Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klipper - Klipperskepp - Klipperstäv - Klippfisk - Klippfyr - Klippfågel - Klippgravar - Klippgrävlingar, klippdassar - Klipphöna - Klippiga bergen - Klipping - Klippingshandskar, svenskhandskar - Klippkänguruer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIPPKÄNGURUER
Hertigarna Johans och Karls klipping, slagen i Vadstena 1568.
voro: längd 64,74 m, bredd
10,97 m, mallat djup
6,83 m, bruttoregisterton
963. Dess största fart
loggades till 17 V2 knop,
och vid ett tillfälle
gjorde ”Cutty Sark”
under 2 på varandra följ,
dygn en medelfart av 15
knop. T.Hrn.
2) Flygv., efter de
gamla klipperskeppen
upptagen benämning på stora,
snabba flygplan i
oceantrafik.
Klipperskepp, se
Klipper 1).
Klipperstäv, skeppsb., se
Förstäv.
Klippfisk, fläkt,
torr-saltad, pressad och där-
efter, vanl. på klippor men även på konstgjord
väg, torkad torskfisk, huvudsaki. torsk, men även
sej, kolja och långa. Beredningen är olika för
olika marknader. Större delen av fångsten vid
de stora torskfiskena beredes till k.
Världspro-duktionen c:a 250 mill. kg pr år.
Klippfyr, fyr* med klippljus.
Klippfågel, art av fam. kotingafåglar*.
Klippgravar, se Kammargravar och Klipptempel.
Klippgrävlingar, klippdassar, Hyracoi’dea,
ordn. av gruppen Subungula’ta bland hovdjuren,
intager en isolerad ställning bland dessa, närmast
anslutande sig till elefanter och sjökor. K., som
uppvisa många primitiva drag, äro harstora former
med långsträckt, klumpig kropp, kort hals, stort
huvud, kluven överläpp och små öron. Svansen är
mycket kort, pälsen yvig; på en naken fläck på
ryggen mynnar en hudkörtel. De relativt korta
benen ha på framfoten 4, på bakfoten 3, genom hud
förenade och med halvmånformade naglar försedda
tår. Bakfotens inre tå, vars yttersta led är kluven,
bär dock en skarp klo. Kindtänderna ha höga
kronor med veckad emalj, och de ständigt växande
framtänderna äro i överkäken 2, i underkäken 4.
Tarmkanalen är lång och försedd med en
blind-säckslik utbuktning och en tvåspetsad blindtarm.
K. leva av växtämnen och förekomma i v. Asiens
och Afrikas bergsområden, där de med stor
skicklighet klättra även uppför lodräta klippavsatser.
Klippgrävlingen Procavia capensis.
— 265 —
Några leva i urskogarnas träd. Ordn., som
uppträdde under oligocen och hade sin blomstringstid
under miocen, omfattar ett släkte, Procav’ia
(Hyra.r), med ett fåtal arter. Av dessa äro den redan i
Bibeln omtalade P. syri’aca från Syrien och Arabien
och P. capPnsis från s. Afrika mest kända. H.Bn.
Klipphöna, art av fam. kotingafåglar*.
Klippiga bergen, bergskedja i v. Nordamerika,
se Rocky Mountains.
Klipping, mynt av 3-, 4- (oftast) el. flerkantig
form, präglat av stamp med motsv. form. Till k.
höra sålunda eg. ej mynt o.d., slagna med rund
stamp på fyrkantig platta, men dessa kallas oftast
k., så bl.a. Kristian II:s mynt 1519—23 och
Gustav Vasas 1521—23, slagna med runda stampar
på fyrkantiga plansar av mindre storlek än
stamparna. K. präglades i Sverige och Danmark
under 1500- och 1600-talen av guld och silver, i
Sverige även av koppar; de äldsta svenska
kopparmynten, präglade 1624—27, voro tillika de sista
k. i Sverige. K. utgåvos ofta under tider, som
krävde stor skyndsamhet vid präglingen och då
därför det mera tidskrävande förfaringssättet med
runda plansar gärna undveks, ss. i både Sverige
och Danmark under nordiska sjuårskriget 1563
—67, i Sverige under Johan III:s
myntförsäm-ringsperioder och 1677 av danskarna i det av
svenskarna belägrade Kristiansand. Särsk.
berömda äro de s.k. blodsklippingarna, som 1568
utgåvos i Vadstena av de mot Erik XIV
revolterande hertigarna Johan och Karl och präglades
av silver, som av konungen lämnats i bot åt
släktingarna till de under Sturemorden omkomna
herrarna. Dessa k. buro på aversen I och C,
sammanbundna, varemellan en krönt vase, och
präglades i valörerna 8, 4, 2, 1 och V2 mark. Utanför
Skandinavien ha k. i egentlig mening vanl.
tillkommit under belägringar o.d. N.L.R.
Klippingshandskar, svenskhandskar,
tillverkade av klippingsskinn, d.v.s. av klippta
lamm- el. killingskinn, beredda med köttsidan
utåt. K. kommo ur bruk under 1800-talets
senare del; särsk. berömd var tillverkningen i de
skånska städerna.
Klippkänguruer, släkte av underfam. känguruer*.
— 266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
