Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knästorp - Knästycke, knäbild - Knäsvamp - Knäsätta - Knätte - Knävel - Knävel-borr, -spjut - Knävia - Knävling - Knävring - Knödel - Knölbakterier - Knölbegonia - Knölbräcka - Knölfloka - Knölhavre - Knölklocka - Knölranunkel - Knölros - Knölrot - Knölsmörblomma - Knölsolöga - Knölstam - Knölsvan - Knölsvinsläktet, flodsvinsläktet - Knölsyska - Knölticka - Knöltång - Knölval - Knölvial - Knöppel, Christoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNÄSTYCKE
Lund; 6,09 km2, därav 6,04 land; 362 inv. (1949).
K. är bördig, skoglös slätt med åkern utgörande
81 °/o av landarealen. Av villabebyggelsen kring
S:t Lars sjukhus ligger en del (154 personer
1946) inom K. Den romanska noo-talskyrkan har
brett västtorn, skepp samt lägre och smalare kor
med halvrund absid. Korsvalv slogos på
1400-talet. Dopfunten av sandsten är jämnårig med
kyrkan; dess reliefprydda mässingsfat är från
1500-talet. Den rikt ornerade predikstolen
stammar från 1500-talets slut. — Namnet, efter
kyrkbyn, skrevs o. 1275 Knæstorp. Efterleden är thorp,
nybygge; förleden har tolkats som ett
manstill-namn Knäe, ”han med knäet”, el. som subst. knä,
syftande på en krök av Höje å el. landsvägen
genom byn (se J. Sahlgren i ”Namn och bygd”,
1927, sid. 67, och I. Ingers i ”Sydsv.
ortnamnssällskapets årsskr.”, 1946—48, sid. 83 f.). P.;Er.
Knästycke, k n ä b i 1 d, inom porträttkonsten
benämning på ett porträtt, som avbildar
modellen till knähöjd, ant. i stående el. i sittande
ställning. Jfr Bröstbild.
Knäsvamp, veter., en hos nötkreatur, mera sällan
hos häst, förekommande fluktuerande ansvällning på
framknäets främre yta, utgående från en där
befintlig slemsäck el. från några på ledens framsida
löpande senskidor. K. uppstår genom tryck från
spiltgolv el. foderbord och kan uppnå en betydande
storlek. Avlägsnas lämpligast genom operativt
ingrepp.
Knäsätta, antaga, godkänna, göra till sin (en
mening el. uppfattning), eg. syftande på ett
fornnordiskt rättsbruk, att den som erkände ett barn
som sitt eget el. ville uppta det som sitt
fosterbarn, satte det i sitt knä.
Knätte, socken i Redvägs hd, Älvsborgs län, och
församling i Böne, Knätte, Liareds, Fivlereds och
Kölingareds pastorat i Redvägs kontrakt av Skara
stift, n.ö. om Ulricehamn; 26,66 km2, därav 26,19
land; 348 inv. (1950; 13 inv. pr km2). K. är
skog-bevuxet högland (upp till 334 m ö.h.) med
odlings-jord huvudsaki. i Ätrans dal i s.v. Socknen
sträcker sig i n. till sjön Lönern (241 m ö.h.), i ö.
till sjön Jogen (250 m ö.h.). Åkern utgör 19%
av landarealen, skogsmarken 56 °/o. Av
fornläm-ningar finnas kummel bl.a. vid Kärnås,
Köpmans-torp, Nåtared och Rudorna, och vid Lövåsen en
domarring. Kyrkan av sten är från lioo-talet.
Vapenhus och sakristia, förut av trä, nybyggdes
av sten 1929; dopfunt från noo-talet.
Klockstapel. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs 1396 Knätte,
1399 Knättene. Det är bildat till knatt, kulle o.d.,
och vin(i), betesmark (se ”Ortnamnen i Älvsborgs
län”, 10, 1908, sid. 120). I.Mg;Er.
Knävel (mlty. knevel, ty. Knebel), eg. kortare
pinne, anbragt på tvären av ngt, tvärslå; sjöv., rund
träpinne, som håller samman två stroppar,
ävensom kort lina, som i ena ändan har ett öga och
i den andra en träpinne el. knop, knävring;
förr även bl.a. stång, anbragt tvärs över nosen
på svin el. annat djur för att hindra det från att
tränga genom gärdsgårdar, pinne, som sattes i
munnen på någon för att hindra skrikande, de
tvärgående spetsarna på ett korsgevär* el. k n
ä-ve Ispjut (se Spjut 1). Ordet ingår sannolikt i
knävelborr (ty. Knebelbart), skämtsam el.
ålderdomlig benämning på mustasch. L.
Knävel-borr, -spjut, se Knävel.
Knä’via, bot., se Axsvingel.
Knävling, se Karvstock.
Knävring, sjöv., en kort träpinne, fästad i sin mitt
till en sladd, som därigenom kan fastknäppas i ett
öga.
Knödel (sydtyskt ord för Kloss, klimp, bulle),
tysk rätt, närmast lik svensk kroppkaka. K.
består ant. av vetemjöl, pressad, kokt el. riven
råpotatis och något fett el. av inkråm av bröd,
blandat med fett, kött, fisk el. ost. Massan
formas till bullar och kokas.
Knölbakterier, baljväxtbakterier*.
Knölbegonia, se Begonia.
Knölbräcka, bot., art av stenbräcksläktet*.
Knölfloka, bot., art av släktet ChaerophyWwn*.
Knölhavre, se Knylhavre.
Knölklocka, bot., art av klocksläktet*.
Knölranunkel, art av smörblomsläktet*.
Knölros (eryth’ema nodo’sum), en till huden,
oftast på underbenens framsida, mera sällan på
underarmarnas utsida, lokaliserad åkomma, vilken
karakteriseras av upp till 2-kronorstora, till en
början livligt röda, senare mera blåröda, lätt
upphöjda och för tryck ömmande hudinfiltrat.
Sjukdomen följes oftast av feber. Under sängläge
försvinna infiltraten vanl. inom loppet av 3—4 veckor,
men en viss blåaktig missfärgning kvarstår ofta
under längre tid på platsen för infiltraten.
Sjukdomen är i regel att anse som en tuberkulos
manifestation, varför knölrospatienter noga måste
observeras i ef ter förloppet. Fall av k. finnas dock,
som ha annan orsak än tuberkulos (reumatisk
in-fekt, känslighet för vissa läkemedel). K. har intet
gemensamt med rosfeber*. [N.Lbg]A-U.
Knölrot, bot., se Amrot.
Knölsmörblomma, art av smörblomsläktet*.
Knölsolöga, art av smörblomsläktet*.
Knölstam, en uppsvälld, på upplagsnäring rik,
rundad, med fjällika lågblad försedd jordstam,
fungerande som övervintringsorgan, t.ex. hos
potatis, krokus, jordärtskocka m.fl. Ovanjordisk k.
förekommer hos kålrabbi och vissa tropiska
orkidéer. K. kan vara i-årig (potatis, krokus) el.
flerårig (Cycla’men, vintergäck, nunneört) och utgöres
av 1 stamled (Cyclamen, tidlösa) el. flera (potatis,
krokus, kronärtskocka).
Knölsvan, art av underfam. svanar*.
Knölsvinsläktet, f 1 o d s vi n s 1 äk t e t,
Pota-mochaè’rus, av fam. svindjur, förekommer i Afrika
s. om Sahara samt på Madagaskar. Hannarna ha
en benknöl på nosen. K. leva företrädesvis i täta
skogar i närheten av vatten. Penselsvinet,
P. porcus, finns i v. Afrika. Dess färg är brunröd,
och håren växa på öronen ut till långa penslar.
Flodsvinet, P. chaeropot’amus, bebor med ett
flertal raser träsktrakterna i s. och ö. Afrika.
Knölsyska, bot., art av sysksläktet*.
Knölticka, se Timmersvampar.
Knöltång, brunalg av släktet AscophylVum*.
Knölval, art av underordn. bardvalar*.
Knölvial, bot., art av vialsläktet*.
Knöppel, Christoffer, skådespelare,
regissör, teaterförfattare (1718—1800). K. anställdes
i slutet av 1730-talet vid Bollhusteatern, där
han ända till dennas upplösning var verksam
som skådespelare och regissör samt framför allt
— 387 —
- 388 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
