Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klemming, 6. Gösta - Klemmingen - Klemmings antikvariat - Klemperer, 1. Victor - Klemperer, 2. Otto - Klena - von Klenau, Paul - Klenhus - Klenod - Klenor - Klensmide - Klenspänning - von Klenze, Leo - Klenäter, klenor - Kleobis och Biton - Kleobulos - Kleomedes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLEMMINGEN
och Köping och har dessutom varit verksam i
Industrikommissionen och hemvärnet. A.Lg.
Klemmingen, sjö i Daga hd, Södermanlands län,
belägen i en sprickdal; längd 12 km från n.v. till
s.ö., i nivå med Frösjön; 12 km2, 9 m ö.h., största
djup 36 m; avrinner genom sjön Sillen och Trosaån.
— Namnet är avlett av dialekt-ordet klämma,
bergsskreva o.d. Sjöns n.ö. strand är hög och
brant. Se E. Hellquist, ”Studier öfver de svenska
sjönamnen” (1903—06), sid. 301. S.Es;Er.
Klemmings antikvariat, Stockholm, antikvarisk
bokhandel, den äldsta i sitt slag i Sverige,
grundad 1845 av O. H. Klemming och J. M. Törner,
övertogs 1847 av den förre ensam, 1870 av N.
Eskilsson, ombildades 1894 till ab. Nuv. ägare E. F.
Jonsson (f. 1900) och Ebba Jonsson (f. 1894).
Klem’perer. 1) Victor K., tysk-judisk
litteraturhistoriker (f. 1881), prof, vid Dresdens
tekniska högsk. 1920. K., som särsk. ägnat sig åt
romansk litteratur, har bl.a. skrivit ”Montesquieu”
(2 bd, 1914—15), ”Die romanischen Literaturen
von der Renaissance bis zur französischen
Revolution. Italien” (i ”Handbuch der
Literaturwis-senschaft”, 1924), ”Geschichte der französischen
Literatur von Napoleon bis zur Gegenwart” (4 bd,
1925—31), ”Die möderne französische Literatur
und die deutsche Schule” (1925), ”Romanische
Sonderart” (1926), ”Idealistische
Literaturge-schichte” (1929) och ”Corneille” (1933). Under
2:a världskriget blev K. avsatt och fick tidvis leva
som hjälparbetare vid fabriker. Efter det
nazistiska nederlaget har han bl.a. medverkat i
dena-zifieringsarbetet i Dresden. I ”LTI” (1947) har
K. samlat en rad studier över nationalsocialistiskt
språkbruk, som vidga sig till en analys av
nationalsocialistisk mentalitet; ställvis får
framställningen självbiografisk karaktär. [A.Bd]E.
2) Otto K., den föreg:s bror, dirigent (f.
1885), fick sin utbildning vid konservatoriet i
Frankfurt a.M. samt senare hos J. Kwast (piano)
och H. Pfitzner (komposition), var
teaterkapellmästare i Prag, Hamburg, Strassburg, Köln 1917
—24, Wiesbaden (operaledare) 1924—27, ledare
för statsoperan vid Platz der Republik i Berlin
1927—30 (kapellmästare sedan 1928), 1931—33
förste kapellmästare vid statsoperan Unter den
Linden och dirigent för Philharmonischer Chor
samt var 1933—39 dirigent för filharmoniska
orkestern i Los Angeles. K. har gästdirigerat i
USA, Sydamerika och de flesta länder i Europa
(i Sverige efter 2:a världskriget). Han är en av
tidens mest framstående dirigenter, i sin
omfattande behärskning av hela musikledarkomplexet
(en operans ”Gesamtleiter”) starkt påverkad av
G. Mahler. K. har även framträtt som tonsättare
(bl.a. en Missa sacra). [F.SUS.E.S.
Klena, kok., se Klenäter.
von Kle’nau, Paul August, dansk tonsättare
och dirigent (1883—1946), elev av bl.a. O.
Mailing och M. Bruch, ledde det av honom grundade
Dansk filharmonisk Selskabs konserter 1920—26.
K. har komponerat 7 symfonier, violinkonsert,
kammarmusik, balettmusik, körverk, sånger och
pianostycken m.m.
Klenhus, se Klinhus.
Kleno’d (från mlty. klénöde, av klèn, liten; etymol.
Leo v. Klenze: Propyléerna i München.
= sv. klenat) el. k 1 e n o d i u m, plur. k 1 e n
o-dier (latiniserad form av föreg.), eg.: litet, fint
arbetat ting; (dyrbart) smycke, dyrbarhet.
Klenor, kok., se Klenäter.
Klensmide, se Smidning.
Klenspänning, elektrisk spänning om högst 50 V.
von Klenze [klän’tsa], Franz Karl Leo, tysk
arkitekt (1784—1864), var först hovarkitekt hos
konung Ludvig (Napoleon) av Westfalen i Kassel
och fick 1815 samma plats hos konungen av
Bayern; uppförde i München en rad monumentala
byggnader, Glyptoteket i klassicerande stil, Alte
Pinakotek, Königsbau och flera andra palatslika
byggnader vid slottet, ofta i anslutning till den
italienska högrenässansen, byggde Hovkyrkan i
bysantinsk stil och slutl. Propyléerna i grekisk.
Walhalla vid Regensburg fick prägeln av ett
do-riskt tempel. K. var också verksam i Aten
(Kungliga palatset m.m.) samt i Petersburg. E.W.
Klenä’ter, klenor (jfr Klenod), en sorts
flot-tyrkokta kakor, som i Sverige bakas särsk. till
julen. Av äggulor, mjöl, socker och grädde göres en
deg, vilken utkavlas tunt. Med sporre tagas ut
remsor el. kakor, vilka i flottyren svälla till sin
dubbla storlek.
Kle’obis och Biton, grek, myt., söner till
prästinnan Kydippe vid Heras tempel i Argos. Då
deras moder en gång skulle fara till gudinnans
tempel men dragdjur fattades, spände sig hennes
söner för vagnen och drogo den. Modern bad då
till Hera, att de för sin ömhet skulle beskäras
den högsta lycka gudarna kunde skänka,
varpå Hera lät dem dö under sömnen. Av K. och
B. uppreste argiverna bildstoder i Delfi, vilka
påträffats vid utgrävningarna där (se fig. 4 å pl.
vid Grekisk konst). W.N.
KleobuTos (grek. Kleob’ulos), från Lindos på
Rhodos (sannol. o. 600 f.Kr.), en av Greklands
sju vise, skall ha förf, tänkespråk samt sånger
och gåtor.
Kleome’des, grekisk astronom och filosof (slutet
av i:a årh. e.Kr.), gav i ett arbete om
himlakropparnas cirkelrörelser en framställning av den
stoiska skolans kosmogoni. K. är den förste, som
omnämner möjligheten av en strålbrytning i
jordens atmosfär. Uppl. med kommentar av H.
Zieg-ler (1891).
— 231 —
— 232 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
