Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kliszów - Klitgaard, Mogens - Klitoris - Klitrofobi - Klittbergsporfyr - Klitter - Kljutjevskaja - Kljutjevsikj, Vasilij Osipovitj - KLM - Klo - Kloak - Kloakbrunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOAKBRUNN
framför sachsarnas front skulle hindra dem att
störa svenskarnas flankmarsch och att polska
kron-armén ej skulle hinna ingripa i slaget. Båda
förutsättningarna slogo fel, men anfallsplanen
genomfördes likväl. Under det vänsterdragningen
utfördes, riktade August mot svenskarna ett dubbelt
omfattande anfall. Anfallet mot v. flygeln avslogs
under Karl XH:s personliga ledning; 34 sachsiska
skvadroner bragtes härmed jämte polackerna på
flykten. Anfallet mot h. flygeln avslogs av
Rehn-schiöld med 21 skvadroner mot 34. Sedermera
framgick den svenska mitten under Knut Posse
mot det sachsiska inf:s blottade högra flank. Slutl.
fullbordades den svenska segern genom ett
samfällt anfall mot inf. på Kulakihöjden, utfört av
Karl XII från ö., Rehnschiöld från v. och Posse i
fronten. Med pukor och trumpeter intågade
svenskarna i fiendens läger, där slaget avslutades med
korum. Förlusterna voro: på svenska sidan 300
stupade, på motsidan 2,000 stupade och 2,000 fångar.
Svenskarna erövrade i lägret ett rikt byte. — Litt.:
”Karl XII på slagfältet”, utg. av Generalstaben
(1918—19). T.Hm.
Klitgaard [-går], Mogens, dansk författare
(1906—45). K. växte upp i ett typiskt danskt
borgarhem i en förstad till Köpenhamn men b’ev
tidigt föräldralös, kom till Det Kgl.
Opfostrings-hus, var trädgårdselev men begav sig ut på resor
i skilda europeiska länder, bl.a. Sverige, och
livnärde sig på växlande sysselsättningar; han blev
tidigt angripen av lungtuberkulos, som förde
honom i en förtidig grav. K. tog intryck av
mellankrigstidens radikala socialistiska strömningar
och valde socialt betonade motiv för sitt
författarskap, som ofta fick samhällskritisk utformning.
Han debuterade 1937 med romanen ”Der sidder
en Mand i en Sporvogn” (sv. övers. 1938), som
ger bilder ur den ekonomiskt betryckta
småborgarens liv, och utgav sedan ”Gud mildner
Luften for de klippede Faar” (1938), där han också
sysslade med småborgerlig mentalitet, ”De röde
Fjer” (1940; sv. övers. 1944), som har historiskt
motiv, från Köpenhamns bombardemang 1807, men
som har aktuella anspelningar liksom ”Ballade
paa Nytorv” (1940; sv. övers. 1943), vars
handling är förlagd till rokokotiden, ”Elly Petersen”
(1941), som skildrar en ung landsortsflickas
upplevelser som hembiträde i ett direktörshem i
huvudstaden, och ”Den guddommelige Hverdag”
(1942; sv. övers. 1945), en samling porträtt av
vardagsmänniskan under den tyska ockupationen
av Danmark. 1943 flydde K. till Sverige, där han
utarbetade manuskriptet till en film om livet i
det besatta Danmark. Han återvände hem efter
ockupationens slut 1945. ”Kærlighedens Höjsang”
(1944) är en bearbetning av ”Höga visan”. K.
var en fin språkkonstnär; hans framställning
präglas av underfundig humor och smak. — Litt.:
E. Neergaard, ”M. K.” (1941). E.
Kli’toris, cli’toris, anat., se Könsorgan.
Klitrofobi’ (till grek. klei’ein, stänga, låsa, och
fob’os, fruktan), klaustrofobi, se
Tvångs-tankar.
Klittbergsporfyr, petrogr., form av dalaporfyr*.
Klitter (da.), dets. som dyner*.
Kljutje’vskaja [-ajn], vulkan på Kamtjatka*.
Kljutje’vskij [-aj], Vasilij Osipovitj, rysk
historiker (1842—1911), prof, i rysk historia i Moskva
1879, sökte i sina arbeten klargöra utvecklingen av
Rysslands sociala och ekonomiska struktur samt
styrelseformernas historia i deras inbördes
sammanhang. K. har haft stort inflytande på rysk
historievetenskap; hans arbeten äro så gott som
oumbärliga vid studiet av rysk historia. K:s viktigaste
verk är ”Bojarskaja duma” (1882) och ”Geschichte
Russlands” (4 bd, 1925—26).
KLM, förk. för Koninklijke Luchtvaart
Maat-schappij.
Klo. 1) Bot., se Kronblad.
2) Sjöv., se Gaffel.
3) Zool., hombildning, som hos däggdjur, fåglar,
kräldjur och vissa groddjur bekläder yttersta
tå-och fingerleden och tjänar till skydd för denna
samt i vissa fall som vapen. K. består av en välvd,
från sidorna hoptryckt hornskiva, k 1 o s k i v a n,
vars basala kant övertäckes av ett hudveck, k 1
o-vallen. I den på detta sätt bildade k 1 o f a 1 s e n
sker k:s längdtillväxt. K:s undre, av något lösare
substans bildade del kallas k 1 o s u 1 a n. Bakom
denna bildar huden ofta en trampdyna. Hos
däggdjuren förekommande naglar* och hovar* äro
omvandlade k. .H.Bn.
Kloa’k (lat. cloa’ca). 1) Underjordisk
avloppsledning*.
2) Zool., ändtarmens bakersta del, i vilken hos
flertalet ryggradsdjur njurarnas och könsorganens
utförselgångar inmynna. Blott hos några fiskar
samt hos däggdjuren med undantag av
kloakdjuren saknas k. hos de fullbildade djuren, i det att
här tarmkanalen samt njurarnas och könsorganens
utförselgångar mynna skilda från varandra.
Kloakbrunn, samlingsbrunn i kloakbottnen, vari
kloakvattnet medföljande fasta beståndsdelar, sand,
grus, slam m.m., få sedimentera för att sedan vid
— 269 —
— 270 —
S L A G ET VID K LISZO W den 9 juli 1702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
