Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klav - Klave - Klavecin - Klaveness, Thorvald - Klaver - Klaverharpa - Klarvertramp - Klaverutdrag - Klaviatur - Klavicembalo, Klavicymbal - Klavicytherium - Klavikel - Klavikord - Klavreström - Klavsholm (Klausholm, Clausholm) - Klazomenai - Kleanthes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLAVE
systemets linjer anbragt bokstavstecken ( = g1,
d = c1, sk = f), som utmärker, att en på denna linje
satt not gäller en viss till sin höjd bestämd ton.
Härigenom erhålles en utgångspunkt för
läsningen av övriga på systemet placerade noter, c1
noteras med tillhjälp av olika klaver på följande sätt:
Klave. i) Lantbr., bindsle för husdjur. Den
äldsta typen bestod av en U-formigt böjd trädgren
e.d., vars ändar fästades i ett trästycke; senare
förfärdigades k. av järn. Numera är k. ofta ersatt
av järnkedja.
2) Skogsbr., för diametermätning* av
trädstammar och rundvirke avsett redskap, bestående av en
k graderad linjal med
. två mot densamma
; vinkelräta armar, var-
j l ij- _________________ av den ena är fast
och den andra rörlig,
Klave för uppmätning av träd- således ett slags
skjutstammar o.d. mått. K. tillverkas i
regel av stål.
3) Om reversen av vissa mynt, urspr. avseende
den på åtskilliga äldre svenska mynt anbragta,
halvrunda, stiliserade skölden, som till formen
påmint om en kreatursklave (se Klave 1); härtill
uttrycket ”spela krona och k.”.
Klaveci’n (fra. clavecin), se Klaver och Clavecin.
Kla’veness, T h o r v a 1 d, norsk präst (1844—
1915), kyrkoherde i Kristiania; ordf, i
kommissionen för statskyrkans organisation 1908. Tidigare
mera konservativ som teolog och kyrkomän kom
K. (bl.a. genom ett omstritt föredrag på en
konferens i Lund 1901, vilket inledde striden i Norge
mellan modern och konservativ teologi) att verka
för kyrkans förståelse för nutidsmänniskans
religiösa behov genom en modernare orienterad
teologi och genom en förkunnelse på nutidsspråk
(predikosamlingen ”Evangeliet forkyndt for
nutiden”, 1900; sv. övers., 1902). I kyrkokommissionen
fasthöll han vid statskyrkan gentemot kraven på
fri folkkyrka. 1894 grundade K. tills, med Ch.
Bruun tidskr. ”Kirke og kultur”. — Litt.: E.
Berggrav, ”Norske Kirkeprofiler” (1946). S.N.;K.Gw.
Klave’r (fra. clavier, klaviatur), mus., betecknar
eg. varje stränginstrument med klaviatur; brukas
nu vanl. om hammarklaveret, pianot (jfr da.
Klaver, ty. Klavier), vars strängar anslås med
hammare, och om dess närmaste föregångare: k 1
a-vicymbalen, klavicembalo, vars strängar
knäpptes med fjäderpennspetsar (lat.
clavicym’-balum, ital. [clavi]cembalo [gravicembalo], fra.
clavecin, eng. harpsichord-, jfr ital. arpicordo) och k 1
a
v i k o r d e t, vars strängar anslogos med
metallstift (lat. clavic[h\or’ dium, ital. clavicordo, fra.
cla-vicorde, eng. clavichord). Se vidare Piano. D.F.
Klaverharpa (fra. claviharpe), se Harpa.
Klavertramp, grundligt och blamerande misstag,
takt- el. tanklös handling, till uttr. trampa i
kla-veret, som i sin tur anknytes till ordstävet: ”Det
låter, sa bonden (el. klockaren), trampade i
kla-veret”, d.v.s. eg. i pedalklaviaturen på en orgel.
Klaverutdrag, mus., bearbetning för piano el.
orgel av ett orkester- el. körparti. K. användes dels
vid musicerande under anspråkslösa former och
dels för studieändamål, t.ex. vid inövande av
so-listiska vokalverk (opera, oratorium m.m.),
instrumentalpartier (violinkonserter etc.). I dylika k. är
solostämman noterad på ett särskilt system. K.
med i klaversatsen indragna solostämmor äro
numera obrukliga. Jfr Arrangemang.
Klaviatu’r (fra. clavier, eng. keyboard), mus.,
samtliga tangenter (lat. clavis, nyckel, tangent) på
orgel, piano, nyckelharpa, lira o.a.
tangentinstrument.
Klavicembalo f-cäm’-], Klavicymba’1, se Klaver.
Klavicythe’rium, klavicymbal med
upprättståen-de strängar. Jfr Pianino.
Klavik’el (lat. clavicula), anat., nyckelbenet.
Klavikord [-ård’], se Klaver.
Klavreström, bruks- och stationssamhälle i
Nottebäck med Granhults sn i Småland, mellan
Norrsjön och Änghultssjön, vid statsbanan Växjö
—Hultsfred 13 km v.s.v. om Åseda; 612 inv.
(1946). Här finnas gjuteri, mekanisk verkstad,
emaljverk, sågverk, hyvleri, kvarn och elverk,
tillhörande a b. Klafreströms bruk, bildat
1911 (aktiekapital 480,000 kr, c:a 200 arb.);
tillverkningen omfattar huvudsaki. pumpar,
handels-gjutgods, smideshammare, spisar, kaminer och
värmeledningspannor. Bolaget idkar även
skogs-och jordbruk (3,050 ha, därav 183 åker). K:s
bruk, då masugn och stångjärnsverk,
privilegierades 1736 och har tillhört släkterna Silfversparre,
Cosswa-Anckarswärd, Aschan, Ekströmer m.fl. —
Av mindre industriföretag i samhället märkas
ab. Klarviks gjuteri och modellfabrik
(aktiekapital 110,000 kr) och ab. Bröderna Hammarströms
gjuteri (aktiekapital 42,000 kr). P.
Klavsholm (K 1 ausholm, Claushol m),
gods på Jylland s.ö. om Randers. Den nuv.
slottsbyggnaden uppfördes på 1690-talet i enkel
barockstil och har trädgårdsanläggningar i fransk stil.
K., som tillhört släkten Reventlow, har blivit
bekant genom Anna Sofie Reventlows
levnadshistoria. Hon bortfördes från fädernegodset 1712 av
konung Fredrik IV, vilken därefter ingick
mor-ganatiskt äktenskap med henne. 1721 blev hon
Danmarks drottning. Efter Fredrik IV:s död 1730
flyttade hon tillbaka till K. och vistades där till
sin död 1743. V.Hn.
Klazom’enai (grek. Klazomenai’), forntida,
grekisk (jonisk) stad i Mindre Asien, på
Smyrna-vikens s. strand. K. uppnådde sin högsta
blomst-ring under den arkaiska tiden (före 480 f.Kr.),
då den hade en betydande keramisk industri.
Särsk. bekanta äro sarkofagerna av målad
terra-kotta från K., klazomeniska sarkofager.
Klean’thes, grekisk filosof (död o. 250 f.Kr.),
lärjunge av stoikern Zenon. K. var en man av her-
— 215 —
— 216 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
