Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klint, 2. Kaare - af Klintberg, ätt - af Klintberg, 1. Hjalmar - af Klintberg, 2. Märta - Klintberg, Mathias - Klintberg, Gunnar - Klinte - af Klinteberg, ätt - af Klinteberg, Fredrik Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLINTBERG
2) Kaare K., den föreg:s son, arkitekt (f.
1888). K. fullbordade efter faderns död
Grundt-vigskyrkan och har i samma anda byggt
Betle-hemskyrkan i Köpenhamn (1936—39) med ytterst
förfinade proportioner och detaljer. Dessutom
har han lett några restaureringar och
ombyggnader, bl.a. inredningen av ett
konstindustrimuseum i ett 1700-talssjukhus i Köpenhamn. K:s
tyngst vägande insats ligger dock inom
möbelkonsten. Hans möbler utmärkas av en enkel
saklighet och utsökt materialbehandling. K. har
låtit sig inspireras av nyklassicistiska, kinesiska
och engelska möbelstilar för att på senare år
arbeta frigjord från stilistiska inflytanden. Han
blev 1924 doc. och 1944 prof, i möbelkonst vid
Konstakad. i Köpenhamn och har som lärare
utövat mycket stort inflytande. S.Re.
af Klintberg, adlig ätt, om vars ursprung se
ätten af Klinteberg.
1) August Fredrik Hjalmar af K., sjömilitär
(1835—1912), sekundlöjtnant vid flottan 1856,
kommendör 1889, konteramiral 1894, viceamiral 1901,
amiral och avsked 1903. K. var 1856—59 anställd
å handelsfartyg och 1863—65 i engelsk örlogstjänst,
varunder han särsk. utmärkte sig i striderna på
Nya Zeeland. 1889—1903 var K. chef för flottans
stab och tjänstgjorde 1895, 1896, 1902 och 1903 som
högste befälhavare till sjöss. Han var led. av bl.a.
kommittén ang. Lant- och Sjöförsvarsdep:s
sammanslagning 1894 och sjökrigsmaterielkommittén
1901. E.Bz.
2) Katarina Märta Elisabeth af K., f.
Westerberg, pianist (1880—1940), elev av Konservatoriet
1896—1900. K. verkade från 1911 som pianist såväl
inom som utom Sverige och vann särsk. anseende
som ensemblespelerska och ackompanjatris.
Klintberg, M a t h i a s Viktor, skolman,
folklivs- och dialektforskare (1847—1932), fil. dr i
Uppsala 1886, lektor i engelska och franska i Visby
1888—1912, föreståndare för Gotlands fornsal 1889
—1907, gjorde värdefulla samlingar av olika slag
ang. gotländskt kulturliv och utgav bl.a. ”Laumålets
kvantitet och aksent” (1884), ”Några anteckningar
om Gotland” (1909), ”Spridda drag ur den
gotländska allmogens lif” (1914).
Klintberg, Gunnar Fredrik Theodor, regissör
och skådespelare (1870—1936), studerade
humaniora i Uppsala 1890—93 och genomgick
Dramatiska teaterns elevskola 1893—95. Sistn. år
engagerades K. vid Ranft-Hjertstedt-turnén och var
sedan, med avbrott för anställning vid Svenska
teatern i Helsingfors
1898—1900, knuten till
Ranfts olika teatrar
i Stockholm och i
landsorten ända till
företagets upplösning
1926. 1929—32 var
han i:e regissör vid
Kungl. teatern. —
Som skådespelare
utformade K.
åtskilliga klassiska roller,
burna av så ovanlig
intensitet, att de satt
märke i dåtidens
scen
historia. Främst bland dessa stodo Othello,
Wallenstein, Tartuffe, Franz Moor i
”Rövarbandet”, Alceste i ”Misantropen”, Henrik
Per-cy i ”Konung Henrik IV” och Cassius i ”Julius
Caesar”. Stark prägel av scenisk pondus och
mänsklig värme hade hans Gustav Vasa
(Strindberg), Paracelsus, Sigurd i ”Härmännen på
Hel-geland”, Guido Colonna i ”Monna Vanna”, furst
Nechljudoff i ”Uppståndelse” och kammarherre
Brattsberg i ”De ungas förbund”. — Sin mest
betydande uppgift fyllde K. dock bakom scenen.
1911—25 var han 1 :e regissör vid Svenska teatern,
och säkerligen var det i hög grad hans förtjänst,
att programmen på denna scen höllos uppe på en
konstnärlig nivå, som var sällsynt hög för en
privat scen i Sverige. K:s förtrogenhet med och
levande intresse för den klassiska dramatiken
beredde till stor del vägen för framförandet av
sådana mästerverk som ”Orleanska jungfrun”,
”Julius Caesar”, ”Mycket väsen för ingenting”,
”Wallenstein”, ”Misantropen” och ”Minna von
Barnhelm”. Men hans intressesfär omfattade
också annat än den äldre teatern, sålunda var det
framför allt hans entusiasm, som gjorde, att ett
så märkligt modernt verk som Raynals ”Graven
under triumfbågen” uppfördes i Stockholm.
Kultur och kunnighet präglade också hans många
översättningar, bland vilka må nämnas
”Misantropen” och ”Wallenstein”. A.L.
Klinte, socken i Gotlands s. hd och församling
i Klinte och Fröjels pastorat i Medelkontraktet
av Visby stift, på västkustens mell. del; 29,64 km2,
allt land; 1,352 inv. (1949). Huvudbygden
ansluter sig till kusten, där det vackra Klinteberget
når 52 m höjd; österut vidta skogs- och
hällmarker. Åkern utgör 27 % av arealen,
skogsmarken 52 %. I K. ligga samhället Klintehamn* och
egendomen Klintebys. Bland fornlämningarna
märkas järnåldersgravfält, kämpgravar, bild- och
runstenar. En 3 m hög kalkstensmur med
rund-bågig inkörsport vid Tyrvalds gård torde tillhöra
en medeltida anläggning. Kyrkans torn är antagl.
från 1200-talets förra hälft, långhus, kor och
sakristia några årtionden yngre, med portal och
fönster i sirlig, unggotisk stil. Tornet påbyggdes
på 1300-talet; kyrkan restaurerades 1933, då bl.a.
målningar i korvalvet framtogos. ö. korfönstret
har unggotiska glasmålningar. Bland
inventarierna märkas triumfkrucifix från mitten av
1400-talet, altaruppsats och dopfunt i sandsten från
1600-talets mitt. — Namnet syftar på
kalkstens-klintar av det för Gotlands kusttrakter
karakteristiska slaget (se H. Gustavson i
”Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskr.”, 1938, sid. 8). P.;Er.
af Klinteberg, ätt, stammande från hejderidaren
i Skåne Sven Paulsson (1688—1743). Tre dennes
sonsöner, däribland nedannämnde Fredrik Ludvig
af K. och landshövdingen i Malmöhus län,
titu-läre presidenten Wilhelm af K. (1759—1829),
adlades 1807 af K., den sistn. blev 1815 friherre
enl. RF § 37. En kusin till dem, dåv.
statssekreteraren, sedermera presidenten i Kommerskollegium
Carl Peter Klintberg (1767—1826) adlades 1820 af
Klintberg.
Fredrik Ludvig af K., skeppsbyggare
och sjöofficer (1760—1812), utbildades i
skepps-byggnad i Karlskrona 1777—79 och blev efter
— 259 —
— 260 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
