Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klädesholmen - Klädesholmen och Koholmen - Klädeslus, klädlus - Klädesmal - Klädkammaren - Klädkyla - Klädlus - Klädnadsfåglar - Klädsel - Klädsim - Kläm - Klämback - Klämspänning - Klämtning - Klänga - Klängapor - Klängbuske - Klängen - Klänglilja - Klängning - Klängväxter - Kläpp - Klärobskyr - Klärvoajans el. fjärrsyn - Klässbol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄSSBOL
1594 skrivet Kledesholmen, beror möjl. på
något gammalt märke, som liknats vid ett kläde;
ovisst (se Hj. Lindroth, ”Kust- och
skärgårdsnamnen i Göteborgs och Bohus län”, 1, 1922,
sid. 143). I.Mg;Er.
Klädesholmen och Koholmen,
municipalsam-hälle (sedan 1886) i Klädesholmens sn, Göteborgs
och Bohus län, s.v. om Tjörn; 0,28 km2 (allt
land); 802 inv. (1949). Municipalsamhället ligger
på två kala öar. K. var på 1600-talet ett
obetydligt fiskläge men är nu ett av skärgårdens
främsta centra för fiskhandeln. Ett 20-tal
konservfabriker finnas (huvudsaki. för ansjovis och
sill). Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 1,367,100 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 1,856,370 kr (1948). — Ang.
namnet Klädesholmen se d.o. På Koholmen ha kor
släppts på bete. I.Mg;Er.
Klädeslus, klädlus, art av underordn. löss*.
Klädesmal, art av fam. egentliga malar*.
Klädkammaren på Stockholms slott, känd sedan
början av 1500-talet, utgjorde jämte Stora och Lilla
rustkammaren det kungliga dräkt- och
vapenförrådet därstädes, vilket sedermera sammanfört
bildade kungliga Livrustkammaren*.
Klädkyla, sjöv., klubbliknande verktyg med kort
skaft och en i huvudet på längden gående
urskölp-ning, vilken passar runt det tåg, som skall förses
med klädsel, d.v.s. klädas (lindas) med
sjö-mansgarn e.d.
Klädlus, art av underordn. löss*.
Klädnadsfåglar, Drepani’didae, fam. av ordn.
tättingar, omfattande ett 40-tal arter från Hawaiiöarna
och den närliggande ön Laysan. Tungan är lång
och i spetsen penselformad, näbben ofantligt
omväxlande, ibland lång, spetsig och starkt bågböjd,
ibland kort och tjock som hos en stenknäck.
Vingen har blott tio handpennor, av vilka den yttersta
dessutom är förkrympt. Honornas färg är vanl.
matt grön, hannarnas ofta röd. Födan utgöres av
insekter, honung och pollen. Insekterna sökas ofta
bland blad och blommor men hackas ibland fram
ur barken på hackspettvis. Himatio’ne fraithi från
Laysan suger honung ur blommorna men griper
även små nattfjärilar i flykten med fotterna som
en rovfågel. Den mörka a k i h i 1 o a n från
Hawaii, Hemigna’thus obscu’rus, har en nästan
halvcir-kelformigt böjd näbb, vars undernäbb är betydligt
kortare än den övre, och lever av insekter och
insektlarver, som den drar ut ur springor el. ur deras
borrgångar i bark och ved med den elastiska
näbben och tungan. K:s namn härstammar från
infödingarnas forna bruk av dessa fåglars lysande
fjädrar till framställning av bl.a. mantlar åt
konungen och stormännen. H.
Klädsel. 1) Se Klädedräkt. — 2) Sjöv. K. av
tågvirke, se Klädkyla.
Klädsim, simning, där den tävlande är iförd
vissa klädespersedlar. K. förekommer vid vissa
simprov och i militär idrott.
Kläm, benämning på slutsammanfattningen av
innehållet i riksdagsmotioner, anföranden till
statsrådsprotokollet, ämbetsverks skriftliga
uttalanden m.fl. officiella skrivelser.
Klämback, tekn., dets. som back, en av de
löstagbara el. förskjutbara delar, som fasthålla ar-
betsstycket i ett skruvstycke, svarvchuck e.d.
Ordet användes även för motsv. del i en
verktygs-hållare, t.ex i en borrchuck.
Klämspänning, spänningen mellan uttagen på
en generator el. annan elektrisk strömkälla.
Klämtning, klockringning* med korta, skilda
slag, varvid kläppen slås mot klockan, är ett
medeltida bruk, som numera användes dels som
signal vid eldsvåda, dels i kyrkligt bruk. Där
böneringningen morgon och afton bibehållits, kan
den bestå av el. avslutas med k., vanl. 3X3 slag.
Som inledning till själaringningen
(tacksägelseringningen) klämtas ofta, varvid med olika slag,
ibland även med olika klockor, den avlidnes kön
och ålder markeras. På Gotland förekommer
allmänt in- och utklämtning av högmässan. B.Gsn.
Klänga, bot., se Fröklängning.
Klängapor, se Spindelapor.
Klängbuske, se Buske.
Klängen (cirrht) äro olika slags morfologiska
bildningar, genom vilka växter med svaga stammar
hålla sig upprätta. K. äro känsliga för retning,
huvudsaki. på sin undre sida, varigenom de vid
beröring kröka sig och omfatta det retande
föremålet. Se Klätterorgan, Bladklängen samt
Stam-och grenklängen.
Klänglilja, art av släktet Glorio’sa*.
Klängning, bot., se Fröklängning.
Klängväxter, sådana växter, som hålla sig uppe
med tillhjälp av klängen.
Kläpp (etymol. = klimp), bergshöjd, litet trint
skär; ofta i ortnamn, jfr även Klocka 1).
Klärobsky’r (fra. clair-obscur), ljusdunkel (se d.o.
och Chiaroscuro).
Klärvoajans [-aij’s] (fra. clairvoyance, till clair,
klar, och voir, se) el. f j ä r r sy n, förmåga att
kunna uppfatta verkligheten utan förmedling av
sinnena och därmed också utan den inskränkning, som
sinnena innebära. Mest bekant av alla
klärvoajans-syner torde vara den, då Swedenborg* 1756 i
Göteborg såg Stockholms brand, vilken syn bl.a. I. Kant
skildrat i ”Träume eines Geistersehers”. Hos de
primitiva folken synes denna gåva ägas i hög grad
av schamaner och medicinmän, varom en mängd
fullt betygade skildringar bära vittnesbörd (se t.ex.
J. Stadling, ”Shamanismen i norra Asien”, 1912).
Dessa primitiva trollkarlar försätta sig vanl. först
genom narkotiska medel i trance och stirra sedan
ned på vattenfyllda skålar el. i kristaller (s.k.
kris-tallskådning*), varvid de på vattenytan el. inuti
kristallen se händelser avspeglas, som äga rum på
stora avstånd. En del av de fenomen, som
förekomma vid spiritistiska seancer, söka en del forskare
förklara genom k. K:s väsen är mycket dunkelt,
och strid om dess existens har rått i den moderna
psykologiska vetenskapen. Man måste dock anse
detta fenomen som fullt bestyrkt, även om vi icke
kunna förklara dess förlopp. Jfr Fjärrdrömmar. —
Litt.: ”Proceedings of the Society of Physical
Research” (1883 ff.); J. H. Hyskop, ”Probleme
der Seelenforschung” (1909); M. Dessoir, ”Vom
Jenseits der Seele” (1918); M. Hopp, ”Über
Hell-sehen” (1918); A. Lehmann, ”Övertro og
Trol-dom” (2 Udg., 2 bd, 1920). Efr.B.
Klässbol, samhälle i Stavnäs* sn i Värmland.
— 337 —
— 338 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
