Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klätt - Klätt, oxögon, himmelsros - Klätterblad - Klätterfixkar - Klätterfåglar, partåiga fåglar - Klätterhår - Klätterjärn (stolpsko, fotklo) - Klättermöss - Klätterorgan - Klätterpungdjur - Klätterredskap - Klätterrosor - Klätterråttor - Klätterrötter - Klättersnoksläktet - Klätterväxter - Klättrar- - Klöcker (Klöker), David - Klöckner-Werke AG. - Klöv - Klöva hallar - Klövdjur - Klövedal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÄTT
Klätt.
Klätt, samma ord
som klint* och klitt
(se Dyner).
Klätt, o x ö g o n,
himmelsros,
Ag-rostemm’a Githa’ go,
art av fam.
nejlikväxter, en särsk.
som ogräs bland
höstsäd (råg och
korn) allmän, ända
till meterhög,
gråaktigt hårig ört med
stora, rödvioletta
blommor,
härstammar från
Medelhavsländerna. Dess
stora, svarta, på ytan
knottriga frön
innehålla ett giftigt
ämne, gitagin. — Till
släktet Agrostemma
höra 2 arter.
Klätterblad, blad,
tjänstgörande som
klätterorgan, ss.
bladklängen* hos
ärter och vicker,
bladskaft hos Tropaè’ olum majus och Cle’ matis
el. bladet i sin helhet hos Adlumia och Blechnum
volubile.
Klätterfiskar, Anaban’tidae, fam. av underordn.
Atherinifo’rmes, ha i övre delen av gälhålan ett
organ (labyrintorgan) för andning av atmosfärisk
luft, bestående av talrika, på blodkärl rika veck,
stödda av tunna benskivor. Gälarna äro ej
tillräckliga som andningsorgan. Experiment ha
visat, att om k. tvingas att uteslutande andas med
gälarna, kvävas de (”drunkna”). Mest känd är
den i sötvatten i s. Asien förekommande k 1 ä
t-terfisken, Anabas scandens, c:a 20 cm lång,
som kan taga sig fram ganska lång väg på land.
— Jfr Guramier och Labyrintfiskar. N.Rn.
Klätterfåglar, partåiga fåglar,
Zygodac’-tyli, en ordn. i den äldre fågelsystematiken,
omfattande fam. gökar, papegojor, hackspettar,
pep-parätare och glansfåglar.
Klätterhår, bot., se Hår.
Klätterjäm (s t o 1 p s k o, fotklo), redskap,
som användes vid klättring i telegraf-,
telefonstolpar m.m. K. består av två skänklar, försedda
med hullingar, vilka gripa in i träet. På den
undre, mindre skänkeln finns en fotplatta med
remmar, medelst vilka k. fastspännes vid foten.
Klätterfisk.
Klättermöss, Den’dromys, släkte av fam. råttdjur
med 2 arter i öst- och Sydafrika. De leva i högt
gräs och i träd.
Klätterorgan, hos växter med svagt utbildat
mekaniskt system förekommande organ, vilka sätta
dem i stånd att hålla sig upprätta och i ljuset
utveckla blad och blommor. Sådana äro
klätterhår (se Hår) hos snärjmåra, klätterrötter
(se Rotklättrare) hos murgröna och Ficus, k 1 ä
t-t er s t amm ar i form av stamklängen (se
Stam-och grenklängen) hos vinranka el. k 1 ä 11 e r k r
o-k a r hos vissa tropiska lianer, och skilda typer av
klätterblad*. Jfr Lianer.
Klätterpungdjur, PhalangePidae, fam. av ordn.
pungdjur, med lång, vanl. till griporgan omvandlad
svans samt för klättring anpassade 5-tåiga fötter, i
vilka sammanväxningar ofta förekomma; i bakfo
ten är stortån motsättbar. I underkäken finnas
blott 2 framtänder. K., som variera mellan en mus’
och en katts storlek, äro utpräglade träddjur, som
leva av vegetabilier och insekter och äro i rörelse
om natten. Fam. är inskränkt till australiska
regionen och omfattar 12 släkten med ett 40-tal arter.
Av dessa må nämnas snabelpungdjuret,
flygpung-aporna, de flygande pungekorrarna, (de
ringsvan-sade) pungaporna, kuskussläktet, kususläktet och
pungbjörnen. H.Bn.
Klätterredskap, gymnastiska redskap, som
användas huvudsaki. vid utförandet av hävrörelser.
Man skiljer på k. med och utan fasta stöd för den
klättrandes fötter. Till de förra höra bl.a. våg-,
lod- och avmatarstege, lejdare, ribbstol, pinnstolpe
och änterlina med knutar; till de senare lod- och
slaglina, stång och äntermast.
Klätterrosor, trädg., se Rosor.
Klätterråttor, se Trädråttor (Cap’romys).
Klätterrötter, bot., häftrötter*.
Klättersnoksläktet, zool., se Snoksläktet.
Klätterväxter, se Lianer.
Klättrar-, se Kl ätter-,
Klöcker (Klöker), David, målare, se
Ehren-strahl.
Klöckner-Werke AG., Duisburg, tysk
industrikoncern, grundad 1917. Moderföretaget utgjordes
härvid av Klöckner & Co., etabl. 1897 under
namnet Lothringen Hüttenverein av Peter Klöckner
(1863—1940). I koncernen ingå numera
dessutom Klöckner-Humboldt-Deutz AG., Köln, samt
6 andra bolag, vilka tills, driva 2
kolbrytnings-företag, 2 järnverk, 1 stålverk, 1 profilvalsverk,
1 trådverk och I gjuteri. Aktiekap. är 1950 105
mill. RM, omslutningen c:a 250 mill. RM. —
K. ingår i den under allierad kontroll stående
s.k. Ruhr-Montan-koncernen*. K:s namn torde
efter uppdelning bli ersatt med Hüttenwerk Haspe
AG. (i Hagen-Haspe). — Litt.: V. Muthesius,
”Peter Klöckner und sein Werk” (1941). A.Lg.
Klöv, tårnas hornbeklädnad hos partåiga hovdjur.
Klöva hallar, storslagen sprickdal i Söderåsens*
n.ö. randpartier, c:a 6 km s.v. om Klippan, Skåne.
Klövdjur, populär benämning på partåiga hovdjur.
Klövedal, socken i Tjörns hd, Göteborgs och
Bohus län, och församling i Stenkyrka,
Klöve-dals och Valla pastorat i Orusts och Tjörns
kontrakt av Göteborgs stift, omfattande n.v. Tjörn
och utanför liggande öar, den största Herrön
(Härön); 33,39 km2, därav 33,12 land; 1,018 inv.
— 339 —
— 340 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
