Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjelsberg, Betzy - Kjer, Bodil - Kjernander, Johan - Kjerner, Esther - Kjerrulf, Gustaf - Kjersén, Sven - Kjersmeier, Carl - Kjerulf, 1. Halfdan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KJERULF
Kjelsberg [cäl’-], Betzy Alexandra, f.
Bör-resen, norsk socialpolitiker (f. 1866), en av
Norges främsta kvinnosakskvinnor, chef för den
kvinnliga fabriksinspektionen 1910—36, ombud för
norska regeringen vid en rad av Internationella
arbetsorganisationens konferenser, ordf. 1922—38,
därefter hedersordf. i Norske kvinners
nasjonal-råd, v. president i International Council of
Wo-men 1926—38.
Kjer [kär], Bodil, dansk skådespelerska (f.
1919), debuterade vid Det kongelige Teater i
Köpenhamn 1937. K. är dansk teaters främsta
kvinnliga kraft inom det yngre karaktärsfacket. Bland
hennes främsta roller må nämnas Desdemona i
”Othello”, Viola i ”Trettondagsafton”, Pernille
i ”Den stundeslöse”, Antonie i ”Sparekassen”,
Cecily Cardew i ”Bunbury”, titelrollen i
”Eury-dice” (Anouilh), Amanda i ”Leocadia” (Anouilh),
Ester i ”En kvinna är överflödig” (Sönderby),
Jessica i ”Smutsiga händer” och Stella i ”Linje
Lusta”. Som talangfull filmskådespelerska har
hon framträtt i bl.a. ”Soldaten och Jenny”, för
vilken roll hon erhöll det statliga filmpriset 1948,
och ”Min hustru är oskyldig” (1949). B.Hgn.
Kjernander, Johan Zacharias, missionär, se
Kiernander.
Kjerner, Esther Emilia Léontine, målarinna
(f. 29/io 1873), debuterade 1898 efter studier vid
Konstakad. och resor till Italien, Frankrike och
Holland men blev mera känd först 1941, då hon
lanserades av konsthandlare G. Stenman. K:s
målningar, övervägande stilleben, äro realistiska
med dämpad färgskala och smultna klanger och
leda ofta tanken till Chardin el. gammal
holländsk konst. — Litt.: O. G. Carlsund & Marita
Lindgren-Fridell, ”E. K:s konst” (1943).
Kjerrulf, Gustaf, veterinär (1861—1931),
veterinärexamen 1885, stadsveterinär i
Stockholm 1892, medicinalråd (den förste veterinären)
1900—28; med. hedersdr i Uppsala 1907. K. verkade
förtjänstfullt för det svenska veterinärväsendets
organiserande och för inrättandet av offentliga
slakthus samt utgav bl.a. ”Handbok i
köttbesigt-ning” (1896).
Kjersén, Sven Elis, folkhögskoleman (f.
1892). K. blev fil. kand, i Uppsala 1918, var
lärare vid Tärna folkhögsk. 1913—19, vid
Jakobsbergs folkhögsk. 1919—26, tf. rektor vid Uppsala
läns folkhögsk. å Wik 1926, ord. 1928. K. har
som talare och organisatör gjort en personligt
färgad insats i de kulturella ungdomsrörelserna;
han var ordf, i Svenska ungdomsringen för
bygdekultur 1925—29 och i Upplands kulturnämnd
1932—43. Han har utg. läro- och läseböcker,
skrivit biografiska studier (”Richard Dybeck”,
1916, ”Svenska kulturgestalter”, 1930),
reseskildringen ”Vi och vårt” (1941) och diktsamlingarna
”Strofer” (1925), under pseud. Sven F r i b e
r-g e r, och ”På marken” (1933). E.
Kjersmeier [kär’-], Carl Ludvig Vilhelm
Rö-mer Nutzhorn, dansk afrikanist och författare (f.
1889), cand. jur., sekr. i Köpenhamns byret 1919,
fullmäktig 1934—45. Vid sidan av sin tjänst
har K. ägnat sig åt studiet av afrikansk konst,
är en internationellt erkänd specialist på
negerskulptur och torde äga den största existe-
Esther Kjerner: Prästgårdsrosor i kopparkrus, 1941.
rande systematiska privatsamlingen av sådan
(o. 2,000 föremål), som han hopbragt under
resor i Europa samt under en expedition till
Franska Västafrika 1931—32. Bland hans
skrifter märkas ”Paa Fetischjagt i Afrika” (1932; sv.
övers. 1935), ”Centres de style de la sculpture
nègre africaine” (4 vol., 1935—38),
”Negerskulptur” (1946), ”Afrikanske Negerskulpturer” (1947;
även med eng. text), ”Ashanti-Vægtlodder” (1948),
”Ny Guineas Kunst” (s.å.), ”Afrikansk
Neger-digtning” (s.å.; samtidigt på sv. och no.). K.
har även övers, exotisk lyrik, bl.a. ”Kærlighedens
Almagt. 100 eksotiske Digte fra fire Verdensdele”
(1949), och utg. några saml. av egna dikter. G.Lm.
Kjerulf [cärr’-]. 1) Halfdan K., norsk
tonsättare (1815—68), tillhörande en gren av den
danska släkten K. Efter studier i juridik
övergick K. efter 1840 till musiken men fick först
o. 1850 tillfälle att idka allvarliga
musikstudier, bl.a. för Richter i Leipzig. Efter
hemkomsten verkade han som pianolärare i Oslo
(lärare för bl.a. Agathe Backer-Gröndahl) och
grundade 1857 tills, med
J. G. Conradi
abonnemangskonserter, där
kör- och
orkesterverk framfördes. Som
tonsättare
anknytande till tysk romantik,
särsk. Schumann, var
han den förste
norske tonsättare, som
medvetet använde sig
av folkmusiken. På
detta område banade
han väg för Nordraak
och Grieg. Fr.o.m.
— 185 —
— 186 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
