Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klippljusapparat, klippapparat - Klippmålningar - Klippnejlika - Klippning - Klipporm - Klipp-pingvin - Klipprapphönssläktet - Klippseglare - Klippspringare - Klippsten - Klipptempel - Klirrfaktor - Klisché - Klissow - Klister - Klistermask - Kliszów
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLIPPLJUSAPPARAT
Klippspringare.
Klippljusapparat, klippapparat, i allmän
bemärkelse en apparat, varmed klippljus (se Fyr,
sp. 857) åstadkommes, men särsk. den av Gustaf
Dalén konstruerade, över hela världen för fyrar
(och trafiksignaler i allm.) använda apparat (se
Acetylenbelysning, sp. 107), varmed agafyrljuset
kan givas en mångfald olika karaktärer, ss.
blixt-och blänksken, enkla el. i grupper om två el. flera
sken, klippsken och intermittenta sken.
Klippmålningar, se Hällristningar.
Klippnejlika, art av hylsnejliksläktet*.
Klippning, filmv., innebär, att olika scener
klippas isär och skarvas samman i kontinuerlig följd.
Detta arbete utföres på en råkopia (arbetskopia),
som framställts av det upptagna bildnegativet.
Scener förkortas och händelseförlopp
koncentreras för att nå den effekt och balans
filmberättelsen skall ha. En film av t.ex. 90 min visningstid
består av c:a 600 manuskriptscener och ett stort
antal extra när-, åk-, montage-, inseratbilder o.s.v.,
vilka skola klippas samman till en löpande
berättelse. På arbetskopian markeras de ”special
ef-fects” (se Optisk filmkopiering), som skola
utföras, t.ex. upp- och nedtoningar, sweep, visioner,
åkningar och montage. K. utföres av
kopieklip-paren och regissören gemensamt. Efter den
fär-digklippta arbetskopian klippes sedan slutgiltigt
bildnegativet. O.Nr.
Klipporm, art av underfam. pytonormar*.
Klipp-pingvin, art av ordn. pingviner*.
Klipprapphönssläktet, se Stenhönssläktet.
Klippseglare, art av tornsvalesläktet*.
Klippspringare, Oreotragi’nae, underfam. bland
antiloperna, omfattande små djur, hos vilka blott
hannen är försedd med horn, korta, nästan raka.
Hit höra dvärgbocken, dik-dik-antiloperna, behran
och blekbockarna (se dessa ord) samt
klipp-s p ringa r e n, sassan, Oreot’ ragus oreotragus,
en 1 m lång och 60 cm hög, kraftigt byggd
form med stora, breda öron, korta, rätt
uppstående horn och grov, olivgul fäll. Den stöder
endast på klövarnas yttersta spetsar. Lever parvis
i Östafrikas bergsområden från Abessinien i n.
och hoppar med otrolig säkerhet från klippavsats
till klippavsats. [H.Bn]H.
Klippsten, i huggmaskin framställd smågatsten.
Ehuru maskinell tillverkning av smågatsten i
Sverige bedrivits i täml. stor försöksskala, har
metoden i fråga här ej kunnat slå ut
handtillverkningen med hänsyn till k:s lägre kvalitet.
Klipptempel, en kultbyggnad, insprängd som en
grotta i klippan el. uthuggen som en fristående
byggnad; indisk konst ger prov på båda slagen.
Äldre äro k. vid Nilen. K. har sannolikt från
början haft samband med gravkult; klippgravar med
arkitektoniskt utformade fasader framträdde tidigt
i Persien, Mindre Asien och Palestina.
Klirrfaktor, telefon- och radiotekn., ett mått på
den art av distorsion, som kännetecknas av att
icke önskvärda övertoner bildas. Om Ao är den
grundfrekventa svängningens effektivvärde och
effektivvärdena av de främmande övertonerna äro
„ „ „ , yfÄ^TA^+Ä^rr.
A., A,, A~ etc., ar k. =––––––7––––-.
1 2 3 Ao
Klisché, se Kliché.
Klissow, by i Polen, se Kliszöw.
Klister tillverkas genom uppslamning av
stärkelse med vatten, vilken blandning kokas.
För-klistringen försiggår, när vattnets temp.
överskrider förklistringsgraden. Denna är olika för olika
stärkelsesorter och ligger vid c:a 6o°. För
specialändamål användes k., som upphettas el. kokas
under tillsats av salter el. oxidationsmedel. Kalla
klisterprodukter framställas genom behandling av
stärkelse med alkalier. Potatismjöl ger ett
smidigt och långt k., medan vete- och risstärkelse
ge en kort, tjock vara. Dessa klistersorter
användas såväl alkaliska som neutraliserade.
Torrklist-ringsprodukter framställas ant. genom torkning av
kokt k. (tapetklister) el. med alkalier på kall väg
behandlad stärkelse, som torkas på varma valsar.
K. användes för många olika ändamål, ss. för
uppsättning av tapeter, i bokbinderier, för etikettering
och paketering. — Se även Lim. CA.N.
Klistermask, zool., se Ättikål.
Kliszöw [klij^of] (ty. Klissow), by i Polen, o.
80 km n.ö. om Krakow. — 9h 1702 stod här ett
slag mellan en svensk här om 12,000 man under
Karl XII och en sachsisk armé om 24,000 man
under August II samt 8,000 man av den polska
kron-armén. Konung August hade ställt upp sin armé
på den behärskande Kulakihöjden med front i
huvudsak mot n.; till h. anslöt sig kronarmén till
sachsarna. Karl XII, som framryckte norrifrån,
beslöt att kringgå och anfalla fiendens högra flank,
ur vilken sachsarnas förbindelser gingo. Karl XII
synes ha räknat med att den sumpiga terrängen
— 267 —
— 268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
