Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klarälven - Klas - Klase - Klasefibbla - Klasmatocyter - Klason, Peter - Klass - Klassa - Klassamhället - Klassens timme - Klassera - Klassförståndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAS
Klarälven uppbygger i nutiden ett delta av älvsand vid Karlstad, och. på
samma sätt har den tidigare, då Vänern stod högre än nu och stranden låg
längre norrut, byggt upp deltan, vilka successivt flyttats mot söder
allteftersom Vänern dragit sig tillbaka. Kartskisserna l-IV utvisa deltats läge och form
under fyra äldre skeden, skiss V dess nuvarande utseende. De prickade ytorna
ange den avlagradc älvsandens utbredning, övriga områden belägna ovanför
Vänerns yta under respektive skeden äro betecknade med en grå ton. De
fåror, som under tidernas lopp ulskurits av älven, äro inlagda på kartan, och
man ser där även hur de yngre älvfårorna skära över de äldre. Kartan är utförd
av R. Sandegren i samband med Sveriges Geologiska Undersöknings arbeten,
Klarälvens mynningsdelta under olika
tidsskeden. Ur ”STF:s årsskrift” 1928.
Namnet skrevs äldst i Gautælfuina, slutet av
1200-talet (jfr Götaälv). Senare uppträda
benämningarna Storälven och Klaran el. K., båda betygade
från o. 1700. De senare syfta på vattnets
beskaffenhet. Se ”Ortnamnen i Värmlands län”, 7
(1922), sid. 28. — Litt.: S. De Geer, ”K:s
serpentinlopp och flodplan” (1911); ”Förteckning
över Sveriges vattenfall, 108. Vänern—Götaälv,
K.” (1932). S.Es;Er.
Klas, mansnamn, se Nils.
Klase, bot., se Blomställning, sp. 241.
Klasefibbla, bot., art av klofibblesläktet*.
Klasmatocy’ter, anat., se Bindväv.
Klason, Johan Peter, kemist (1848—1937),
fil. dr i Lund 1874, doc. i organisk kemi 1874—87,
laborator i kemi 1887, prof, i teknologi vid
Tekniska högsk. i Stockholm 1890—1913, lärare i
organisk och teknisk kemi vid Skogshögsk. 1915
—23. K. var en av Sveriges förnämsta kemister
och bidrog dels genom sin lärarverksamhet vid
Tekniska högsk., dels genom sina forskningar i
hög grad till den
tekniska kemiens
utveckling. Bland K:s
tidigare arbeten märkas
undersökningar över
tioglykolsyra och dess
homologer,
rodanvä-tesyra och dess
derivat, cyanur- och
iso-cyanurföreningar samt
merkaptaner. K.
utarbetade en metod för
kvantitativ
bestämning av svavel och
halogener i
organis
ka föreningar. Han undersökte vidare
torrde-stillation av ved och framställning av
pappersmassa samt gjorde en grundläggande
undersökning över svenska brännmaterial. K:s sista
arbeten omfattade undersökningar över lignin,
dess förekomst, konstitution och reaktioner.
Han utgav bl.a. ”Kemiskt-tekniska
undersökningar rörande Sveriges industriellt viktigaste
trädslag” (4 bd, 1909—24). Vid K:s 60-årsdag utgåvo
äldre elever en festskrift, till vilken K. bidrog
med en självbiogr., ”Några drag ur en kemists
levnad”. G.J.
Klass (från lat. classis, avdelning, eg.: uppbåd,
besläktat med cala’re, ropa), avdelning, grupp.
1) Matem., se Rang.
2) Naturv., gruppbenämning vid systematisk
uppställning av naturföremål (djur, växter, mineral
m.m.). Se Systematik och Linnés sexualsystem.
Jfr Klassificeringssystem.
3) Skeppsb., se Klassificeringsanstalt.
4) Socialv., se Samhällsklass, Klasskamp,
Klassmedvetande och Klassvälde.
Klassa, sjöv., se Klassificeringsanstalt.
Klassamhället, se Klasskamp.
Klassens timme, pedag., se Klasstimme.
Klasse’ra, tekn., uppdela ett material i
kornklasser. Klassering sker i allm. genom siktning (se
Sikt).
Klassföreståndare, pedag., benämnes den lärare
i läroverk, realskola, flickskola e.d., som av rektor
utsetts att öva uppsikt över viss klassavd. K.
skall också försöka komma i personlig kontakt
med eleverna och deras hem samt särsk.
uppmärksamma de elever, som icke ha sina hem på
skol-orten. Vanligast är, att dessa kontakter med
föräldrar och målsmän äga rum vid åhörardagar,
— 203 —
— 204 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
