Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knäck (knäckmönster, konstteknik) - Knäckebröd - Knäckepil - Knäckesjuka - Knäckmönster - Knäckning - Knägräs - Knäled - Knäledsfjädring - Knäplåt - Knäppare - Knäpphärvel - Knäred - Knärot - Knärustning - Knäs, knas - Knäskål - Knästorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNÄSTORP
männa rocaillerna och växtornamenten utgjorde
ett för nordiskt silversmide typiskt dekorativt
inslag under rokokon.
Knäckebröd, ”hårt bröd”, se Bröd.
Knäckepil, art av pilsläktet*.
Knäckesjuka, sjukdom på tall och bergtall,
förorsakad av Melampso’ra pinitoAqua, v r i d r o s t,
som i sitt skålroststadium (Caeo’ma pinitorqua)
angriper årsskott av särsk. yngre träd och därvid
utbreder sitt mycelium mellan bark- och
bastlagret, så att det förra spränges och grenen kröker
sig nedåt, torkar och lätt brytes av. Svampen är
värdväxlande och utvecklar teleutosporer på blad
av asp o.a. Pop’ulus-a.rter.
Knäckmönster, konsttekn., se Knäck.
Knäckning, tekn., se Hållfasthetslära, sp. 1126.
Knägräs, bot., se Axsvingel.
Knäled, articulatio gen’u, ledgången mellan låret
och underbenet. I k. ingå tre ben, lårbenet,
skenbenet och knäskålen. K. är praktiskt taget en
gångjärnsled, där ledhuvudet bildas av
ledknölarna på lårbenet samt ledpannan av skenbenets
ledytor, på vilka äro fästa tvenne ringformiga skivor
av brosk, de s.k. meniskerna. Sammanhållningen
av benändarna i leden sker utom genom ledkapseln
av de inne i leden befintliga korsbanden
(liga-men’ta crucia’td). — Ang. ”vatten i knäleden” se
Hydarthros. N.Lbg.
Knäledsfjädring, bilreklamterm, uppfunnen i
USA o. 1930 (knee action) som en populär
omskrivning för ”individuell framhjulsfjädring”,
förekommer numera sällan inom bilreklamen, enär
praktiskt taget alla bilar äro utrustade med
anordningar för k. I egentlig mening är emellertid k.
ett sådant fjädringssystem, som även konstruktivt
sett påminner om ett knä, d.v.s. har en med
fram-hjulstappen förenad arm, vilken är lagrad i ett
fjäderhus ett stycke bakom tappens centrumlinje.
Bland bilar, som äro utrustade med detta slags
k., märkes Opel Olympia, modell 1939 m.fl. A.Lg.
Knäplåt, skeppsb., se Knä.
Knäppare, Elate’ridae, fam. av ordn. skalbaggar,
igenkännliga på sin mer el. mindre långsträckt
ovala och något nedtryckta kropp med litet och insänkt
huvud, sågade el. kamlika antenner, relativt lång
och mycket rörligt avsatt prothorax samt korta ben
och 5-ledade tarser. Utmärkande för k. är deras
förmåga att, liggande på ryggen, kasta sig upp i
luften och komma ned på benen. För detta ändamål
äga de en särskild apparat på mellankroppens
undersida, bestående av en bakåtriktad tapp på
fram-bröstets bakkant och en mot denna svarande grop
på mellanbröstet. Då tappen, under det den vilar
på gropens kant, genom en kraftig muskelaktion
häftigt och med en hörbar knäpp (därav namnet)
pressas ned i gropen, kastas kroppen till följd av
stöten upp i luften. — Somliga k. anträffas på
blad och blommor, andra under barken på träd,
under stenar m.m. — Larverna (”rotmaskar”) äro
gula—brungula, beklädda med en hård, glänsande
hud. De leva i jorden el. under bark och i murkna
trädstubbar och äro övervägande växtätare. — Den
svenska faunan räknar nära 80 arter, fördelade på
talrika släkten. Larverna av flera arter spela en
viktig roll som skadedjur på allahanda växtrötter.
Den allmännaste arten i Sverige är den randiga
sädesknäpparen, E’later (Agrio’tes) linea’tus,
su 16- — 385 —
13 — Red. avsl. 2/s 50.
Randig (t.v.) och mörk sädesknäppare samt
betplan-tor, avbitna av knäpparlarver.
som gör stor skada på sädesbrodd och allahanda
rotfrukter. Se även Eldflugor. S.Bgtn.
Knäpphärvel, folkkult., se Härvel.
Knäred, socken i Höks hd i s. Halland och
pastorat i Laholms kontrakt av Göteborgs stift,
vid gränsen till Småland; 202,70 km2, därav 197,30
land; 2,419 inv. (1949). K. genomflytes av Lagan
och är en kuperad skogsbygd med mossar; åkern
utgör 11% av landarealen, skogsmarken 57 °/o.
Vid Lagan och statsbanelinjen
Veinge—Hässleholm ligger stationssamhället Knäred (656 inv.
1946) med någon träindustri. I Lagan* ligga
elkraftverken Majenfors, Bassalt, övre och Nedre
Knäred. Den gamla gråstenskyrkan, trol. från
slutet av 1200-talet, revs i etapper på
1840—1870-talen; grundmurarna utgrävdes 1930. Den nuv.
kyrkan av gråsten byggdes 1852—54. — Namnet,
efter kyrkbyn, skrevs äldst (före 1317) Knarruth,
1410 Knärydha sokn (avskrift). Förra leden har
ansetts vara knä, betecknande en krök på Krokån;
senare leden är ryd, röjning (se ”Ortnamnen i
Hallands län”, 1, 1948, sid. 28). — Litt: J. Wangö,
”K. i gången tid” (1933). P.;Er.
Freden i Knäred. Efter K., där de danska
underhandlarna bodde, brukar den fred benämnas, som
under engelsk medling slöts mellan Sverige och
Danmark vid den dåv. riksgränsen 20/t 1613 och
avslutade Kalmarkriget. Sverige avstod här från sina
anspråk på Finnmarken. Den gamla tullfriheten
mellan rikena, Sveriges tullfrihet i Öresund
inbegripen, bekräftades. Båda rikena skulle få föra tre
kronor i sitt vapen, ömsesidiga erövringar
återlämnades utom Älvsborg med 7 härad i
Västergötland, för vilka Sverige som krigsskadeersättning
inom 6 år skulle erlägga 1 mill. rdr (”Älvsborgs
lösen”), i annat fall skulle de definitivt tillfalla
Danmark. P.S.
Knärot, Goodye’ra repens, en i Sveriges
barrskogar förekommande, c:a 2 dm hög, flerårig art av
fam. orkidéer med grenig, krypande jordstam, vid
stammens nedre del samlade, slutl. nätådriga blad
och små, vita, i smala, ensidiga, axlika klasar
ordnade blommor. Släktet Goodyera omfattar o. 80
arter, huvudsaki. i n. tempererade området.
Knärustning, krigsv., se Rustning.
Knäs, knas, se Knjaz.
Knäskål, se Knäled.
Knästorp, socken i Bara hd i Malmöhus län
och församling i Knästorps och Tottarps pastorat
i Bara kontrakt av Lunds stift, närmast s-. om
— 386 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
