- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
187-188

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjerulf, 1. Halfdan - Kjerulf, 2. Theodor - Kjerulf, 1. Charles - Kjerulf, 2. Axel - Kjesäter, Kesäter - Kjoseivanov, Georgi - Kjula - Kjulo - Kjusa - Kjustendil - Kjöbenhavn - Kjöbenhavns Handelsbank A/S - Kjöge - Kjökkenmödding - Kjöllerström, Sven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KJERULF

”Sex sange” (1841) skrev K., främst till dikter
av Welhaven och Björnson, en rad omtyckta
sånger, bland vilka kunna nämnas ”Nökken”,
”Synnöves sang”, ”Ingrids vise”, ”Sövnen”, ”Min
elskte, jeg er bunden”, ”Længsel”, ”Over de
höje fjelde” och ”Foraarsdigt”. Han komponerade
även flera manskvartetter, t.ex. ”Brudefærden i
Hardanger”, ”Serenade ved strandbredden”,
”Solvirkning” och ”Quand tu dors”. Bland rent
instrumentala saker kunna nämnas flera utmärkta
pianostycken. — Litt.: O. M. Sandvik i ”Norges
musik-historie”, 1 (1921). Å.D.

2) Theodor K., den föregis bror, geolog (1825
—88), 1858 lektor och 1866 prof, i geologi och
mineralogi vid univ. i Oslo. 1858 blev han även chef
för Norges geologiske undersökelse, som då
inrättades på hans initiativ. K:s vetenskapliga
verksamhet ägnades främst s. Norges geologi; han var
den förste, som påvisade veckningarnas betydelse
för förståelsen av Oslofältets byggnad. 1879 utgav
K. ”Udsigt over det sydlige Norges geologi” med
karta i skala 1: 1 mill.

Kjerulf [kä’-] (jfr föreg. art.). 1) Charles
Theodor Martin K., dansk musikskriftställare och
tonsättare (1858—1919), var musikkritiker i
Köpenhamn (”Politiken”) 1886—1919 och medarbetade
även i svenska musiktidskr. K. komponerade visor
och skådespelsmusik. Han författade också
dramatiska arbeten, utgav ett par självbiogr. verk,
”Grön Ungdom” (1915) och ”Gift och
hjemfa-ren” (1917), samt verkade som översättare och
bearbetare.

2) Axel K., den föreg:s son, tidningsman,
författare (f. 1884). K. blev medarbetare i
”Politiken” och ”Ekstrabladet” 1904, var
musikkritiker i ”Dannebrog” 1908—10, är medarbetare i
”Politiken” sedan 1919, red. för ”Lytterbladet”
sedan 1931. K. har gjort sig känd som
musikskribent och har bl.a. utg. ”Franz Schubert”
(1928) och ”Liva Weel” (1942), har vidare
framträtt som kulturhistorisk förf, med
”Köbenhav-nerliv gennem et halvt Aarhundrede” (2 bd, 1938;
tills, med A. Breidahl) och ”Livet i Danmark 1937
—47” (2 bd, 1947—48) samt har skrivit, översatt
och bearbetat en rad skådespel för skilda
köpen-hamnsscener. E.

Kjesäter, K e s ä t e r, gods i V. Vingåkers sn
i Södermanland, s. om sjön Kolsnarens
västligaste del. omfattar 744 ha, därav 224 åker, med
ett taxeringsvärde av 396,300 kr. Slottet av tegel
i tre våningar byggdes 1867—70. 1702—1906
tillhörde K. ätten Bonde; nuv. ägare äro friherre
Gustaf Hamilton och fröken Margaretha
Hamil-ton. Slottet med park och trädgård tillhör sedan
1948 Södermanlands läns landsting, som fr.o.m.
1951 även arrenderar jordbruket; en
lantmannaskola är planerad här. P.

Kjoseiva’nov [-åf], G e o r g i, bulgarisk
diplomat och politiker (f. 1884), började sin
diplomatiska bana 1909, var efter 1 :a världskriget en tid
chef för utrikesministeriets politiska avd. och
senare envoyé i Grekland, Rumänien och
Jugoslavien. K. blev 1934 chef för kungl. kansliet, var
april—nov. 1935 utrikesminister och därefter till
febr. 1940 konseljpresident och utrikesminister;
regeringen rekonstruerades under hans ledning 6
gånger. K. genomförde en avsevärd
sociallag

stiftning, men en planerad återgång till
parlamentariska former efter 1934 års statskupp stannade
vid vissa ansatser. Hans utrikespolitik ledde bl.a.
till en vänskapspakt med Jugoslavien 1937, avsedd
att underlätta Bulgariens strävanden efter en
revision av Neuillyfreden; i samma syfte knötos
nya förbindelser med Tyskland, bl.a. genom ett
besök av K. i Berlin 1939. K. var 1940—44
minister i Bern; då han avskedades, kvarstannade han
i utlandet. S.Br.

Kjula, socken i österrekarne hd i
Södermanland och församling i Kjula, Sundby, Vallby
och Hammarby pastorat i Österrekarne kontrakt
av Strängnäs stift, ö. och s.ö. om Eskilstuna;
74,24 km2, därav 73,77 land; 1,180 inv. (1949; 16
inv. pr km2). Socknens s. och större del är
övervägande skogsbygd, som avgränsas mot
Mä-larslätten av en ö.—v. förkastning; den vackra
Kjulaåsen framgår i n.—s. Åkern utgör 34 °/o
av landarealen, skogsmarken 50%. Egendom:
Ribbingelund (Statens). Fornlämningar äro
talrika, med högar och kummel, stensättningar och
resta stenar; det vackra järnåldersgravfältet vid
Kungshållet har svårt skadats genom grustäkt.
Tre runstenar finnas. Kyrkan, urspr. från
1100-talet, blev starkt förändrad vid tillbyggnaden av
korsarmar på 1790-talet; korpartiet är möjl. från
o. 1300. Den nuv. tornhuven uppsattes 1772. —
Namnet skrevs 1314 De kyulum. Det är identiskt
med det isl. kjoll, skepp, eg. något välvt, och
syftar på Kjulaåsen, på vilken kyrkbyn
ligger (se E. Hellquist i ”Namn och bygd”, 1922,
sid. 154 ff.). — Litt.: A. Hedwall, ”K. sockens
krönikebok” (1927). P.;Er.

Kjulo, fi. Köyliö, kommun i Abo-Björneborgs
län, Finland, 246 km2, 4,441 inv. (1949; 18 inv.
pr km2), finsktalande. Åkern upptar 53 km2
(22% av arealen), skogsmarken 135 km2. I K.
der medeltiden tillhörigt biskoparna i Åbo, senare
Gustav Vasa, ätterna Gyllenhjelm, De la Gardie
och Kurck samt sedan 1745 ätten Cedercreutz.
Betydelsefulla fornfynd från järnåldern.

Kjusa, liten, trång dal, dalkjusa, numera nästan
blott i vitter stil.

Kjustendil [-i’l], stad i Bulgarien, 70 km s.v. om
Sofia, dit järnväg leder; 16,241 inv. (1934).
Badort med varma mineralkällor.

Kjöbenhavn, äldre dansk stavning för Köbenhavn.

Kjöbenhavns Handelsbank A/S, Danmarks näst
största affärsbank, grundades 1873 med ett
aktiekapital på 12 mill. dkr. Genom upprepade
kapitalemissioner, den sista 1919, har grundfonden nått
upp i 50 mill., varjämte reserverade medel vid
1948 års utgång vuxit till 56,8 mill. Inlåningen
från allmänheten utgjorde vid samma tid c:a 755
och omslutningen c:a 1,141 mill. dkr. K. har
ligger det historiska godset K j u 1 o h o 1 m,
ungenomfört flera sammanslagningar med andra
mindre banker och äger utom 34 filialer i
Köpenhamn med omnejd även kontor på 42 platser i
landsorten. [K.W-B.10.L.

Kjöge, stad i Danmark, se Köge.

Kjökkenmödding, se Kökkenmödding.

Kjöllerström, Sven Gottlieb, teolog (f. 28/i
1901), teol. dr i Lund 1935, doc. i kyrkohistoria
s.å., prof, i praktisk teologi med kyrkorätt 1941;
led. av 1945 års universitetsberedning. K. har i

— 187 —

— 188 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free