Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassundervisning - Klassval - Klassvälde - Klastiska bergarter - Klastorp - Klastorpsmarmor - Klaus - Klausen, Henrik - Klausenburg - Klausholm - Klausner, Joseph - Klaussön, Hans - Klausthal - Klausthalit - Klausthal-Zellerfeld (Clausthal-) - Klaustrofobi - Klausul - Klausur - Klav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAV
vande av ordningsuppgifterna i klassen. — Litt.:
A. Lilius, ”Skolpedagogikens huvudfrågor” (1926,
5 uppl. 1949); ”Arbetssättet i folkskolan”, 7 (1929);
G. Brandell, ”Svenska undervisningsväsendets och
uppfostrans historia”, 1—2 (1931); E. Köhler,
”Aktivitetspedagogik” (1936); A. Gierow m.fl.
”Arbetsskola — arbetsglädje” (2 bd, 1936—37);
N. Hänninger, ”Ny skola — och gammal” (1939);
”Vårt arbetssätt” (1947, 2 uppl. 1949); ”1940 års
skolutrednings betänkanden och utredningar”, 6,
”Skolans inre arbete” (i SOU, 1946:31); ”1946 års
skolkommissions betänkande med förslag till
riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling”
(i SOU, 1948:27). E.Bng.
Klassval föreligger, när medborgarna vid
offentliga val ej rösta samfällt utan i och för valet enl.
lag skola vara uppdelade i klasser med olikhet i
fråga om inkomst el. förmögenhet,
skattepresta-tion, yrke etc. som indelningsgrund och med egna
representanter för varje grupp.
Klassvälde, beteckning för det samhällstillstånd,
i vilket en av de sociala grupper, som vuxit
fram, bestämda av arbetsfördelningen och av de
särskilda uppgifter, som kulturutvecklingen eljest
lagt på dem, intar en förhärskande ställning
gentemot de andra. För att begränsa jämförelsen till
svenska förhållanden må erinras om utvecklingen
från det forntida bondesamhället över det mer
el. mindre feodalt präglade stormannavälde, som
under 1600-talets förra hälft nådde sin högsta
blomstring, och vidare genom en långsamt men
obevekligt fortskridande process fram till ett
klassamhälle av modern typ. Här togs ledningen
först av den byråkratiska medelklassen, som
efter hand kom att i sig innefatta även
företagar-klassen och som under senaste årh. alltmer
kommit att överflyglas av arbetarklassen. Det bör
dock observeras, dels att klassgränserna varit
ganska obestämda, så att den ena klassen
stundom på ett oklart sätt flutit över i den andra,
dels att k., där det förekommit, framkallat en
reaktion, som ytterst kunnat mynna ut i en
klasskamp*, men som framför allt strävat att
återställa den rubbade samhälleliga jämvikten och
balansen och därmed föra fram till ett fritt och
förtroendefullt samarbete i samhällets och
kulturens tjänst. Jfr Samhällsklasser. H.Ci.
Klas’tiska bergarter (av grek, klasma,
brottstycke) äro bildade av brottstycken av andra, äldre
bergarter, ant. dessa mekaniskt blivit krossade
och söndermalda el. på kemisk väg genom
för-vittring sönderfallit och förstörts. Konglomerat,
breccior, sandstenar och skiffrar höra hit. Fossil
ingå stundom i k. Mots.: kristalliniska
bergarter.
Klastorp, gods i Södermanland, se Claestorp.
Klastorpsmarmor, en urkalksten, som brytes vid
Krämbols bruk i ö. Vingåker. K. innehåller
mycket av främmande mineral, i sht serpentin, och har
grön färg; användes i finare stenhuggeri.
Klaus, mansnamn, se Nils.
Klausen [-au’-], Henrik Christian Johan, norsk
skådespelare (1844—1907), tidigare anställd vid
olika landsortssällskap, från 1874 vid Kristiania
teater (sedan 1899 Nationalteatret). K:s livliga
ingenium, intelligens och stilkänsla tillät honom
att göra sig fördelaktigt gällande i vitt skilda
rol
ler, ss. Shylock i ”Köpmannen i Venedig”, Tartuffe,
Peer Gynt och Lundestad i ”De ungas förbund”.
Som uppläsare av bl.a. Asbjörnsens och Andersens
sagor nådde K. mästerskapet. Han uppträdde
1875 och 1900 i Stockholm, sistn. år på
Dramatiska teatern i titelrollen i ”Den nye
bibliotekarien”. [G.KglA.L.
Klausenburg [klåu’zonbork], tyska namnet på
Cluj.
Klausholm, gods på Jylland, se Klavsholm.
Klausner [-au’-], J o s e p h, judisk
religionshistoriker (f. 1874). K., som fick sin
vetenskapliga utbildning i Odessa och senare i Heidelberg,
där han blev fil. dr 1902, var en tid aktiv sionist
och bosatte sig 1919 i Palestina. Han blev 1925
prof, i modern hebreisk litteratur vid det hebreiska
univ. i Jerusalem. Sin forskning har K. ägnat dels
åt den nyhebreiska litteraturen, dels åt
judisk-kristna religionshistoriska problem. Bland hans
skrifter märkas ”Geschichte der neuhebräischen
Literatur” (ty. uppl. 1921), ”Jesus of Nazareth”
(eng. uppl. 1929) och ”From Jesus to Paul” (eng.
uppl. 1942). K.Gw.
Klaussön, Hans, silversmed på 1500-talet,
verksam i Vä och Kristianstad från 1590-talet till
1616. K., som var en av Nordens främsta
silversmeder vid denna tid, överflyttade till det
nyanlagda Kristianstad, sedan Vä upphört att vara
stad, och var där rådman några år. 1597 utförde
han den förgyllda silverbrudkronan i Skepparslövs
kyrka i praktfull renässans med akantusblad. Bland
K:s övriga arbeten märkas den utsökt
välarbeta-de kalken i ö. Broby kyrka samt kalkar i Vankiva,
Nävlinge, Kristianstads och Kviinge kyrkor. A.
Klausthal, se Klausthal-Zellerfeld.
Klausthali’t, miner., se Selenglanser.
Klausthal-Zellerfeld (Clausthal-) [-[klau’stal-tsälVarfält],-] {+[klau’stal-
tsälVarfält],+} stad i Hannover, Tyskland, i v. Harz
530—600 m ö.h.; c:a 17,000 inv. (1949). K. bildades
1924 genom sammanslagning av de båda gamla
bergverksstäderna Klausthal och Zellerfeld. De
anlades vid mitten av 1500-talet, men hyttor för
smältning av malmerna från Rammelsberg vid
Goslar funnos här sedan iioo-talet. Gruvdriften
på silver- och blyfyndigheterna i K. hade sin
blomstringstid under 1500—1700-talen.
Fyndigheterna äro nu i det närmaste slut, men gruvorna,
däribland den över 1,000 m djupa
Kaiser-Wil-helmsgruvan, underhållas för studieändamål. K.
har en berömd bergsakad. (sedan 1775), ett
bekant museum och dyrbara
mineralogisk-geologis-ka saml. Kur- och vintersportort. P.
Klaustrofobi’ (till lat. claustra, slutet rum, och
grek. fob’os, fruktan), se Tvångstankar.
KlausuT (lat. clau’sula, av clau’dere, tillsluta), i
ett skriftligt avtal, kontrakt, fredsfördrag,
testamente, köpekontrakt e.d. ingående förbehåll,
inskränkande villkor, tilläggsbestämmelse, t.ex.
isklausul* i certeparti, testamentsklausul.
KlausuT (av lat. clau’dere, tillsluta), betecknar
avstängandet av ett klosterområde (el. delar därav)
för obehöriga (även själva det avstängda området)
samt föreskriften, att klostrets medl. icke
onödigtvis få lämna klosterområdet. K. råder i olika grad
för olika ordnar.
Klav (av lat. clavis, nyckel, besläktat med
clau’-dere, tillsluta), nyckel. — Mus., ett på en av not-
— 213 —
— 214 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
