Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klädedräkt - 1300-talet—1600-talets mitt - Peruktiden, 1650—franska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄDEDRÄKT
utom huvor och hättor. Baretten avlöstes hos
männen av hatten (o. 1550), som nu hade
minimalt brätte och hög, helst veckad kulle, den
spanska formen, som är förebilden till våra
doktorshattar. Småningom sjönk kullen, och brättet
vidgades. Under 30-åriga kriget bars en typisk,
bredskyggig, ofta fjäderprydd hatt med låg kulle.
Även en hatt med högre, toppig kulle och smala
brätten förekom och nyttjades även av kvinnor,
särsk. i Holland och Tyskland. Baretten
bortlades ej så snart av kvinnor men blev liten och
högre placerad på en nätaktig mössa (1500-talets
senare del). Sedan började en liten mössa med
nedböjd spets mitt fram att användas. Den
utvecklades i allmogedräkt till bindmössan*. Den
kvarlevde till o. 1650 men placerades sista
perioden lågt i nacken. I.
Peruktiden, 1650—franska revolutionen. Vid
1600-talets mitt skedde en verkligt betydande
förändring i manlig k. Den
halvlånga
överrocken med sin
svängda skärning
(juste-au-corps) började
bäras som permanent
plagg utanpå den
vanliga, högt i
halsen knäppta rocken
(casaque).
överrocken blev ursprunget
till alla nu brukade
rockplagg, den inre
rocken blev väst och
hade länge ärmar,
likaså rygg av
samma tyg som
framsidan. Detta var ännu
ej alldeles bortlagt
på 1700-talets senare
del. — Den yttre
rocken hade en tid
halvlånga ärmar (trol.
inflytande från franskt
hovmod, med
eftergift åt den då späde
konungens dräkt). Skjortan syntes därvid som en
vid puff nedtill. Den styva manschetten ersattes av
ett hängande handkrås. Vid halsen kom i st.f. den
breda kragen, som ej kunde bäras till långt hår
och till den nu införda peruken (se
Allongepe-ruk), endast ett vid sprundet fäst krås (se
Halsduk). Breda slag kantade rockärmarna, fickor
med stora slag sattes på skörten (1680-talet och
framåt). Före 1700 blevo ärmarna hellånga.
Utvecklingen av rockens form blev sedan den, att
skörten, först raka fram, in på 1700-talet började
sneddas något bakåt (le fraqué). Baktill hade
rocken vanl. djupa veck och stod under den
tidiga rokokon ut runt kroppen. Sedan sneddades
skörten alltmer, och hela skärningen blev
snävare. Västen var först knälång, förkortades
successivt och var slutl. på 1770-talet ganska kort.
Den hade även ficklock med stora slag. —
1660-talets slut och 1700-talets början använde vanl.
enfärgade stoffer med kanter, ficklock o.s.v.
broderade, men rokokon införde mönstrade, vanl.
småblommiga tyger. Under senrokokon blevo
Mansdräkt med juste-au-corps
från senare hälften av
1600-talet.
kläderna mindre påfallande mönstrade, men
broderierna bibehöllos, ehuru i lättare mönster. K:s
olika delar började göras i olika tyg. — Rock
och väst voro först högt knäppta, sedan
öppnades de alltmer och började ringas över bröstet,
så att kråset nu vällde fritt fram i form av
halsduk el. fastsittande jabot. Mot rokokotidens slut
fick rocken ståndkrage och slutl. slag, västen
började åter knäppas högre. — Byxorna blevo
under denna tid åtsittande och täml. korta.
Mellan stöveln och byxan satt på kragstöveltiden
(1600-talets mitt) en spetsmanschett (canon);
senare, när byxorna blevo kortare, drogs strumpan
upp över dem, men på 1700-talet spändes byxan
utanpå strumpan nedanom knäet. — Med
allonge-peruken kom huvudbonaden för männen att spela
mindre roll. Från o. 1600-talets sista fjärdedel
var hatten alltid trekantigt uppvikt och bars ofta
under armen (chapeau bas, fra. ”låg hatt”), ända
tills peruken* på 1700-talet minskats i volym.
Den trekantiga hatten höll sig fram till franska
revolutionen.
I kvinnlig k. infördes ej så påfallande
detaljförändringar, men snart nog kom hela gestalten
att förändras genom kjolens raka fall, genom att
midjan från att ha varit bred och högt placerad
nu snördes åt och flyttades ned, genom att de
stora puffarna, som gjorde figuren axelbred,
slätades till, övre kjolen draperades pösande kring
höfterna men fick ett bakåtstupande släp,
axlarna snävades åt genom en stramt sittande krage,
ärmarna, i armbågslängd ända till revolutionstiden,
fingo hängande engageanter*. Den knappa, på
lodlinjen anlagda silhuetten fullbordades genom
den nu anlagda fontangen*. Vid 1600-talets
slut bortlades kragen, det enda som ännu
markerade en horisontal linje. — Omkr. 1715
bortlades fontangen, kjolen började bli vid och
spändes ut till nästan halvklotsform genom en
ställning av fiskben el. ståltråd (se Panier).
Klänningen skarj stundom i ett, följde framtill
figuren men föil baktill i ett par djupa veck från
halsringningen (se Andrienne), från o. 1720. Till
mera borgerlig k. kom fischy* el. en s.k. follette,
en trekantig halsduk. Det tidiga 1700-talets
stoffer voro ganska tunga och färgmättade, rokokon
älskade en mera ljust brokig färgskala med lätta
sling- och gallermönster. — På 1770-talet fick
kjolen oval grundplan genom utbredning på höfterna;
ofta brukades s.k. p o c h e r, åstadkomna
genom att överkjolen uppdraperades i stora
pösande partier, stödda av ställningar och jämväl
använda som fickor (fra. poche, ficka).
Garneringen på såväl liv som kjol utgjordes helst av
falbalas, långa remsor av flata tygveck. Kjolen
gjordes ofta fotfri, underklänningen var ibland
en även tidigare brukad s.k. stubb, en
vadderad och stoppad styvkjol. Urringningen, under
rokokon helst rund, blev djupt fyrkantig. — En
förenklad, av mansdräkten influerad k. av
koft-form med slag och knappar (caraco-dräkt) kom
i bruk under förenklingsperioden 1780—90-talen.
Tygerna blevo i motsvarande mån enklare, särsk.
i vardagsdräkten, gärna randiga el.
småmönstri-ga. 1780-talet använde i regel fotfri kjol, som
baktill fick en riktig turnyr genom stoppning och
överkjolens uppdrapering nedom midjan bakåt.
— 327 —
— 328 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
