S 18
utfördes direktflygning
Y stad—Haparanda—
Boden, och med J 23.
som demonstrerades vid
flygutställningen och
flygtävlingarna i
Göteborg 1923 och ådrog
sig stor internationell
uppmärksamhet, sattes svenskt höjdrekord (7,314
m). Under tjänstgöringen vid Flygförvaltningen
har K. bl.a. varit byråchef för kontrollbyrån och
utrustningsbyrån. Därjämte har K. bedrivit
forskningsarbete och lämnat värdefulla bidrag till den
flygtekniska vetenskapens utveckling i Sverige.
1929 kompetensförklarades han till professuren i
flygteknik vid Tekniska högsk. Under 2:a
världskriget ägnade K. stort intresse åt reaktionsdrift
och robotvapen. För sina insatser under 2:a
världskriget vid rekonstruktion av den första
utanför Tyskland nedfallna V-2 bomben erhöll han
den engelska orden O.B.E. 1948. Sedan 1922
är K. av Luftfartsstyrelsen utsedd till
besiktningsman för luftfartyg och har även anlitats som
typgranskare av flygplan. Han var 1922—26 led.
av Flygkommissionen och är sedan 1948 led. av
Flygtekniska rådet och Ingeniörsvetenskapsakad.
samt sedan 1949 av Krigsvetenskapsakad. Bland
av K. publicerade flygtekniska uppsatser märkas
”Bidrag till studiet av flygplans spinegenskaper”
(i ”Flygning”, 1939) samt tills, med E. Björnsjö
”Reaktionsmotorteknik” (föreläsningar vid
Tekniska högsk., 1946). — K. är inom bågskyttespor-
ten bemärkt dels som aktiv bågskytt, dels som
konstruktör av den svenska stålbågen. Han blev
1934 världsmästare i bågskytte. K. är sedan 1940
ordf, i Svenska bågskjutningsklubben och sedan
1949 president i Internationella federationen för
bågskytte. B.Tm.
Kjellström, Adolf Vilhelm, arkitekt (1834
—1932), lektor vid Tekniska gymnasiet i Örebro
1877—1901. K., som var byggnadshistoriskt
intresserad, nedlade ett förtjänstfullt arbete på
restaureringen av bl.a. Nikolaikyrkan i Örebro och Floda
kyrka.
Kjellström, Carl Johan Otto, kartograf (1855
—1913), började som underofficer, deltog 1883 i
den av A. E. Nordenskiöld ledda 2:a dicksonska
expeditionen till Grönland samt 1898 i den av A. G.
Nathorst ledda svenska polarexpeditionen till
Björnön, Spetsbergen och Kung Karls land, under vilka
resor han utförde kartläggningsarbeten. Anställd
vid Sveriges geologiska undersökning 1882—1903
och från 1904 vid Generalstabens litografiska
anstalt som kartred. utarbetade K. en mångfald
kartor, bl.a. ”Resatias öfver Sverige” (1892). — Litt.:
A. G. Nathorst i ”Ymer”, T914. E.O.B.
Kjellström. 1) Sven K., violinist (f. 3n/s 1875).
Redan som elev vid Musikkonservatoriet (J.
Lindberg) 1889—92 anställdes K. som violinist i
hovkapellet. Från 1897
studerade han i
Paris (G. Rémy), där
han 1900—04 var i:e
violinist i Concerts
Colonne samt medl.
av Viardotkvartetten.
1902—28 företog K.
årliga konsertresor i
svenska landsorten och
har dessutom uppträtt
som konsertgivare i
Frankrike, England,
Tyskland och
Danmark. Från 1909
slutgiltigt bosatt i
Stock
holm bildade han 1911 en egen kvartettensemble,
Kjellströmkvartetten, som vid sin
upplösning 1928 utom K. bestod av E. Törnqvist,
E. Grönvall och C. Christiansen. 1914 tog K. tills,
med E. Lidforss initiativet till rekonstruktionen
av Konsertföreningen i Stockholm, där han 1914
—17 och 1923—28 verkade som 1 :e
konsertmästare. 1929—40 var han dir. vid
Musikkonservatoriet; prof:s titel 1929. Genom sina turnéer i
landsorten som violinvirtuos, sonat- och
kvartettspelare har K. verksamt bidragit till utvecklingen
av den svenska musikkulturen. S.E.S.
2) Ingrid K., den föreg:s dotter, pianist och
cembalist (1904—46), blev efter förberedande
pianostudier elev av Lennart Lundberg och senare
i Berlin Ernst Wolf (cembalo), företog från 1922
turnéer tills, med faderns kvartett och gjorde sig
känd som en stilsäker kammarmusikspelare och
smidig ackompanjatör. Hon framträdde även
som solist med Konsertföreningen i Stockholm
och med orkesterföreningar i landsorten. I
radio var hon framför allt en förträfflig tolk av
generalbastidens cembalomusik men uppträdde
också ofta som pianist i olika uppgifter. S.E.S.
— 183 —
— 184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
