Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klöversläktet - Klöversnärja - Klöverspetsvivel - Klöversyra - Klövertrötthet - Klövervivel - Klöverål, stjälkål - Klöverärtsläktet - Klövfett(olja) - Klövhatt - Klövja - Klövröta - Klövsadel, klövjesadel - Klövsadelbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KLÖVERSNÄRJA
Klöversläktet. 1 brunklöver, 2 rödklöver, 3 gullklöver, 4 alsikeklöver, 5 skogsklöver, 6 blodklöver, 7
liggklöver, 8 trådklöver, 9 harklöver, 10 backklöver, 11 vitklöver.
pr år. Den senare är mindre härdig och odlas i
huvudsak endast i s. Sverige. En mellanställning
intar medelsen rödklöver. Utsädeshandelns
klöverfrö är ofta bemängt med svårare ogräsfrön
och utländskt sådant icke sällan med klöversnärja,
varför utsädesvarorna böra undersökas vid de
offentliga frökontrollanstalterna. — A 1 s i k e k 1
ö-v e r n, som fått sitt namn efter Alsike sn i Uppland,
där den först började odlas, och som i utlandet
kallas svensk klöver el. bastardklöver,
går bäst till på märgellera, avdikade mossar o.d.
— Vitklövern trives på all slags jordmån men
är känslig för torka. Användes i betesvallar och i
gräsmattor. [A.Pe]Eo.
Klöversnärja, bot., art av snarrevssläktet*.
Klöverspetsvivel, zool., art av släktet
spetsviv-lar*.
Klöversyra, bot., art av harsyresläktet*.
Klövertrötthet benämnes den företeelse, då
klöver, särsk. rödklöver, icke längre trivs på en viss
åkerjord. Ofta förekommer k., där klöver odlats
med endast 3—4 års mellanrum. K. beror på
angrepp av klöverröta* el. klöverål*. Uppehåll
på 7 å 8 år mellan klövergrödorna
rekommenderas för att motverka k. Jfr Jordtrötthet.
Klövervivel, zool., art av släktet spetevivlar*.
Klöverål, s t j ä 1 k å 1, Tylenchus dip’saci, art av
ordn. rundmaskar, 1—1,75 mm lång, uppträdande
som skadedjur framför allt på klöver (se
Klövertrötthet). K. lever huvudsaki. i stam- och
bladdelarna, där den fortplantar sig. Ungarna vandra
sedan ner i jorden och därifrån till nya plantor. De
unga skotten av klöver, som angripits av k., bli
korta men uppsvällda och få förkrympta blad, som
snart vissna, själva skotten mörkna slutl. och
liksom multna bort. Enda sättet att bekämpa k. synes
vara att upphöra med klöverodling under en följd
av år. O.Cn.
Klöverärtsläktet, TetragonoVobus, släkte av fam.
ärtväxter med 7 arter, inhemska i Europa och
Medelhavsområdet. K. föres stundom till
käringtand-släktet {Lotus} men skiljer sig från detta genom i
tvärsnitt 4-kantig balja med vingade kanter och
ensamma el. parvisa blommor. T. marit’imus {T.
siliquo’ sus}, k 1 ö v e r ä r t, är en flerårig nedliggan-
Klöverärt.
de ört med svavelgula blommor och läderartade
baljor. I Sverige förekommer den på havsstränder
från Skåne till Småland, på Öland och Gotland
samt någon gång i kalktrakter även inne i landet,
ss. vid Benestad. Den ettåriga T. purpur’eus, s p
arris ä r t, har röda blommor. Den odlas ej sällan,
särsk. i Mellaneuropa och England, och dess baljor
användas som släpärter. W.
Klövfett(olja), se Benolja.
Klövhatt (kluven hatt), se Biskopsskrud.
Klövja (till fsv. klyf, eg. kluven, d.v.s. på ömse
sidor om hästryggen hängande börda el. packning),
forsla varor, som fastspänts på k 1 ö v(j e)s a d e 1,
packsadel för hästar, åsnor och mulor; nyttjas iför
fordon oframkomlig terräng. — Härtill:
klövje-väg. — Litt.: G. Berg, ”Hur klövjestigen blev
landsväg” (i ”Svenska kulturbilder”, 3, 1932).
Klövröta, en sjukdom, som företrädesvis
angriper nötkreatur, mera sällan får och svin, och
uppkommer genom brand- el. varbakteriers
inträngande genom smärre sårnader i närheten av klövarna.
Dessa smittämnen
framkalla hudbrand
och varbildning, som
stundom går på
djupet, angriper ben,
se-nor och iedgångar
och kan ge
anledning till allmän
infektion (blodförgiftning) och död.
Åkomman kräver
ingående behandling, som
snarast bör
överlåtas åt fackman.
Klövsadel, k 1 ö
v-j e s a d e 1, se Klövja.
Klövsadelbyggnad,
en vanl. genom
tillbyggnad uppkommen typ av
boningshus, som hos
allmogen i vissa trakter
av Sverige länge
begagnades, bestående
— 343 —
— 344 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
