Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kock, 2. Karin - Kock, Reimar - de Kock, 1. Paul - de Kock, 2. Paul Henri - Kocka - Kockelkärnor, kockelkorn, kockelbär - Kockenhus - Kocker, kokker - Kocksmat - Kockum, släkt - Kockum, 1. Frans Henrik - Kockum, 2. Frans Henrik - Kockum, 3. Frans Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCK
dagar” (1930), ”Konjunkturuppsvingets förlopp
och orsaker 1932—34” (i SOU, 1935:16),
”Kvinnoarbetet i Sverige” (bil. till SOU, 1938—47) samt
tills, med E. Lindahl och E. Dahlgren ”National
income of Sweden” (1937). — G. 1936 m. advokat
Hugo Lindberg. C.Wr.
Kock, Reimar, tysk krönikör (o. 1500—69),
född i Wismar, blev 1524 munk i ett
franciskan-kloster i Lübeck, efter vars upphävande han
övergick till lutheranismen och anställdes som
Lübecks förste lutherske präst vid S:t
Petrikyr-kan. 1532—34 var han med på lybska flottan som
präst och upplevde personligen en del av
brytningarna i Köpenhamn och Malmö 1533—34. K.
har förf, en 1549 till Lübecks senat dedicerad
krönika om denna stads öden, vilken i sht för
1500-talets första årtionden innehåller synnerligen
värdefulla upplysningar; den är endast delvis utg.
— Litt.: L. Weibull, ”Ett blad ur R. K:s krönika”
(i ”Skånska samlingar, 1894—95”, 4:2, 1897). C.
de Kock [da], 1) Charles Paul de K.,
fransk författare (1793—1871), av holländsk
härkomst, framträdde 1813 med en roman, ”L’enfant
de ma femme", där han strax anslog den ton, som
sedan blev hans speciella. Efter några års
teater-skriftställeri för förstadsscenerna (melodramer,
vådeviller, lokalfarser, inalles ett 100-tal, av vilka ett
par spelats även i Sverige) återgick K. 1820 till
romanen och utvecklade nu i 50 års tid ett
författarskap, som snabbt gjorde honom berömd
Europa runt och i mycket varit bestämmande för
utlandets föreställning om franska seder och
levnadsförhållanden. Han kan sägas, i småborgerlig
miljö och med betydligt enklare konstmedel,
fullfölja traditionen från vissa frivola franska
1700-talsberättare men är i motsats till dessa täml.
oförarglig. — ”CEuvres illustrées” (1902—05). De
flesta av K:s romaner äro övers, till svenska.
— Litt: Biogr. av Th. Trimm (1873). Lff.
2) Paul Henri de K., den föreg:s son.
författare (1819—92), skrev romaner och
teaterpjäser i faderns stil men utan dennes godmodighet
och glada lynne.
Kocka, kvinnlig kock på fartyg, hos arbetslag o.d.
Kockelkärnor, kockelkorn, kockelbär,
se Anamirta.
Kockenhus, se Kokenhusen.
Kocker, k o k k e r, se Bakterier och Bakteriologi.
Kocksmat, sjöv., se Mat.
Kockum, skånsk släkt, stammande från
fällbere-daren (garvaren) i Kristianstad Ditmar
Henning-sen (d. 1658). — Litt.: ”Malmö fornminnesfören.
Minnesskr. 1909—1919” (1920).
1) Frans Henrik K., industriman (1802
—75) son till handlanden i Malmö Lorens K.
(d. 1825). K. inropade 1826 med vänners stöd
vid urarvakonkurs efter fadern dennes
tobaks-fabrik i Malmö. Företaget hade under den
nedgångsperiod, som följde efter Napoleonskrigen,
råkat i obestånd. K. lyckades snabbt sanera
och utvidga rörelsen, så att tobaksfabriken
småningom blev en av Sveriges största. Den
tillförde K. så mycket medel, att han 1840—41 kunde
bygga en mekanisk verkstad med järngjuteri på
den 1838 förvärvade egendomen Holmen s. om
Malmö. Rörelsen växte snabbt till Malmö
största industriverk; den fick 1866 bolagsform och
utvidgades 1871 med ett skeppsvarv (se Kockums
mekaniska verkstads ab.). Dels i
spekulationssyfte, dels för att integrera
industriverksamheten köpte K. 1846 örmo järnverk (nuv.
trähusfabriken Konga ab.). Ett än viktigare
förvärv var Kallinge bruk med valsverk och
spikfabrik, vilket K. utbyggde med en fabrik i
Ronneby för förtenta järnkärl, en för Sverige vid
denna tid helt ny artikel. De båda
Ronneby-företagen övertogos 1875 av det för ändamålet
grundade Kockums jernverks ab. — K. var
föregångsman även inom sockerindustrien. På hans
initiativ grundades 1853 Skånska
sockerfabriks-ab.; K. betraktades f.ö. till sin död som den
skånska betsockerindustriens nestor. Vidare
gjorde sig K. bemärkt
inom cementindustrien.
Ett litet tegelbruk i
Lomma byggde han
ut till en betydande
cementfabrik, vilken
1871 såldes till det
s.å. bildade Skånska
cement-ab. K. var
dessutom intressent i
en mängd andra
sydsvenska industrier,
järnvägsföretag o.s.v.
och kan räknas som
den kanske främste
tillskyndaren av Mal-
mö stads snabba uppsving under årtiondena kring
1800-talets mitt. Hans grundariver förde honom
likväl ofta in i ekonomiskt mycket vanskliga
situationer. Bland de företag K. intresserade sig
för men i tid lyckades att för sin del avveckla,
var ett bolag för exploatering av Gällivare
malmfält. — K. tog verksam del även i hemstadens
kommunalväsen. Han var led. av stadens äldste
från 1831, stadsfullmäktig 1863—75. A.Lg.
2) Frans Henrik K., den föreg:s son,
industrimän (1840—1910), examinerades från
Poly-tekniska läroanstalten i Hannover 1858 och
studerade därefter vid bergsakad. i Leoben, varifrån
han examinerades 1861. K. anställdes av fadern
först vid Virums kopparverk, sedermera som v.
chef på Kockum-företagens malmökontor.
Efter faderns död 1875 uppstodo en mängd
ekonomiska problem, förstärkta av krisen 1876, men
trots att K. var den yngste av sönerna, visade
han sig vuxen att bemästra den situation, som
uppstod. Ett led i sterbhusets avveckling var
grundandet av Kockums jernverks ab. (jfr K.i),
som blev K:s huvudintresse. Till detta företag
koncentrerade han tillverkningen av lättare
manufaktur, varvid anläggningarna betydligt
utvidgades och utbyggdes med ett emaljverk. K. var
även verkst. dir. för Konga ab. samt led. av ett
stort antal bolagsstyrelser. Hans hem utgjorde
under en lång följd av år en medelpunkt för
societetslivet i Malmö; K. hade omfattande
kulturella intressen och var känd som en
omdömesgill samlare av antikviteter. Hans intresse för
hemstaden tog sig uttryck bl.a. i stora
avsättningar till stipendiefonder vid Malmö skolor. A.Lg.
3) Frans Henrik K., den föreg:s brorson,
industriman (1878—1941), examinerades från Tek-
— 415 —
— 416 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
