Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - af Klinteberg, Fredrik Ludvig - Klintehamn - Klintehamn—Roma järnväg - Klintsläktet - Klintsnyltrot - Klio - Klipp, res - Klippan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIPPAN
3 års studier i Lund anställd vid
örlogsvar-vet i Karlskrona, där han som skicklig
konstruktör bl.a. fick utföra ritningar och
beräkningar åt varvsamiralen H. af Chapman. K. blev 1790
ord. underskeppsbyggmästare, 1793 kapten och
1795 major vid Flottornas konstruktionskår. K.
beordrades s.å. att jämte några andra svenska
officerare resa till Turkiet för att biträda vid
fartygsbyggen och dockanläggning och återvände
1801 till hemlandet. Han företog 1804 en
studieresa till Danmark, Holland och Frankrike och
blev 1804 överstelöjtnant och chef för
konstruk-tionsdep. vid örlogsflottan. T.Hrn.
Klintehamn, stationssamhälle och lastageplats i
Klinte sn på Gotland, vid en liten vik på
västkusten och vid statsbanelinjen Roma—Hablingbo;
880 inv. (1946). Provinsialläkare, badanstalt och
havsbad; tullstation och lotsplats. K. har ett
15-tal fiskare (fångstens totalvärde 52,904 kr 1945).
En konservfabrik för frukt och grönsaker
tillhör ab. Klintebys konservfabrik (aktiekapital
78,200 kr, c:a 55 arb., årligt tillverkningsvärde
1,8 mkr). Hamnen har 130 m kaj vid c:a 4 m
djup. Vallar och gravar norrut minna om det
gamla fästet Vivesholm. 1676 byggdes vid K. en
skans, Stålhatten, som s.å. togs av danskarna;
1710—13 utfördes ytterligare befästningar, som
efter 1719 fingo förfalla. P.
Klintehamn—Roma järnväg på Gotland, från
Hablingbo över Klintehamn till Roma, har
spårvidd o,89i m, längd 50 km, öppnades för trafik
Klintehamn—Roma 1896 och
Klintehamn—Hablingbo 1924. K. förvärvades 1947 av Staten och
införlivades 1948 med SJ.
Klintsläktet, CentaurPa, av fam. korgblommiga
växter, omfattar o. 500 arter, örter el. sällan
halvbuskar, huvudsaki. i Medelhavsområdet men även
i övriga Europa, tempererade delar av Asien,
tropiska Afrika; ett fåtal arter i Amerika och
Australien. I Sverige förekomma 3 vildväxande och ett
stort antal införda arter. De viktigaste äro: C.
Cy’a-nus, blåklint, b 1 å k 1 ä 11, 1—2 årig, 4—9 dm
hög, med azurblå, sällan vita el. rödlätta
blommor, allmän på åkrar, ofta som ogräs, särsk.
bland vintersäd; C. Jacea, rödklint,
röd-klätt, järnört, flerårig, 1—7 dm hög med
1 rödklint, 2 och 3 väddklint.
Blåklint.
lansettlika blad och
röda, sällan vita
blommor, allmän på
torra ängar, backar,
åkerrenar o.d.; C.
Scabio’sa,
väddklint, järnört,
flerårig, 6—9 dm
hög, med djupt
par-flikade blad och
röda, sällan vita
blommor, allmän vid
vägkanter, på backar,
åkerrenar o.d. Många
arter, ss. C. Cyamis
med varieteter, C.
monta’na,
bergklint, med stora,
blå korgar, och C.
macroceph’ala, med
kraftiga, gula korgar, odlas som
prydnadsväxter. A.Ve.
Klintsnyltrot, art av snyltrotsläktet*.
Klio, grek, myt., se Kleio.
Klipp, res, skogsbr., smärre virkessortiment,
som kolved och liknande, upplagt för torkning
med storändarna i kors över varandra.
Uppläggas vanl. till 1 m i höjd i korset. Kubikmassan
varierar med vedlängden och stammarnas
medel-diam. Vid 3 m vedlängd och 10 cm diam, å mitten
av stammarna håller ett dylikt k. 0,21 m3.
Klippan, köping i N. Åsbo hd i Skåne,
Kristianstads län, och församling i Klippans och Vedby
pastorat i N. Asbo kontrakt av Lunds stift, 20
km s.ö. om Ängelholm; 44,16 km2 (land) med
4,906 inv. (1949). K. växte upp som
stationssamhälle i Gråmanstorps sn vid järnvägen
Hälsingborg—Hässleholm, färdig 1875, vartill 1898 kom
banan K.—Eslöv och 1907 Ängelholm—K. Det
blev 1887 municipalsamhälle med namnet Å b
y-K. (0,97 km2 land), vars folkmängd 1910 var 2,024.
Namnet ändrades 1925 till enbart K. Då
landarealen 1933 utvidgades till 2,10 km2, var
folkmängden 2,733, 1944 3,i66. Följ, år gjordes hela
socknen Gråmanstorp till köping med namnet K.
I v. och s. bildar Rönneå gräns; dess tillflöde
Vedbyån framgår strax n. om själva tätorten.
Mera höglänta skogs- och mossmarker (intill
126 m ö.h.) dominera norrut. Åkern utgör 51 %
av landarealen, skogsmarken 26 °/o. Under
Krap-perups fideikommiss lyda flera större egendomar,
ss. Bjersgård*, Åbygården och Lyckås; Klippans
gård tillhör ab. K:s finpappersbruk. K. är
tingsställe och har häradsskrivare, distriktslantmätare,
provinsialläkare, distriktsveterinär, apotek och
samrealskola. 1949 uppställdes i köpingen J.
Frö-dings skulptur ”Möllesäcken”. K. är ett livaktigt
handelscentrum med flera banker. Bland
industrierna märkas ab. Klippans läderfabrik (fabriken
uppförd 1906, aktiekapital 0,75 mkr, 160 arb., årligt
tillverkningsvärde c:a 6 mkr), Klippans yllefabrik
& färgeri ab. (firman etabl. 1882, aktiekapital
216,000 kr, 45 arb.), Klippans tegelbruks ab.
(bildat 1898, aktiekapital 198,000 kr, 40 arb.,
årstill-verkning c:a 4 mill. st tegelvaror), karosserifabrik
(50 arb.), bryggeri, tillhörande ab.
Skånebrygge-rier, lädervarufabrik (30 arb.), band- och snör-
— 261 —
— 262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
