Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knutpiska - Knutplåt - Knut Porse - Knutpunkt - Knuträkning - Knutsgille - Knuts gåvobrev - Knutskrift, Knuträkning - Knutson och Knutsson - Knutson, Johan - Knutsson, Knut - Knutson, Dag - Knutsson, Folke - Knutsson, Gösta - Knutstorp (Skåne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUTPLAT
plet, vilken avskaffades av Alexander II (1863).
Jfr Katt, sjöv.
Knutplåt, tekn., se Knutpunkt.
Knut Porse, halländsk storman (d. 1330), nämnes
första gången i samband med upproret mot Birger
Magnusson efter Nyköpings gästabud 1317; han
bidrog verksamt till de upproriskas seger genom
att 1318 överrumpla konung Birgers danska
hjälptrupper i Östergötland. K. var 1321 hövitsman på
Varbergshus och hade stort inflytande på Magnus
Erikssons moder, hertiginnan Ingeborg; de förde
en djärv politik bakom de svenska och norska
förmyndarregeringarnas rygg, åsyftande en
ockupation av Skåne. Trots mecklenburgsk hjälp gingo
K:s planer om intet 1322 genom det svenska
rådets motstånd; vid en uppgörelse i Skara 1326
miste Ingeborg och K. allt inflytande i Sverige
och Norge. K. fann nu ett lämpligt
verksamhetsfält för sin energi och företagsamhet i det då svaga
Danmark, där han 1326 av Kristofer II erhöll s.
Halland, Samsö och besittningar i Skåne och på
Själland som hertigdöme. Följ, år ingick han
giftermål med Ingeborg, med vilken han hade
sönerna Knut och Håkon (döda 1350). Under skickligt
utnyttjande av konjunkturerna lyckades han 1329
förvärva även Estland och intog en mäktig, halvt
oberoende ställning men avled redan 1330. Jfr
Porse. H.Bg.
Knutpunkt, tekn., (tänkt) förbindningspunkt
mellan tre el. flera stänger i ett fackverk el.
gallerverk. Åtm. vid nitade konstruktioner förmedlas
denna förbindelse med tillhjälp av en s.k.
knutplåt.
Knuträkning, se Knutskrift.
Knutsgille, se Gille, sp. 684.
Knuts gåvobrev, Nordens äldsta kända diplom,
dock endast i avskrifter, daterat 1085; genom
brevet skänkte Knut den helige till Lunds domkyrka
stora jordegendomar och en viss skattefrihet. K.
har livligt kommenterats i forskningen. En
uppfattning, att det skulle vara en förfalskning från
1140-talet, är ej hållbar.
Knutskrift. Knuträkning är en riktigare
benämning, ty de på snören slagna knutarna
angiva endast talvärden och k. är endast ett
aritmetiskt hjälpmedel. Den enklaste typen, knutar
slagna på ett enda snöre, har mycket vidsträckt
förekomst, och troligen mera utvecklad k. fanns i Kina,
Tibet, Bortre Indien, Ostindiska öarna och trol. i
Mexico. I Peru och Bolivia, där knuträkningarna
kallades quipus, nåddes den högsta utvecklingen. En
quipu består av ett grövre snöre, vid vilket trådar
äro fästade; stundom utgå en el. flera bitrådar från
dem. På huvud- och bitrådar äro slagna knutar,
som genom sin placering ha olika värden. Hos inkas,
som använde quipus för praktiskt bruk, hade olika
färgade trådar olika betydelse, ss. folkmängder,
styr-kebesked från arméerna, räkenskaper o.d.
Decimalsystemet var genomfört: de nederst på en tråd
placerade knutarna uttryckte ental, nästa grupp
10-tal, följande 100-tal o.s.v. Av inkas quipus äro
inga bevarade, men i kustlandets gravar ha talrika
påträffats. E. Nordenskiöld fann vid analys av
talvärdena, att alla i gravarna funna quipus ha
abstrakt innehåll, astronomiska och astrologiska
uppgifter samt tal av magisk betydelse. — Litt.: L.
L. Locke, ”The ancient quipu or Peruvian knot
record” (1923); E. Nordenskiöld, ”Comparative
ethnographical studies”, 6 (1925). S.Lné.
Knutson och Knutsson. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till en artikelserie.
Knutson, Johan, svensk-finländsk konstnär
(1816—99), blev elev av M. Körner i Lund och
utförde bl.a. två bekanta blad från stadens stortorg,
kom sedan till Finland och blev ritmästare vid
Borgå gymnasium, där han avbildade sin kamrat
Runeberg och ritade de flesta bladen till
planschverket ”Finland framstäldt i teckningar” (1845—52).
Knutsson, Knut
Peter, biblioteksman
och slavist (f. 5/s
1897), doc. i slaviska
språk vid Lunds univ.
1926—29, 1 :e
bibliotekarie vid Stockholms
stadsbibl. 1929, prof, i
slaviska språk i Lund
1940,
stadsbibliotekarie i Stockholm 1941.
K. har bl.a. utg. ӆber
die sogenannte
zwei-te Palatalisierung in
den slavischen
Spra-chen” (1926) samt
lämnat bidrag till studiet av de germanska
lånorden i slaviskan.
Knutson, Dag, son till tonsättaren och
donatorn Knut Andersson, läkare,
föreningsorgani-satör (f. V10 1898), med. lic. 1931, bitr, läkare vid
Karolinska sjukhusets medicinska klinik sedan
1940. K. har utfört ett betydande arbete som
föreningsorganisatör, först i studentkårernas och
de medicine studerandenas i Stockholm olika
organisationer och sedan i bl.a. Sveriges yngre
läkares förening 1938—43. K. är sedan 1946 ordf,
i styrelsen för Sveriges läkarförbund (led. av
styrelsen 1938). Th.
Knutsson, Karl Folke, läkare (f. 13/a 1901),
med. lic. 1927, med. dr i Stockholm 1936, doc.
i röntgendiagnostik vid Karolinska inst. 1937,
röntgenläkare vid Vanföreanstalten i Stockholm
1936, överläkare där 1945, prof, i
röntgendiagnostik i Uppsala 1950. K. har bl.a. utg. arbeten
om röntgendiagnostiken vid diskbråck.
Knutsson, Gösta Lars August, radioman,
barnboksförfattare (f. 12/io 1908), fil. mag. 1936,
ab. Radiotjänsts programchef i Uppsala sedan
s.å.; Uppsala studentkårs ordf. 1936—38, v. ordf,
i Allmänna sången där sedan 1940. K. har varit
arrangör och ledare av frågetävlingar och
barnprogram i radio samt förf, barnboksserien ”Pelle
Svanslös på äventyr” (1939 ff.), som utgått i ett
tiotal uppl. och vunnit en för svenska förhållanden
enorm spridning (1950 uppemot 1 mill. ex.). Han
har även utg. handböcker i frågesport m.m. Th.
Knutstorp, gods i Kågeröds sn i Skåne, vid
s.v. foten av Söderåsen, omfattar med
underlydande i Kågeröds, Konga och Torrlösa socknar
c:a 2,900 ha, därav 600 åker, med ett
taxeringsvärde av 2,011,700 kr. Slottet av tegel i två
våningar med två flyglar uppfördes på 1550-talet,
stormades och brändes av danska trupper 1678,
iståndsattes igen först på 1720-talet och restau-
— 379 —
— 380 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
