Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klippan - Klippan—Eslövs järnväg - ab. Klippans finpappersbruk - Klippans läderfabrik ab. - Klippapparat - Klippare - Klippben - Klippboningar - Klippbräcka - Klippbäcken, kolk - Klippdassar - Klippduva - Klippen, Die - Klipper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIPPAN—ESLÖVS JÄRNVÄG
makerifabrik, fruktmusteri och snickerifabriker.
Klippans pappersbruk ligger på andra sidan
Rönneå inom V. Sönnarslövs sn. Bland
fornläm-ningar märkas högar, stensättningar och treuddar.
Gråmanstorps romanska kyrka är från noo-talets
senare del med långhus, lägre och smalare kor
samt halvrund absid; det låga och breda
väst-tornet med bevarad medeltida klockstol är något
yngre (klockor från 1590-talet). Kyrkan erhöll
vackra korsvalv på 1400-talet. Bland de
värdefulla inventarierna äro den med kyrkan samtida,
reliefprydda sandstensdopfunten, som anses vara
ett verk av domkyrkoarkitekten Donatus, ett
triumfkrucifix från senare delen av 1400-talet,
altar-uppsats och predikstol från 1760-talet. Under
koret finns gravkammare för medl. av ätten
Gyl-lenstierna. Vid kyrkans restaurering 1950 blottades
romanska fönster samt de rikt ornerade
nord-och sydportalerna (intressanta tympanon). —
Taxeringsvärdet å fastighetsskattepliktig
jordbruksfastighet var 1948 4,081,000 kr och å annan
fastighet 20,204,600 kr; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för
fysiska personer m.fl. till 10,660,470 kr och för
svenska ab. m.fl. till 1,029,540 kr. — Namnet beror
på att berggrunden går i dagen invid det fall av
Rönneå i byn Stackarp, där pappersbruket först
anlades. — Litt.: ”Gamla K.” (1947). P.;Er.
Klippan—Eslövs järnväg, se Hälsingborg—
Hässleholms järnvägar.
ab. Klippans finpappersbruk, Klippan, V.
Sönnarslövs sn (Kristianstads län). Bruket är
beläget vid ett 8,5 m högt fall i Rönneå. De första
uppgifterna om papperstillverkning vid Klippan
härröra från 1573 och omnämna länsmannen i
Herrevadsklosters län Sten Bille som anläggare
av en pappersmölla. 1637 privilegierades bruket
för Mattias Smidt, en affärsman från Bremen,
och uppträder då f.g. under namnet Klippan el.
Stackarps kvarn. Mot slutet av 1600-talet
uppgick tillverkningen till o. 2,000 ris papper årl. Efter
flera förfallsperioder under 1700-talet, då det var
kronopappersbruk, övertogs bruket 1772 av
överstelöjtnanten A. Tornerhjelm, vilken grundligt
restaurerade detsamma. Under 1800-talets första
år blev det väsentligt utvidgat, och
årsproduktionen uppgick 1813 till 8,000 ris. 1825 övertogs
driften av S. M. Sunnerdahl, och under hans ledning
utvecklades företaget till Sveriges största
handpappersbruk. Tillverkningen var 1829 14,000 ris.
En ny epok i brukets och den svenska
pappersindustriens historia inleddes 1832, då vid K. den
första i Sverige installerade pappersmaskinen
sattes i gång. Tillverkningen ökades nu starkt; 1840
uppgick den till 40,000 ris. 1853 övertogs
bruket av Chr. A. Bock, som 1873 installerade en
andra pappersmaskin. Under hans tid skedde också
den definitiva övergången från lump till
sulfitcellulosa och mekanisk trämassa som råmaterial för
huvudparten av papperstillverkningen. Några år
efter Bocks död bildades 1889 Klippans
pappersbruks ab. med ett aktiekapital på 600,000 kr. Efter
det gamla bolagets likvidation övertogs bruket
1911 av nuv. bolag. För säkerställande av
råmaterialtillförseln övertog K. 1914 Böksholms
sulfitfabrik genom ett särskilt bolag,
Klippan-Böks-holms intressenter. Samarbete upptogs 1925 med
Lessebo pappersbruk, vilket 1926 ledde till att K.
inköpte samtliga aktier i Lessebo ab. S.å. övertogs
även hela aktiestocken i Böksholms sulfitfabriks
ab., varefter 1930 samtliga aktier i ab. Lessebo
skogar inköptes. — Tillverkningen vid Klippan
har under årens lopp omfattat papper av alla slag.
På 1880-talet framställdes främst tidn.-papper, men
numera är tillverkningen inriktad på finpapper
och kartong. Sålunda framställas tryck-,
dokument-, post- och skrivpapper, kopie- och
genomslagspapper, luftpost-, silkes-, kräpp- och
vax-papper, papeterier, pappersservietter, finkartong
m.m. Ensamförsäljare på den svenska marknaden
är Finbruken ab., Stockholm (firmanamnet var
t.o.m. 1948 Finpappersbrukens försäljnings-ab.).
K:s aktiekapital utgör 10,5 mkr, antalet arbetare
vid Klippan uppgår till o. 625; årstillverkningen
uppgår till c:a 6,500 t papp och kartong. För
hela koncernen, vilken även inbegriper Konga ab.,
utgöra produktionssiffrorna 18,000 t sulfitcellulosa
(huvudsaki. för egen förädling), 18,000 t papper
och kartong, 6,000 stds trävaror samt 12,000 t
indunstad sulfitlut. Koncernen sysselsätter
sammanlagt o. L55O arbetare; dess konsoliderade
omslutning uppgår till c:a 42 mkr. — Litt.: G.
Cle-mensson, ”Klippans pappersbruk” (1923), ”Klippans
pappersbruk med Lessebo och Böksholm” (1932);
”En bok om papper” (2 uppl. 1945). [J.LnJA.Lg.
Klippans läderfabrik ab., se Klippan.
Klippapparat, se Klippljusapparat.
Klippare (från Ity. klepper}, gammal benämning
på oädel men duglig häst.
Klippben, anat., se Kranium.
Klippboningar, se Cliff-dwellings och
Grottboningar.
Klippbräcka, bot., art av stenbräcksläktet*.
Klippbäcken, k o 1 k, se Erosion, sp. 920.
Klippdassar, se Klippgrävlingar.
Klippduva, art av duvsläktet*.
Klippen, D i e [di] (ty., klipporna), en
över-skjutningszon i Alperna (se d.o., sp. 727).
Klipper (eng. Clipper, av clip, klippa, skära,
liksom kutter av cut, skära). 1) Ett slags snabba
segelfartyg av speciell form. De första clippers
byggdes i Aberdeen, Skottland. De voro mindre
skonertar av betydlig längd i förh. till bredden,
med skarp bog och utfallande förstäv*
(”klipperstäv”). K. av denna typ användes i stor
utsträckning på Kinesiska sjön för att
transportera opium, vilket var förbjudet och därför
särskilt lönande. Sedermera byggdes i Amerika
större fartyg, vanl. fullriggade skepp,
klipperskepp, av en konstruktion, liknande de skotska,
och från Amerika spred sig byggandet av k. även
till andra länder. Dessa fartygs längd var minst
5 ggr bredden, djupgåendet endast omkr. halva
bredden, största tvärskeppssektionen särdeles
fyllig och ändarna mycket skarpa med betydligt
utfallande stäv och bog. De nyttjades för snabb
trafik på världshaven under perioden 1830—75. De
av k. mest trafikerade traderna voro Kina—England
med te och Europa—Amerika med emigranter.
Mest kända för sina snabba resor voro de
engelska k. ”Thermopylæ” (1868) och ”Cutty
Sark” (1869), av vilka den senare ännu
underhål-les som museiföremål och minne från
segelfartygens glansperiod. Huvuddata för ”Cutty Sark”
— 263 —
— 264 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
