Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klotgranit - Klotgräs - Klotho - Klothyttan - Klotmusslor - Klotsnäckor - Klotz, Stephan - Klotz, Louis Lucien - Kloumann, Sigurd - Klove - Klovickersläktet - Klown - Kloärtsläktet, uddkölsläktet - Kloört - Klubb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLOTGRANIT
Klotgranit, petrogr., se Granit, sp. 1094.
Klotgräs, art av fam. Marsilia’ceae*.
Klotho [klå’tå], grek, myt., en av
ödesgudinnorna el. moirerna (se Moira).
Klothyttan, se Kloten.
Klotmusslor, Sphäè’rium el. Cyclas, släkte,
hörande till fam. Cyre’nidae av heterodonta
musslor, karakteriseras av ett runt, ägglikt, välvt, av
två lika hälfter bildat skal, försett med en hård,
hornlik, brunaktig epidermis. K. äro
hermafroditer. Utvecklingen sker i yngelrum vid de inre
gälarna. K. omfatta talrika arter särsk. i
Europas och Nordamerikas sötvatten. Sphaerium
cor’-neum är mycket vanlig i stillastående och
flytande vatten i hela Sverige.
Klotsnäckor, Ampulla’ria, släkte av underordn.
framgälade snäckor, tropiska söt- och
bräckvat-tenssnäckor, vilka jämte gälar även äga en lunga;
de kunna på gr. därav föra ett amfibiskt
levnadssätt och uthärda långvarig intorkning.
Klotz [klåts], S t e p h a n, tysk-dansk präst
(1606—68), född i Westfalen, utmärkte sig redan
som ung för sin stora lärdom och klara logik
och kallades 1636 av Kristian IV till
generalsuperintendent i den kungliga delen av
Schleswig-Holstein. Här genomdrev K. 1647
konkordiefor-melns antagande och verkade energiskt för
införande av högtyskan som kyrko- och skolspråk.
Klotz [klåts], Louis Lucien, fransk
politiker (1868—1930), advokat och journalist.
Deputerad 1898 specialiserade sig K. på tull- och
finansärenden. 1910—13 var han finansminister, med ett
kortare avbrott 1911, 1913 inrikesminister, 1917—
20 finansminister under Painlevé och Clemenceau.
Hans verksamhet som sådan präglades efter
freden av ett lättsinnigt optimistiskt bedömande av
Frankrikes finansiella läge. Han kom själv på
obestånd och dog bortglömd.
Kloumann [klau’-], Sigurd, norsk
industrimän (f. 1879), fick efter ingenjörsexamen 1899
anställning inom den norska kväveindustrien och
har för dess räkning bl.a. utfört en rad stora
vattenkraftanläggningar (Svælgfoss, Rjukan,
Sau-defaldene och Höyangfaldene). K. var även
tidigt verksam inom aluminiumindustrien, har där
spelat en ledande roll och
tagit initiativet till en rad
betydande företag, bl.a. a/s
Norsk aluminium co., a/s
Dansk aluminiumindustri samt
ab. Svenska
aluminiumkompaniet. J.Ln.
Klove, löst handverktyg,
påminnande om ett skruvstycke;
användes att fasthålla ett
mindre arbetsstycke under
bearbetning. En vanlig
utfö-ringsform kallas även filklove.
— Jfr Handklovar.
Klovickersläktet,
Orni’tho-pus, av fam. ärtväxter,
omfattar 8 arter, de flesta i
Medelhavsländerna och v. Asien,
späda örter med parbladiga
blad, i långskaftade huvud- el.
flocklika samlingar ordnade,
vita, röda el. gula blommor
och ledbalja. På sandiga betesmarker och åkrar i
Skåne och v. Blekinge förekommer O. perpusill’us,
k 1 o v i c k e r, och här och där på sandig
jordmån odlas som foderväxt O. sativus, s e r
rade 11 a, från Portugal.
Klown [klaun], se Clown.
Kloärtsläktet, uddkölsläktet, Oxyt’ropis,
av fam. ärtväxter, omfattar o. 150
arter, inhemska huvudsaki. i
Främre Asien och Centralasien; några
arter tillhöra Mellaneuropas
alpina område, andra n. Europa och
Nordamerika. De äro fleråriga
örter, halvbuskar el. buskar,
stundom tornbeväpnade, med i huvud
el. ax samlade, purpurfärgade,
violetta, vita el. gula blommor. I
Sverige förekomma 3 arter: O.
pilo’sa, luddkloärt, på hedar
och sandfält i Småland,
Östergötland och Gotland; O. campe^tris,
fältkloärt, på kalkhedar och
sandfält i Småland, på Öland och
Gotland; O. lappo’nica, 1 a p p k 1
o-ä r t, i Härjedalens och Lapplands
fjälltrakter. Jfr Astragalus. A.Ve.
Kloört, art av strandklosläktet*.
Klubb (eng. club, eg.: klubba, bl.a. brukad som
budkavle), för enbart sällskaplig samvaro el. för
i samband därmed odlade särintressen, politiska,
litterära, sportsliga o.s.v., tillkommen
sammanslutning samt tillika beteckning för den lokal,
där sällskapets medl. samlas. I princip kan k.
svårligen skiljas från många andra föreningar
och sällskap, men av gammalt användes
beteckningen särsk. om sällskap av angiven art, där
särskilda (ofta sociala) kvalifikationer krävas för
inval och där för medLs trevnad anordningar
vidtagits i form av k.-hus el. k.-lokaler med
läsrum, rökrum o.d. — K.-väsendets egentliga
hemland är England, där k. i sina enklare former
äro kända redan från 1600-talets mitt och där
de alltjämt utgöra ett av de viktigaste inslagen
i den manliga överklassens sociala liv. Från
England spred sig k.-väsendet under 1700-talets
senare del till olika länder, bl.a. till Frankrike,
där det i sht under revolutionstidens iver för
politiska diskussioner blomstrade och kom att spela
en roll i tidens historia (jfr Bretonska klubben,
Cordelierer, Feuillantklubben och Jakobinklubben).
Av i huvudsak politisk karaktär voro också de
äldsta k. i Sverige, frihetstidens riksdagsklubbar,
Svenska botten* 1772, Juntan* i Uppsala m.fl.
Det senare svenska k.-väsendet, företrätt
framför allt i Stockholm, har formats mera direkt
efter engelsk förebild.
K., sammanslutningar av män, stundom av
kvinnor, mera sällan av individer tillhörande bägge
könen, förekomma mångenstädes hos naturfolken
(Afrika, Oceanien, Amerika). Ofta finnas
klubbhus e.d., dit utomstående ej ha tillträde. I sin
enklaste form är k. blott en samlingsplats vid
männens rådslag. I form av hemliga sällskap*
spela k. religiöst, socialt och politiskt stor roll. —
Litt.: J. Timbs, ”Club life of London” (2 bd,
1866); R. Nevill, ”London clubs” (1911); B.
Darwin, ”British clubs” (1943); ”List of English
Lappkloärt.
— 303 —
— 304 —
Ornithopus sativus
av klovickersläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
