Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knight - Knight, Andrew - Knight, Frank Hyneman - Knight, Eric - Knightia - Knightsbridge - Knights of Labor - Kniller, Gottfried - von Knilling, Eugen - Knipa - Kniphof, Claus - Kniphofia - Knippe, knippeblomställning - Knippelholmen - Knippepelare - Knipperdollinck, Bernt - Knippfryle - Knipphammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNIPPHAMMARE
the British Empire’, i tilltal: Sir Thomas) el. också
är vederbörande Knight Bachelor, vilket är det
enklaste slaget av knighthood (t.ex. Sir Alfred Jones,
el. i högtidlig stil, Sir Alfred Jones, Knt.). Knights
räknas till lågadeln, the gentry*. En k:s maka bär
lagenligt titeln Dame, men i praktiken användes av
artighet (by courtesy) titeln Lady + efternamnet. —
Ang. Uhg/U-värdigheten under feodalväsendet se
Riddare. A.Ktn.
Knight [näit], Thomas Andrew, engelsk
botanist (1759—1838), efter studier i Oxford från
o. 1778 godsägare i Elton 1791, i Downton 1809.
K. påvisade tyngd- och centrifugalkraftens
inverkan på rotens krökning, konstaterade och sökte
förklara stammens negativa geotropism och
klängenas och klängrötternas negativa
fototro-pism. Han anställde talrika experiment med
trädgårdsväxter, påpekade inavelns menliga inverkan
på avkomman och bedrev även husdjursavel. Av
K:s skrifter märkas ”A selection from the
physio-logical and horticultural papers, published in the
Transactions of the Royal and Horticultural
So-cieties” (1841; utg. av G. Bentham & J.
Bindley) och ”Sechs pflanzenphysiologische
Abhand-lungen” (i ”Ostwald’s Klassiker der exakten
Naturwissenschaften”, 62, 1895; övers, och utg. av
H. Ambronn). A.Hr.
Knight [nåit], Frank Hyneman,
amerikansk nationalekonom (f. 1885), prof, vid Univ. of
Chicago sedan 1928. I sitt huvudarbete ”Risk,
uncertainty and profit” (1921, omtr. 1933) ger
K. ett viktigt bidrag till den dittills föga beaktade
ekonomiska riskens problem. Bland K:s övriga
insatser som teoretiker förtjänar främst nämnas
hans talangfulla kritik av den österrikiska
kapitalteorien. Hans viktigaste uppsatser äro samlade
i ”The ethics of competition” (1935) och
”Free-dom and reform” (1947).
Knight fnait], Eric, engelsk-amerikansk
författare (1897—1943). K. växte unp i Yorkshire
i England men kom 1912 till USA, där han fick
plats på ett tidningstrvckeri i Philadelnhia; tog
upp skolstudierna, började utbilda sig till
konstnär, gick ut som frivillig i 1 :a världskriget och
deltog i striderna i Frankrike, blev efter
hemkomsten journalist, teaterkritiker, kom 1034 till
Hollywood för att göra film, framträdde 1935 som
författare, besökte 1938 födelsebygden i England,
deltog som major i 2:a världskriget, omkom vid
en flygolycka på väg till Sydafrika. K. skrev
romaner och noveller, vanl. med motiv från den
engelska hembygden, i en stil och anda, som han
utformat under inflvtande av moderna amerikanska
författare, ss. E. Hemingway. K. utgav
”Invita-tion to life” (1934), ”Song on your bugles” (1936),
”The flying Yorkshireman” (1938; tills, med
andra), ”You play the black and the red comes
up” (s.å.), ”The happy land” (1940; i England
”Now pray we for our country”), ”Lassie
come-home” (s.å.; sv. övers. 1945), en barnbok, ”This
above all” (1941; sv. övers, ”över allt förnuft”,
s.å.), K:s förnämsta arbete, en intensiv, realistisk
och frimodig skildring av livet i England under
den tyska flyginvasionen (blitzen) 1940, och ”Sam
Small flies again” (1942). E.
Knightia [näi’tia], växtsläkte av fam. Protea’ceae,
omfattande 3 arter, stora träd el. buskar med lä-
derartade, helbräddade el. grovsågade blad, vid
blomningen tillbakarullade kronblad och
blommor i klase el. kottelik ställning. K. excel’sa har
ända till 30 m hög stam med rödbrun ved, som
användes som gagnvirke. K. är nu begränsat till
Nya Zeeland och Nya Kaledonien men är funnet
fossilt på antarktiska kontinenten.
Knigthsbridge [nåTtsbrij], britternas benämning
på ett motståndsområde c:a 40 km s.v. om
To-bruk bakom deras försvarsställning mellan
Bir-Hacheim och el-Gazala. Efter det att tyskarna
(under Rommels befäl) kringgått ställningens s.
flygel vid Bir-Hacheim, ägde en avgörande
pansardrabbning rum i trakten av K. 13/e 1942
(slaget vid K.), som ledde till tysk seger. Se vidare
ökenkriget 1940—43.
Knights of Labor [nai’ts avv lei’ba], amerikansk
arbetarorganisation, se Arbetets riddare.
Kniller, Gottfried, målare, se Kneller, Sir
Godfrey.
von Knilling, Eugen, bayersk ämbetsman
och politiker (1865—1927), Bayerns siste
monar-kiske kultusminister 1912—18, invaldes 1920 i
lantdagen, 1922—24 ministerpresident. K.
överlät i sept. 1923 den verkställande makten i Bayern
åt G. v. Kahr som ”generalstatskommissarie”.
Knipa, zool., se Knipsläktet.
Kniphof, Claus, dansk kapare (o. 1500—25),
styvson till borgmästare Jörgen Kock i Malmö,
angrep i Kristian H:s tjänst 1525 Bergen och sökte
bringa hjälp till Sören Norby i Skåne. Hans
ka-perier tillfogade hansestäderna stor skada, men
efter en förbittrad strid tillfångatogs K. av
hamburgarna och blev trots Kristians fullmakt
avrättad som sjörövare.
Knipho’fia, släkte av fam. liljeväxter med
o. 70 arter i tropiska och subtropiska
Afrikas berg och på Madagaskar. K. står släktet
Al’oe nära, dess arter äro kraftiga rosettväxter
med tjocka, stvva blad och grov stängel, som
uppbär en axlik klase av i knoppstadiet röda,
senare gula till gulgröna blommor. Flera arter
odlas som prydnadsväxter i trädgårdar.
Knippe, knippeblomställning, se
Blomställning, sp. 242.
Knippelholmen, fyrplats strax utanför
Älvs-borgsfjorden i Göteborgs skärgård. Liksom de
närbelägna Böttö och Geveskär numera även
mist-signalstation.
Knippepelare, byggn., ett särsk. för gotiken
utmärkande valvstöd med vanl. rund genomskärning,
varifrån utgå halvrunda utsprång som
”engagerade” kolonnetter (el. knektar*) i regelbunden
omväxling, liksom bildande ett knippe.
Knipp’erdollinck [-dåliqk], Bernt, tysk
veder-döpare (d. 1536), klädesmakare i Münster,
tillhörde den apokalyptiskt-revolutionära riktningen
bland anabaptisterna och blev, sedan hans parti
fått överhand i Münster, vald till borgmästare
febr. 1534. Under belägringen, då Jan van Leiden
blev ledare, var K. dennes svärdbärare
(skarprät-tare) och ställföreträdare. Efter stadens fall
avrättades K. under grym tortyr.
Knippfryle, bot., art av frylesläktet*.
Knipphammare, numera antikverad, vanl.
vattendriven fallhammare av lätt typ och med rela-
SU 16.
12 — Red. avsl. 50.
— 353 —
— 354 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
