Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klyvöppningar, pneumatoder - Klåda - Klådrissläktet - Klådrisväxter - Klågerup - Klåv - Klåvskär - Kläckeberga - Kläckningsapparat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄCKNINGSAPPARAT
klyvöppningsspringan. K. kan vara h a p 1 o c h e i 1
[-kéil], d.v.s. ha bildats så, att urmodercellen vid
delningen direkt blir modercell till de två
slutcellerna, el. syndetocheil, i vilket fall
urmodercellen delar sig i flera celler, av vilka den mellersta
blir modercell till slutcellerna, de övriga bli
biceller. — Dessa klyvöppningstyper ha visats ha den
största systematiska betydelse, och kännedomen
därom har gjort det möjligt att klassificera ett
stort antal fossila, endast fragmentariskt bevarade
barrträd. — Genom ändring av saftspänningen kunna
slutcellerna sluta och öppna springan. Det förra
sker vid turgorminskning, då slutcellerna falla
samman, och inträffar i mörker och i ljus vid stark
vattenförlust, det senare i ljus och fuktig luft
på gr. av ökning i turgorn, varvid cellerna
tilltaga i volym och böja sig med ryggsidan utåt,
medan på buksidan förtjockningslisterna
förhindra en dylik böjning inåt. Rörelserna bero
på att i ljus stärkelse överföres i socker, varvid
turgorn ökar. K. förekomma endast hos
kormofy-ter, hos bryofyterna dock endast å sporofyten. Hos
levermossor uppträda ett slags orörliga porer på
gametofyten. K., vilka spela en viktig roll för
reglering av växtens gasutbyte vid assimilation
och transpiration, uppträda rikligast på bladen,
särsk. på deras undersida. På flytblad hos
vattenväxter finnas k. dock endast på översidan.
Antalet växlar starkt hos olika växter, på blad från
40—300, som är det vanligaste, till 625 pr mm2
hos olivträdet och 716 hos kål. En avart av k.
är vattenutskiljande hydatoder*. [G.]Bm.
Klåda, en abnorm känselkvalitet, beroende på en
patologisk retning av känselnervernas
ändförgre-ningar. Denna retning kan framkallas dels av
lokala processer, enbart el. till sin väsentliga del
lokaliserade till huden själv (eksem, nässelutslag,
parasitära insulter), dels vara orsakad av en del
allmänsjukdomar (vissa former av gulsot, uremi,
sockersjuka) el. förgiftningar
(mor-finism). Att k. även kan vara rent
”nervöst” betingad, kan ej helt
uteslutas. K. kan uppträda lokaliserad
till olika kroppsregioner
(handfla-tor, fotsulor, genital- och
analregio-nerna) el. ock uppträda mer el.
mindre generellt (åldersklåda,
gubb-klåda, pruri’tus seniTis). Se vidare
Pruritus. N.Lbg.
Klådrissläktet, Myrica’ria, av fam.
klådrisväxter, omfattar 10 arter,
halvbuskar, i Gamla världens n.
tempererade områden. Den enda
europeiska arten, M. germa’nica, k 1 å
d-ris, strandljung, förekommer
i Sverige på grusiga älv- och
sjöstränder i Jämtland, Medelpad,
Ångermanland och på senare tider även
vid Tåkern, Hornsjön (Öland) och
Ivösjön. Det är en 1—2 dm hög
buske med blågröna, smalt
lansett-lika blad och i lång, axlik klase
sittande, ljusröda blommor. Odlas
ofta som prydnadsväxt. Den
bal-samdoftande, garvämnerika barken
har haft medicinsk användning. A.Ve.
Klådris.
Klådrisväxter, T amarica’ceae, fam. av ordn.
Pa-rieta’les med 4 släkten och o. 100 arter,
Ijung-el. cypresslika buskar el. träd, de flesta i
Medelhavsområdet och Centralasien, särsk.
karakteristiska för öknar, ofta på salthaltig mark. De
äro ofta risigt greniga med små barr- el.
fjälllika, gråblå blad och 4- el. 5-taliga blommor i
ax el. smala klasar. Ståndarna sitta i 1 el. 2
kransar, fruktämnet är i-rummigt och består av
3 fruktblad. De talrika, ullhåriga fröna sitta i
kapselns nedre del. De viktigare släktena äro
Myricaria (klådrissläktet) och Ta’marix
(tamarisker). W.
Klågerup. 1) Samhälle i Hyby* sn i Skåne.
2) Gods i Hyby sn i Skåne, 12 km s.s.ö. om
Lund, omfattar 488 ha, därav 273 åker, med ett
taxeringsvärde av 730,000 kr. K. är känt sedan
1200-talet och ägdes från medeltidens slut till
[600-talets början av ätten Sparre, 1725—1907
av ätten Trolle. Nu tillhör K. godsägare N. A.
Nilsson. — Under bonderesningen 1811 trängde
c:a 1,200 beväpnade bönder in på K:s gård; då
de ej åtlydde uppmaningen att bege sig hem,
lät generalmajoren H. Mörner en utsänd
militärstyrka anställa massaker, varvid c:a 30 bönder
dödades och 60 sårades; 300 fördes fångna till
Malmö. — Namnet skrevs 1123—70 Clauethorp,
senare klapathorp o.d. Förleden är ett f.ö.
obestyrkt mansnamn Klapi, efterleden är thorp,
nybygge. P.;P.Nm;Er.
Klåv, petrogr., bergarters klyvbarhet el. klyft. Se
även Förklyftning.
Klåvskär, skär i s.ö. delen av Åland, känt för
sin rikedom på fågel.
Kläckeberga, socken i N. Möre hd i Kalmar
län och församling i Dörby och Kläckeberga
pastorat i N. Möre kontrakt av Växjö stift, vid kusten
närmast n. om Kalmar; 38,55 km2, därav 37,97
land; 930 inv. (1949; 24 inv. pr km2). K. är i
stort sett slättbygd, skogrik i ö. och v.; åkern
utgör 40% av landarealen, skogsmarken 41%.
Egendomar: Kläckeberga, Kärrstorp och
Hårstorps gård. Kalmar flygflottiljs flygfält ligger
delvis inom K. Flera järnåldersgravfält finnas
(rösen, stensättningar och resta stenar), en
bygde-borg samt gamla hustomtningar. Den märkliga
kyrkan (se H. Åkerlund, ”K.”, 1945) av otuktad
natursten är byggd under senromansk tid, trol.
i början av 1200-talet. Utom våningen med själva
kyrkorummet har den såväl källar- som
vinds-el. salsvåning. Byggnaden, som liknar ett av
medeltidens fasta hus, har också vid flera tillfällen,
senast 1611, begagnats till försvarsändamål
(nischer i murkronan antas ha varit skottgluggar)
och synes ha ingått i ett större, medeltida
gårds-komplex. Koret med halvrund avslutning tillkom
1689—90; därunder gravvalv för biskop H. Schütte.
Vid en ombyggnad 1760 revos skeppets gamla
tegelvalv och ersattes med brädvalv. Nya
förändringar gjordes 1834, senaste restaurering 1938.
Den dyrbara altartavlan är ett polskt krigsbyte
och målad 1616 av H. Hahn; predikstolen i rokoko
är från 1764. Klockorna hänga i stapel. —
Namnet skrevs 1350 in parochia Klækkeberghæ, i K.
sn. Dess förled är trol. en avledn. till klack, berg,
kulle. P.;Er.
Kläckningsapparat. 1) K. för fisk, även kallad
— 313 —
— 314 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
