Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klövsadelbyggnad - Klövsjuka - Klövsjö - Klövsjöfjällen - Klövskär - km - k.m. - KMA - KMK - KMO - K m st k - kmt el. k.m. - K.m:t - K m:ts liv- och hustrupper - Knaben - Knack - Knackfasthet - Knackfuss, Herman - Knackning - Knackvurst - Knagg, Peder Knagg j:r - Knagglestarr - Knaggrocka - Knall - Knalle - Knallebygden - Knallespråk, månsing - Knallgas - Knallgasbläster - Knallgascoulometer, knallgasvoltameter - Knallguld - Knallhatt - Knallkvicksilver, kvicksilverfulminat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNALLKVICKSILVER
av ett lägre parti mellan tvenne högre
loft-byggnader. En och annan kyrka i ö. Sverige visar
också denna typ, så ej sällan (genom ombyggnad)
på Gotland. Den egentliga klövsadelkyrkan har
torn i v. och ö.; sådant system ägde fordom
flera kyrkor på Öland och i Blekinge samt i
Ångermanland (Styrnäs).
Klövsjuka, se Mul- och klövsjuka.
Klövsjö, socken i Bergs tingslag i s. Jämtland
och församling i Rätans och Klövsjö pastorat i
Härjedalens kontrakt av Härnösands stift, vid
gränsen mot Härjedalen; 520,40 km2, därav 496,10
land; 1,082 inv. (1950; 2 inv. pr km2). K. ligger
kring det av Ljungan genomflutna sjöstråket
Fotingen—Lännässjön—Klövsjön. På
landskapsgränsen resa sig Klövsjöfjällen. Åkern utgör
styvt 1% av landarealen, skogsmarken 62%.
Kyrkan av trä byggdes 1795 och restaurerades
1929. — Namnet, 1410 skrivet klifsio, är givet efter
Klövsjön. Förleden är trol. klev, brant backe, av
omstridd härledning och grundbetydelse, och
hänger samman med den långsmala sjöns läge,
nedskuren i ett höglänt landskap (se P. Olsson i
”Jämtlands läns fornminnesfören’s tidskr., 1899,
sid. 151). — Litt.: G. Ullberg, ”Bönder, torpare
och knektar i det gamla K.” (2 bd, 1933). P.;Er.
Klövsjöfjällen ligga inom Klövsjö och
Vemdalens socknar, på gränsen mellan Jämtland och
Härjedalen. Högsta punkten är Oxsjövålen, 1,022
m ö.h. K. äro uppbyggda av vemdalskvartsit.
Klövskär, fyrplats innanför Soteskär, Bohuslän,
7 km n. om Smögen.
km, förk. för kilometer,
k.m., se kmt.
KMA, förk. för Kvinnliga missionsarbetare.
KMK, förk. för Kungl. motorbåtklubben.
KMO, förk. för Kungl. majestäts orden (se Orden).
K m st k, förk. för kommendör med stora
korset (av en orden).
kmt el. k.m., förk. för kopparmynt, i uttr.
daler kmt, mark kmt, öre kmt (jfr smt).
K.m:t, förk. för Kungl. majestät.
Km:ts liv- och hustrupper, se Hustrupper.
Knaben, molybdengruva i Fjotland hd,
Vest-Agder fylke, Norge, ö. om Kvina, c:a 45 km n.
om Kvinesdals kyrka. Molybdenglans, MoS,,
förekommer här som impregnationer i en grå
gnejsgranit, som krossas, varefter malmen anrikas
genom flotation till 95 °/o MoS,. 1947 uppgick
produktionen av dyl. anrikad malm till 172,4 t. K.
sysselsätter vid full drift c:a 350 man. — Litt.: J.
Schetelig, ”Molybdenglansforekomstene i
Knabe-heia” (i ”Norsk geol. tidsskr.”, 17, 1937).
Knack (med syftning på den knackning i bordet,
genom vilken den spelande anger, att han ”går
med” i spelet, ej ”lägger korten”), ett hasardspel
med vanliga kort och obestämt antal spelare. Varje
sådan erhåller tre kort, varefter trumf slås upp.
Man kan ”köpa” två gånger. Bud förekomma ej.
Knackfasthet, egenskap hos flytande
motorbränslen att tåla höga kompressioner i motorn
utan att knacka (jfr Förbränningsmotor, sp. 1052).
K. uttryckes ant. som det högsta för bränslet
användbara kompressionsförhållandet el. som
bränslets oktantal*. Lägst är oktantalet hos de i
bensiner vanligt förekommande n-paraffinerna, högre
för omättade kolväten och högst för isokolväten
med flera sidokedjor. God k. ha även etanol (sprit)
och metanol (träsprit) samt aromater, ss. bensol
och toluol. Jfr Antiknackningsmedel. El.
Knackfuss [-fos], Herman Wilhelm Johann,
tysk målare och konstskriftställare (1848—1915),
slöt sig som målare till det düsseldorfska
historiemåleriet och började 1895 utgiva serien
”Künstler-monographien”.
Knackning, motortekn., se Förbränningsmotor,
sp. 1052. Jfr Knackfasthet.
Knackvurst (av ty. Knackwurst), lättrökt korv
av samma storlek och utseende som lunchkorv
men med den skillnaden, att det är grovmalet
kött i k. K. innehåller sådant kött, som ej går
att använda till finare korv el. färs.
Knagg. Peder K n a gg j : r, pseud. för förf
P. Meijer Granquist.
Knagglestarr, bot., art av starrsläktet*.
Knaggrocka, art av fam. egentliga rockor*.
Knall, fys., se Ljud och Hörsel.
Knalle (sv. dial. knalle, liten hård bit, jfr da. dial.
knalder, litet stycke, t.ex. av ost; eg. samma ord som
i bergsknall[e], besläktat med knalt i berg[s]knalt).
1) Ett slags mycket hård skeppsskorpa el.
skepps-bröd; ibland om gamla hårdnade brödbitar. — 2) Se
Knallebygden.
Knallebygden (möjl. till knall[e] i bet. bergsknalt),
folklig benämning på vissa härader i Älvsborgs län
(Sjuhäradsbygden*), vilkas befolkning förr hade
rätt att idka gårdfarihandel (något för andra
bönder icke tillåtet). Dylika försäljare kallades med
ett till knallebygden elliptiskt bildat namn knallar el.
skålknallar, det senare med syftning på de skålar (av
alrot el. masurbjörk), som de i äldre tider bl.a.
försålde. En annan möjlighet är, att knalle hör
samman med no. knall, plump person, i vilket fall
K. är sekundärt till personbeteckningen. [E.H.]L.
Knallespråk, m å n s i n g, se Hemliga språk.
Knallgas, explosiv blandning av syre och väte. Vid
vattnets sönderdelning med elektrisk ström erhålles
k. i proportionen 2 volymdelar väte och 1 del syre.
Knallgasbläster, en urspr. av J. F. Daniell
konstruerad brännare, bestående av ett yttre rör för
vätgas samt ett inre för syrgas. Vid knallgasens
förbränning uppstår en temp. av o. 2,000°. K.
användes vid svetsning*, för smältning av vissa
metaller (ss. platina) m.m.
Knallgascoulometer,
knallgasvoltame-t e r, elektrolytiskt strömmätningsinstrument, vari
vanl. utspädd (10—20%) svavelsyra
elektrolyse-ras med platinaelektroder. Den vid positiva och
negativa elektroden bildade syr-, resp, vätgasen
får blandas, och knallgasens volym, tryck och
temp. mätes. Bestämmes därjämte slutningstiden,
kan strömstyrkan beräknas, då man vet, att 1
coulomb utvecklar 0,1740 cm3 knallgas av en temp.
av o° och ett tryck av 76 cm kvicksilver.
Knallguld, ett olivgrönt pulver, som vid slag
och upphettning detonerar med stor häftighet.
Dess sammansättning uttryckes vanl. med
formeln NH,Au:NH.
Knallhatt, vapentekn., se Tändhatt.
Knallkvicksilver, kvicksilverfulminat,
Hg(ONC)2, knallsyrans kvicksilversalt, tillverkas
genom inverkan av alkohol och salpetersyra på
— 345 —
— 346 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
