Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleanthes - Klearchos - Klebahn, Heinrich - Kléber, Jean Baptiste - Kleber (Fekete) - Kleberg, Johan - Kleberg, Tönnes - Klebs, Edwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEBS
kulisk styrka, urspr. boxare, ägnade sig åt strängt
kroppsarbete samtidigt med filosoferandet, mest
bekant genom sin storslagna hymn till Zeus, vari
han besjunger det allt behärskande
världsförnuftet. Han skall ha slutat sitt liv genom frivillig
hungersdöd. — Litt.: ”K:s hymn” (övers, med
inledn. av A. Norlind, 1916).
Klear’chos (grek. Kle’archos}, spartansk
fältherre (o. 450—401 f.Kr.), utmärkte sig i
peloponnesiska kriget och sändes 403 f.Kr. att hjälpa
det av trakerna anfallna Bysantion, där han
uppehöll ett våldsamt skräckvälde. Då han
vägrade att lyda order från Sparta, fördrevs han
och övergick till Kyros, i vars tåg mot Artaxerxes
han jämte en grekisk legohär på ett lysande sätt
deltog, men blev kort efter slaget vid Kunaxa
tillika med sina underbefälhavare försåtligt
mördad av perserna. W.N.
Klebahn, Heinrich, tysk botanist (1859—
1942), fil. dr i Jena 1884, assistent vid botaniska
trädgården i Hamburg 1902, prof:s titel 1921. K.
undersökte rostsvamparnas biologi, tog ställning
till mykoplasmateorien och klargjorde flera
ofullständigt kända svampars utveckling. Han utgav
”Die wirtswechselnden Rostpilze” (1904),
”Haupt-und Nebenfruchtformen der Askomyzeten”, 1
(1918) och ”Methoden der Pilzinfektion” (i
”Hand-buch der biologischen Arbeitsmethoden”, Abt. 11
T. 1, 1924). — Litt.: E. Schaffnit, ”H. K.” (i
”Be-richte der Deutschen botanischen Gesellschaft”,
61, 1944). A.Hr.
Kléber [klebä’r], Jean Baptist e, fransk
militär (1753—1800), studerade till arkitekt, var en
tid österrikisk officer, därpå byggnadsinspektör i
Belfort, inträdde 1792
som volontär i armén
och utmärkte sig vid
försvaret av Mainz.
1793 generalmajor vann
han s.å. stora
framgångar i Vendée och
befordrades till
generallöjtnant. I
fälttågen vid Rhen 1794—96
tog K. en betydande
och ärofull del. 1798
medföljde han till
Egypten, intog med
storm Alexandria, blev
därvid sårad och kvar-
lämnades i staden som guvernör. Under fälttåget
i Syrien 1799 vann han en glänsande seger över
turkarna vid Tabor. Vid Bonapartes avresa erhöll
K. befälet i Egypten, men på gr. av det hopplösa
läget måste han 1800 med engelsmännen ingå
konventionen i El Arisch. Då denna ej ratificerades,
slog K. s.å. de mångdubbelt överlägsna turkarna
vid Heliopolis och återtog Kairo men mördades
strax därefter av en fanatisk museiman. K. var
otvivelaktigt en av de allra dugligaste generalerna
under franska revolutionen och visade sig i
Egypten även som duglig administratör. — Litt.: E.
Heinrichs, ”K. i Egypten” (1947). PS.
Kleber, österrikisk äventyrare (o. 1895—1939),
hette urspr. F e k e t e, deltog som frivillig i i:a
världskriget samt avancerade till kapten i
österrikiska armén. K. blev efter kriget kommunist
och deltog i Béla Kuns terror i Ungern.
Småningom kom han att delta i inbördesstriderna i
Kina under slutet av 1920-talet, först hos
Chang-Hüe-liang och senare hos kommunisterna.
Därifrån kom han i stabstjänst i Sovjetunionen. Vid
spanska inbördeskrigets utbrott sändes han till
Spanien, där han från hösten 1936 till omkr.
årsskiftet 1936/37 som högste befälhavare för
Madrids försvar verksamt bidrog till att
nationalisterna ej lyckades ta staden. Efter
inbördeskrigets slut sändes K. till rysk-japanska gränsen,
där han torde ha stupat 1939. S.E.B.
Kleberg, Henrik Johan Saxo, heraldiker,
personhistoriker (f. 8/g 1883), 1931—49 sekr. (sistn.
år i:e sekr.) i Riksheraldikerämbetet, har utg.
”Heraldiskt lexikon” (1919) och bl.a. skrivit
biogr. arbeten om ”Krigskollegii historia 1630—
1865” (1930),
”Amiralitetskollegium—Marinförvaltningen 1634—1934” (1935), ”Arméförvaltningen
1866—1930” (1936),
”Kammarrevisionen—Kammarrätten 1695—1940” (1940) och ”Statskontoret 1680
—1946” (1948), ingående i serien ”Svenska
ämbetsverk”, samt redigerat ”Kungl. svenska
riddar-ordnarna” (2 bd, 1935—36) och ”Kungl.
Vasaorden” (1944). Sedan 1935 redigerar K. ”Kalender
över ointroducerad adels förening”. B.O.
Kleberg, Tönnes, biblioteksman och
språkforskare (f. 4A 1904), fil. dr 1934, doc. i latinska
språket och litteraturen vid Göteborgs högsk.
s.å. Sedan 1932 tjänsteman vid Göteborgs
stads-bibl. (i:e bibliotekarie 1943) blev K. 1945 1 :e
bibliotekarie och 1946 överbibliotekarie vid
Uppsala univ.-bibl.; ordf, i Svenska
bibliotekariesamfundet sedan 1946. Bland K:s främst filologiskt,
kulturhistoriskt och
bibliografiskt inriktade
skrifter kunna nämnas
”Värdshus och
värdshusliv i den
romerska antiken” (1934),
”Svensk
antiklitteratur” (1939),
”Catalo-gus codicum
graeco-rum et latinorum
Bib-liothecae Gothobur-gensis” (1941), ”På
värdshus och vinstugor
i antikens Rom” (1942),
”Italien i svensk
litteratur” (1944),
”Svens
kar i Italien” (1949). Sedan 1941 redigerar han
(fr.o.m. 1947 tills, med G. Björck) tidskr. ”Eranos.
Acta philologica suecana” och sedan 1949
”Nordisk tidskr. för bok- och bibl.-väsen”. L.
Klebs [kläps], Edwin, tysk läkare och
bak-teriolog (1834—1913). Efter studier i Tyskland,
bl.a. för Virchow, blev K. prof, i Bern och
antog schweizisk nationalitet. Han emigrerade
1895 till USA men återvände 1900 till Europa,
kom efter en tids vistelse i Tyskland åter till
Schweiz och dog i Bern. K. tillhörde
bakterio-logiens pionjärer och publicerade talrika arbeten
i skilda bakteriologiska ämnen. Mest bekant blev
han genom sitt meddelande 1883, att han i snitt
av difterimembraner funnit egendomliga stavar
ung. av turberkelbacillens storlek och med
spor-liknande bildningar i ändarna. Han odlade emel-
— 217 —
— 218 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
