Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klimat - Klimatfeber - Klimatfluktuationer - Klimatfysiologi - Klimatförändringar - Klimatologi - Klimatområde - Klimatoterapi - Klimat-perioder, -variationer - Klimatväxlingar - Klimatväxlingar i historisk tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIMATFEBER
delar av detta bälte förekommer en andra kortare
torrtid samt två regntider, mestadels i maj och
november, s.k. periodiskt torrt
savannklimat (Aw, resp. As). Inom det
tempererade regnklimatet skiljer man mellan
följande tre: a) varmt och vintertorrt k.
(cw); den regnrikaste månaden under den varma
årstiden medför här mer än 10 ggr så mycket
nederbörd som den regnfattigaste månaden under
den kalla årstiden. Vidare b) varmt och
sommartorrt k. (cs) samt slutl. c) fuktigt
tempererat k. Subarktiskt k. el., som
det också kallas, b o r e a 11 k. med snöiga vintrar
är utmärkande för de nordiska länderna och kan
ant. vara fuktigt (Df) el. torrt (Dw), i båda fallen
med kalla vintrar. Slutl. kunna nämnas s n ö r i k t
tundreklimat samt den eviga
köldens k.
Den vanligaste klimatindelningen innesluter, som
framgår av det ovanstående, många olika
klimattyper. Flera försök ha gjorts att närmare
klassificera dem. Det mest bekanta härrör från W.
Köppen, som indelat jordytan i sex huvudtyper
med underavdelningar, inalles ii klimattyper.
Dessa framgå av kartan, till vilka de i det föregående,
inom parentes angivna bokstäverna hänvisa. —
Se även Stadsklimat. — Litt.: W. Köppen, ”Die
Klimate der Erde” (1923); E. Obst, ”Lufthülle
und Klima” (jämte A. Defant, i ”Enzyklopädie
der Erdkunde”, s.å.); W. Köppen & R. Geiger,
”Handbuch der Klimatologie”, 1—5 (1930—39);
J. v. Hann & R. Süring, ”Handbuch der
Klimatologie” (5 Aufl. 1939 ff.). C.J.Ö.
2) Se Inomhusklimat.
Klimatfeber, benämning på de tropiska
febersjukdomarna, ss. malaria och gula febern.
Klimatfluktuationer, se Klimatväxlingar.
Klimatfysiologi, se Balneologi.
Klimatförändringar, se Klimatväxlingar.
Klimatologi’, läran om klimatet (se d.o. och
Meteorologi).
Klimatområde, se Klimat, sp. 245.
Klimatoterapi’, behandling av sjuka människor
med naturliga el. artificiella klimat el.
väderleks-faktorer. K. har använts ända från Hippokrates’,
Galenus’ och Paracelsus’ tid till våra dagar. Att
klimatet har betydelse för människor liksom för
alla levande varelser, är en alldaglig sanning. Man
behöver blott tänka på hur annorlunda man måste
leva på sommaren mot på vintern. Liksom den
friske påverkas även den sjuke därav. Vissa
klimattyper ha sedan gammalt varit kända som
hälsobringande, ss. högfjällsklimatet, ökenklimatet
och tropikklimatet. Högfjällsklimatets
gynnsamma effekt på vissa tuberkulösa sjukdomstillstånd
har lett till uppkomsten av högfjällssanatorier för
lungsjuka i Alperna och Pyrenéerna, på Hohe
Tatra m.fl. ställen. De s.k. kustsanatorierna för
kirurgisk tuberkulos, av vilka några även finnas
i Sverige, ha uppkommit av samma klimatologiska
orsak. Det finns vidare astmasanatorier, och i
Texas och Arizona har det subtropiska
ökenklimatet lett till uppförande av sjukhem för
reumatiskt sjuka etc. — Man har även använt sig av
artificiella klimat el. klimatfaktorer. Bostaden är
det artificiella klimat människan skapar kring sig
för att kunna leva i ett kyligare klimat. Kläderna
ha samma betydelse. Utan att skapa sådant
konstgjort klimat kunna människorna blott leva i
tropiskt el. subtropiskt klimat. — I och med
luftkonditioneringens genombrott kunna alla
klimatfaktorer i stort sett efterbildas. Denna har
lett till ökad produktionskapacitet för människor
och djur, i fabriker och ladugårdar, och även
sjukrum och avd. på sjukhus ha
luftkonditione-rats för behandling av vissa sjukdomar, ss. astma,
envisa luftrörskatarrer och reumatism. G.Esm.
Klimat-perioder, -variationer, se
Klimatväxlingar.
Klimatväxlingar. Under tidernas lopp kan en
trakts klimat undergå vissa förändringar, orsakade
av ändrade astronomiska, geografiska och andra
förhållanden. Eg. skiljer man mellan
klimatväxlingar, vilka ske periodiskt el. fortgå blott en
kortare tid, och klimatförändringar, som
hela tiden gå i viss riktning el. bestå under mycket
lång tid. Numera talar man även om
klimatfluktuationer, vilka äro svagare och kortare
växlingar i klimatet, ibland också om
klimatvariationer, innebärande något starkare
växlingar.
Bland säkert påvisade k. har man Brückners
klimatperiod* på i medeltal 35 år, konstaterad med
stöd av vattenståndsändringar i Kaspiska havet.
En annan period baseras på en 11-årig växling i
solfläcksfrekvensen. Mellan denna och
växlingarna särsk. i det tropiska klimatet har W. Köppen
funnit ett tydligt samband. Ett ökat solfläckstal
synes sålunda orsaka livligare cyklonverksamhet
och därmed höjd temp. och nederbördsmängd.
Andra solfläcksperioder äro en 45-årig och en
90-årig. Den senare fann Köppen motsvara en period
för stränga vintrar och ett mera kontinentalt
klimat, då solfläckstalet var högt, mera maritimt
klimat, då talet var lågt. På 6o:e breddgraden har
dessutom påvisats en period på 20—25 år med
växlingar vartannat decennium mellan de nämnda
klimattyperna. Orsakerna till dessa kortare
perioder ha i de flesta fall icke kunnat fysikaliskt
förklaras, ehuru man naturligtvis måste antaga, att de
klimatperioder, som motsvara solfläckstalets
variation, bero på växlingar i solstrålningens
intensitet. Rörande detta problem ha Charlier och M.
Milankovic utfört en hel del matematiska
beräkningar, grundade på långsamma förändringar i
jordens orientering i förh. till solen. Det är dock
främst s.k. klimatförändringar, som antagas bero
på dylika astronomiska företeelser. Hit hör en
periodisk ändring under c:a 40,000 år mellan max.
och min. i jordbanans lutning, varvid en ökning
av denna skulle medföra avtagande värme vid
ekvatorn, en stegring mot polerna. Jordbanans
excentricitet undergår en periodisk ändring under
91,800 år, och enl. en del forskare skulle härigenom
temp.-differensen mellan de olika årstiderna
förändras. Därunder skulle tidvis is hopa sig på n.
halvklotet, medförande en tyngdpunktsförändring
hos jorden med ty åtföljande inflytande på
havsströmmarna.
Klimatväxlingar i historisk tid. Sedan mer än 100
år har frågan diskuterats, huruvida i historisk tid
någon varaktig klimatförändring, alltså
ej en klimatväxling, kunnat konstateras. Frågan
har stundom besvarats med ja men ofta med nej,
— 247 —
— 248 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
