Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koaxialkablar - Kobaltin, kobaltit - Koban - Kobb, kobbe - Kobb, 1. August - Kobb, 2. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOBALTIN
Kabel för [-koaxialled-ningar.-]
{+koaxialled-
ningar.+}
förbindelser, som under de senaste 25 åren helt
revolutionerat telekommunikationsväsendet.
Genom att använda bärfrekvenser kan man
utnyttja en ledning, som kan överföra ett stort
frekvensband, för flera samtidiga
telefonförbindelser. Medelst modulering flyttas härvid resp,
förbindelser till olika frekvensband på den
gemensamma överföringsledningen, där de
överföras jämsides. På mottagningssidan särskiljas de
olika förbindelserna el. ”kanalerna” medelst
filter, och genom demodulering återföras de till
det ursprungliga frekvensbandet. De på detta
sätt erhållna telefonförbindelserna bli kvalitativt
fullt jämförbara med vanliga telefonförbindelser.
Täml. komplicerade stationsutrustningar
erfordras emellertid för omvandlingen. Vidare
erfordras på mellanliggande stationer förstärkare för
telefonströmmarna. I det svenska telefonnätet
äro numera en stor del av telefonförbindelserna
utförda som bärfrekvensförbindelser*. I allm.
använder man därvid mångkanalsystem med 8, 12
el. 18 kanaler på överföringsledningarna. Dessa
utgöras i dyl. fall av två på vanligt sätt
pap-persisolerade koppartrådar. Koaxialledningar
medge emellertid överföring av betydligt flera
samtidiga samtal, ”super”-koaxialledningar intill 1,800.
Vid en nyligen ibruktagen k.-anläggning
mellan Stockholm och Norrköping har kopparröret
en diam, av c:a 10 mm och den inre
koppartråden en diam, av c:a 2,6 mm. Kabeln, som är
planerad fortsätta via Jönköping till Göteborg
och Malmö, innehåller 4 sådana koaxialledningar
innanför den gemensamma blymanteln (se fig.).
På gr. av sin låga kapacitans är en
koaxialledning i stånd att överföra ett
mycket stort frekvensområde och kan
därigenom utnyttjas för ett stort antal
samtidiga telefonförbindelser. Vid
full utbyggnad beräknas, att inemot
1,000 telefonförbindelser kunna
överföras på 2 koaxialledningar, varvid
dessa användas enkelriktade för var
sin talriktning (tal från Stockholm
till Norrköping och vice versa). Den
nya kabeln skall alltså maximalt
kunna överföra inemot 2,000 samtidiga
telefonsamtal.
Mellanförstärkarsta-tioner erfordras i stort antal, enär
avståndet mellan dem får uppgå till
högst c:a 10 km. Dessa
mellanstationer äro emellertid täml. enkla, då
i dem endast erfordras en gemensam
förstärkare för varje koaxialledning.
Den för dessa förstärkare behövliga
krafttillförseln sker även över
koaxial-ledningarna, varför
kraftutrustningar endast behöva anordnas på vissa
mellanstationer, normalt belägna på
c:a 80 km avstånd från varandra. De
sistn. stationerna äro ständigt
övervakade av där placerad
underhållspersonal, medan övriga
mellanstationer endast kräva tillsyn med relativt
långa tidsintervall. För
ändstationerna erfordras komplicerade och
dyrbara stationsutrustningar, varför de
telefonförbindelser, som anordnas på
detta sätt, bli gynnsamma ur kostnadssynpunkt
först vid längre överföringsavstånd. För kortare
avstånd kunna k. därför icke komma i fråga. —
Den nya kabeln Stockholm—Norrköping är som
ovan nämnts ett led i en planerad
sammanhängande k.-anläggning
Stockholm—Malmö—Göteborg. Av det antal telefonförbindelser, som
maximalt kan erhållas, är därför endast en
mindre del avsedd för telefontrafiken mellan
Stockholm och Norrköping, medan den
övervägande delen är avsedd för längre
telefonförbindelser, främst Stockholm—Malmö och Stockholm
—Göteborg. Ytterligare k. äro för de närmaste
åren planerade för stråken Stockholm—Västerås—
Örebro—Falun, Stockholm—Sundsvall m.fl.
K.-anläggningar ha i flera år använts utomlands
såväl för kommersiella telefonförbindelser som för
överföring av televisionsprogram. För de senare
erfordras överföring av ett frekvensband på 2 å 3
MHz vid en grundfrekvens intill 200 MHz.
K. uppfanns redan 192g i USA av Lloyd
Espen-schied och Herman A. Affel, men det dröjde
ända till 1936, innan man mellan New York och
Philadelphia hade den första k.-anläggningen
färdig för praktisk drift. Efter 2:a världskriget har
utbyggnaden av k.-nätet i USA bedrivits i snabb
takt, och mot slutet av 1950 räknar man med
att ha c:a 19,000 km sådan kabel i drift för
telefontrafiken mellan de större städerna i
öststaterna, Mell. Västern och på stillahavskusten. G.Sm.
Kobalti’n, k o b a 11 i’t, miner., se Koboltglans.
Kob’an, ort i Ossetien, n.ö. om Kazbek, bekant
för ett här undersökt gravfält från övergången
mellan brons- och järnåldern. Gravarna
uppskattas till ett antal av o. 700, och gravgodset är rikt.
Till övervägande del utgöres det av lokala
forn-saksformer. De av mera internationell typ tillhöra
hallstattkulturen. — Litt.: R. Virchow, ”Das
Grä-berfeld von K.” (1883).
Kobb, kobbe, litet lågt, runt skär*.
Kobb. 1) Samuel August K., affärsman,
kommunalman (1819—1901). K. var från
1800-talets mitt delägare i te- och bosättningsfirman
M. S. Kobbs söner i Göteborg. Som
kommunalman var han främst den drivande kraften i
stadens gatu- och vägförvaltning, varvid han kom
att intressera sig även för
försköningssynpunk-terna och blev den egentlige skaparen av
Slottsskogen, där en granitbyst av Christian Eriksson
finns av honom, liksom av Trädgårdsföreningens
park m.m. Han var även en föregångsman på
det arbetarsociala området. Th.
2) Gustaf K., den föreg:s son,
matematiker och politiker (1863—1934), fil. dr i Uppsala
1889, doc. vid Stockholms högsk. i matematik
1889—98, i mekanik 1898—1912, prof, vid
Tekniska högsk. 1912—28. K. utgav flera
värdefulla arbeten i matematik och fysik, bl.a. ”Sur
le mouvement d’un point matériel sur une
sur-face de révolution” och ”Sur les maxima et les
minima des intégrales doubles” (båda i ”Acta
ma-thematica”, resp. 10, 1887, och 16—17, 1892—93). —
K. var 1909—n liberal led. av A.k., 1912—14 (led.
av Bevillningsutskottet), 1919—-20 och 1924—31 av
F.k.; led. av försvarsberedningarna 1911—14
(finanskommittén), riksgäldsfullmäktig från 1913, 2:e
deputerad i Riksgäldskontoret 1916—27, vice ordf.
— 395 —
— 396 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
