Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleman, Ellen - Kleman, Carl - Klemedsson, Arnold - Klemens (namn) - Klemens (påvar) - Klementinerna - Klemetti, Heikki - Klemm, Walter - Klemm, Otto - Klemming, 1. Gustaf - Klemming, 2. Henrik - Klemming, 3. Victor - Klemming, 4. Wilhelm - Klemming, 5. Anna - Klemming, 6. Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEMMING
Fredrika Bremer är delvis baserad på förut
otillgängligt källmaterial.
Kleman, Carl Fredrik, ingenjör (f. z/? 1887),
examinerades från Tekniska högsk. 1910, var
anställd vid ab. Vattenbyggnadsbyrån 1911—14 och
1916—22, innehade 1914—16 anställningar vid
elverk i Canada, England och Kina. K. var
huvudred. för ”Teknisk tidskr.” 1922—35 och blev
sistn. år dir. för Stockholms gas- och elverk. Han
är styrelseled. i ett stort antal svenska
organisationer och företag inom elverksbranschen och har
ofta anlitats som sakkunnig i trafik- o.a.
kommissioner och kommittéer. — K. var
stadsfullmäktig i Stockholm 1927—35. A.Lg.
Klemedsson, Arnold (Arent), biskop, se
Arnold Klemedsson.
Klemens, mansnamn, av lat. clemens, mild.
Klemens, påvar, se Clemens.
Klementi’nerna, se Clementinerna.
Klem’etti, Heikki Valentin, finländsk
körledare, komponist och musikforskare (f. 1876),
studerade i Helsingfors vid univ. och vid
orkesterskolan, senare i Berlin vid Sterns
konserva-torium och vid kyrkomusikaliska akad.; var
lärare i musikhistoria vid Helsingfors musikinst.
1909—19 och lärare i kyrkomusik vid Helsingfors
univ. 1916—44; prof:s titel 1923. K. har inlagt stor
förtjänst om körsången i Finland. Han ledde 1898
—1927 Ylioppilaskunnan laulajat (Y.L.) och
grundade av denna manskörs elitsångare
sångföreningen Suomen laulu, som från 1907 också innefattade
blandad kör. Med denna kör har han företagit
flera utländska konsertresor; han dirigerade även
Finlandiakören på dess resa till England,
Amerika, Frankrike och Tyskland 1939. K. har genom
sin verksamhet som musikkritiker, skriftställare
och tonsättare utövat ett stort inflytande på
musiklivet i Finland. [N.B.]A.F.
Klemm, Walter, tysk målare och grafiker
(f. 1883), har under inflytande av japansk konst
särsk. gjort sig bemärkt genom sina djurbilder i
träsnitt. På senare tid har K. alltmer övergått till
en utpräglat dekorativ stil. Bland hans litografier
märkas sviterna ”Hamlet” (16 blad, 1922) och
”Don Quixote” (52 blad).
Klemm, Gustav Otto, tysk psykolog (1884—
1935), elev av W. Wundt, phil. dr 1906, prof, i
Leipzig 1914. K. var en av de ledande inom
Deutsche Gesellschaft für Psychologie och medutg.
av ”Archiv für die gesamte Psychologie” från
1921. Han utgav bl.a. ”Geschichte der
Psychologie” (1911), ”Sinnestäuschungen” (1919),
”Psychologie und Berufsberatung” (1927) och
”Pä-dagogische Psychologie” (1933).
Klemming. 1) Gustaf Edvard K.,
biblioteks-man (1823—93). Son till en bleckslagarmästare,
som var vida känd som samlare av böcker och
konstverk, fick K. redan tidigt håg och lust för
biblioteksmannens yrke och anställdes 1845 som
tjänsteman vid Kungl. bibi., avlade 1846
kansliexamen, blev 1859 v. bibliotekarie och var 1865
—90 bibl:s chef. Outtröttligt verksam för denna
inst:s yttre och inre utveckling har K. den
huvudsakliga förtjänsten av tillkomsten av den ståtliga
byggnaden i Humlegården, liksom han har äran
av flera betydande förändringar och förbättringar
i samlingarnas uppställning. K. utgav ett avsevärt
antal om stor noggrannhet och bibliografiska
insikter vittnande textuppl. av svenska
medeltids-skrifter, de flesta publicerade av Svenska
forn-skriftsällskapet, till vars stiftare K. hörde; särsk.
märkas hans fynd av gamla liturgiska tryck i
pärmar och omslag på handlingar i
Kammararkivet (behandlade bl.a. i ”Sveriges äldre liturgiska
litteratur”, 1879); vidare utgav han kataloger
över Kungl. bibl:s samlingar av samtida
berättelser om Sveriges krig och Sveriges förhållanden
till främmande
makter (1867—92),
bibliografier rörande
Sveriges dramatiska
litteratur t.o.m. 1875 (1863—
79) och dess
kalenda-riska (1878—79; tills,
med G. Eneström),
författade en svensk
boktryckerihistoria
(1883; tills, med J. G.
Nordin), lämnade i
”Ur en antecknares
samlingar” (1868—73, 2
uppl. 1880—82) och
”Ur en samlares
an
teckningar” (1883—86) viktiga bidrag till Sveriges
äldre litteratur samt påbörjade det stora verket
”Sveriges bibliografi 1481—1600”, av vilket 1 bd
utkom 1889—92 (fortsatt av I. Collijn). K:s
brevväxling med efterträdaren Carl Snoilsky utgavs
1919. W.N.
2) Otto Henrik K., den föreg:s bror,
anti-kvariatsbokhandlare (1825—87), se Klemmings
antikvariat.
3) Victor Leonard K., den föreg:s brorson,
ingenjör och ämbetsman (1853—1922), anställdes
vid SJ 1875, passerade olika grader inom
ingen-jörskarriären och var från 1908 till avgången 1913
överdir. och souschef. K. gjorde värdefulla
insatser i utvecklingen av Statens såväl som enskilda
järnvägars rullande materiel samt vid ordnandet
av färjeförbindelsen med Tyskland.
4) Wilhelm Edvard K., den föreg:s bror,
arkitekt (1862—1930), utförde ritningar till bl.a.
Centralbadet i Stockholm samt ett flertal andra
liknande inrättningar.
5) Anna Maria K., den föreg:s syster,
operasångerska, sopran (1864—89), elev av bl.a. Fritz
Arlberg. K. debuterade med stor framgång 1887
på kungl. teatern, där hon trots sin korta levnad
hann uppbära en rad betydande roller, ss.
Margareta i ”Faust”, Julia i ”Romeo och Julia”, Elsa i
”Lohengrin”, Anna i ”Don Juan” m.fl.
6) Gustaf (Gösta) Leonard K., son till K.3),
industriman (f. 17/n 1880), examinerades från
Tekniska högsk. 1901 och anställdes efter studier i
Tyskland och USA som montageingenjör,
sedermera chefsassistent, vid ab. Nydquist & Holm.
K. var verkst. dir. vid Gunnebo bruk 1911—22,
vid Köpings mekaniska verkstad 1923—42 samt
dir. i Telefon ab. L. M. Ericsson 1927—30;
därefter led. av styrelserna för koncernens svenska
dotterbolag. K. tillhör styrelserna för Sveriges
maskinindustriförening och Sveriges
elektroin-dustriförening sedan 1923, resp. 1930. Han har
innehaft ett flertal kommunala uppdrag i Kalmar
— 229 —
— 230 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
