Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knekt - Knektehåll - Kneller, Sir Godfrey (Gottfried Kniller) - Knes, knas - von dem Knesebeck, Karl Friedrich - Knickerbocker - Knickerbocker, Hubert - Knidos - Kniep, Hans - Knies, Karl - von Knigge, Adolf - Knight
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNEKTEHÅLL
konsten har k. ofta formen av en halvkolonn,
senare av en smal kolonnett. Jfr Knippepelare.
2) Krigsv., från den tyska
landsknektsorganisa-tionen nedärvd benämning på fotkrigare.
Benämningen fick hävd i Sverige genom Gustav Vasas
inhemska knekteorganisation, som omfattade dels
årspenningsknektar (ständigt tjänstgörande), dels
borglägersknektar (sådana som inkvarterades i
städerna och hos prästerna samt erhöllo kost och
mindre lön), dels knektar, ”som hålla sig själva”,
d.v.s. vani. besuttna män, som i fredstid skötte sin
jord men mot en mindre lön åtagit sig att vid
kallelse göra krigstjänst. På Gustav Adolfs tid
började benämningen k. ersättas av ordet soldat för
att beteckna värvat folk. Indelningsverkets
tidigare urkunder bibehålla termen k. (knektehåll
o.s.v.). Redan från 1690-talet finner man emellertid
i kungl. brev m.m. allt oftare ordet soldat, som från
denna tid småningom uttränger ordet k. som
officiell benämning. Se även Sockenknektar. T.Hm.
3) Skeppsb., upprättstående kort timmer på
segelfartygs däck, anbringas i närheten av masterna
och avses för ledande och beläggning av löpande
gods, t.ex. fall.
4) Snickeritekn., se Limknekt.
5) Spelkort, i valör mellan dam och tia. Se
Kortspel.
Knektehåll, krigsv., se Knekt, Indelningsverk och
Sockenknektar.
Kneller [nell’o], Sir G o d f r e y, eg. Gottfried
K n i 1 1 e r, tysk-engelsk målare (1646—1723), elev
av Rembrandt, Bol, Maratta och Bernini, efter 1675
verksam i London. K. var på sin tid Englands
förnämste porträttmålare. Hans bilder ha god
teckning och briljant kolorit men äro tämligen
ensar-tade. Ett par hundra porträtt av hans hand äro
kända, varav de bästa äro av Dr Burnet (Charter
House, London), Markisinnan av Tweeddale och
Count Romney (båda i National Gallery, London).
Knes, k n a s, se Knjaz.
von dem Knesebeck [kne’zabäk], Karl
Friedrich, friherre, tysk militär (1768—1848), deltog
i fälttågen 1792—94 och utmärkte sig som major
vid Auerstädt 1806; överste 1812, general av inf.
1825, generalfältmarskalk 1847, avsked s.å. Under
befrielsekriget 1813—15 medföljde K. högkvarteret
som konungens militäre rådgivare. Han ägde stort
inflytande hos Fredrik Vilhelm III och
motarbetade i mycket Gneisenau och Blücher.
Knickerbocker [nikkGbåka], eg. W. Irvings
pseud. i hans arbete ”History of New York” (1809),
sedan spenamn på avkomling till de holländska
kolonisterna i Nordamerika och särsk. på
new-yorkare; i plur. (knickerbockers) en nu något
för-föråldrad form och benämning på kring knäna vida
och nedanför dem med tillspänd linning försedda
sportbyxor. Numera äro dylika byxor betydligt
vidare och mera överfallande samt kallas
plus-fours (g o 1 f b y x o r).
Knickerbocker [nikkGbåka], Hubert Renfro,
amerikansk journalist (1898—1949), studerade vid
Columbia Univ. 1919—20, i München, Berlin och
Wien 1923—24, var medarbetare i skilda
amerikanska tidn. från 1920, korrespondent i Berlin
1924—25, 1928—33 och i Moskva 1925—27,
”flygande” reporter för International News Service
*933—4L chef för utrikesavd. i ”Chicago Sun”
1941—45, officiell representant vid amerikanska
armén i Nordafrika 1942—43. K. följde
italiensketiopiska kriget 1935—36, spanska inbördeskriget
1936—37, kinesisk-japanska kriget 1937, striderna
i Frankrike 1939—40, i Stilla havet 1942,
landstigningarna på Sicilien och italienska fastlandet
och i Normandie 1944 samt kriget i Främre Asien
1946. Han omkom vid en flygkatastrof 1949.
K. utgav ”Fighting the red trade menace”
(1931), ”The red menace—progress of the Soviet
fiveyear plan” (1931; sv. övers, s.å.), ”The German
crisis” (1932; sv. övers, s.å.), ”Can Europé
reco-ver?” (s.å.), ”Boiling point. Will war come in
Europé?” (1934), ”Siege of Alcazar” (1936) och
”Is tomorrow Hitler’s?” (1941). E.
Knidos, lat. Cnidus, forngrekisk (dorisk) stad
på Mindre Asiens sydvästligaste udde, sannolikt
koloni från Argos. K., som aldrig spelade någon
betydande politisk roll, kom på 540-talet f.Kr.
under perserna och tillhörde på 400-talet f.Kr.
Deliska förbundet. Det är mest känt för sin
ryktbara Afrodite-staty, Praxiteles’ knidiska Afrodite
(se bild 2 och 3 å pl. vid Afrodite). Från K.
härstammade bl.a. läkaren och historikern Ktesias
och matematikern Eudoxos. De rika och relativt
väl bevarade ruinerna ha icke vetenskapligt
undersökts. K.H.
Kniep [knip], Hans, tysk växtfysiolog och
svampforskare (1881—1930), prof, i Berlin, en av
den moderna mykologiens grundläggare. K. är
den som jämte sina lärjungar mest bidragit till att
klarlägga basidsvamparnas egendomliga
sexual-förhållanden. Han har bl.a. undersökt
basidsvam-par med fyra olika kön, ss. slätsvampen
Aleuro-dis’cus polygo’nius, och lämnat det avgörande
beviset för sporidiekopulationens sexuella natur genom
att framställa verkliga bastarder mellan ett flertal
Hstila’go-arter, och även rödalgernas
generationsväxling har varit föremål för hans undersökningar,
vilkas resultat han framlagt i det utomordentliga
arbetet ”Die Sexualität der niederen Pflanzen”
(1928). 1929 beskrev han den intressanta
algsvampen AllomMces, den enda hittills kända algsvampen
med typisk generationsväxling. Fil.
Knies [knis], Karl, tysk nationalekonom (1821
—98). K., som 1865—96 var prof, i Heidelberg,
var en av den historiska skolans skapare. Hans
huvudarbete är ”Die politische ökonomie vom
Standpunkte der geschichtlichen Methode” (1853,
flera senare uppl.).
von Knigge, Adolf, friherre, tysk författare
(1752—96), var personligt och litterärt oerhört
mångsidig och utgav på 1780—90-talen bl.a. en
mängd romaner i Wielands stil men kvarlever i
historien endast som förf, till boken ”Über den
Umgang mit Menschen” (1788; senaste sv. övers.
1897), som i praktiska levnadsregler ger en
förträfflig återspegling av 1700-talets livsuppfattning.
— Litt.: K. Goedeke, ”A. Freiherr v. K.” (1844).
Knight [nait] (eng.; angelsaxiska cniht, gosse,
tjänare, sven, etymol. = sv. knekt), riddare. Den
moderna knight-värdigheten, som medför rätt till
titeln Sir framför förnamnet, utdelas av konungen
som belöning för medborgerliga förtjänster; den
är icke ärftlig och är ant. förknippad med
inneha-vandet av någon orden (t.ex. Sir Thomas Brown,
K.B.E., d.v.s. Knight Commander of the Order of
— 351 —
— 352 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
