Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kockum, 3. Frans Henrik - Kockum, 4. Erik - Kockums jernverks ab. - Kockums mekaniska verkstads ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOCKUMS MEKANISKA VERKSTADS AB.
Kockums mekaniska verkstad.
Utsikt över en del av
varvsområdet samt montagehall för järnvägsvagnar.
niska högsk. i Darmstadt 1902 och praktiserade
därefter under några år i USA. K. blev 1908
kamrer och 1912 ekonomichef vid Kockums
mekaniska verkstad i Malmö; från 1919 var han
företagets 2:e verkst. dir. och från 1936 dess
chef. Under K:s tid, och till stor del tack vare
hans insatser, genomgick verkstadsföretaget en
mycket betydande utveckling, samtidigt som dess
ställning kraftigt konsoliderades. Det årliga
produktionsvärdet, vilket 1910 utgjorde c:a 6 mkr,
hade 1940 stigit till c:a 40 mkr. — Från 1912
var K. led. av bolagets styrelse, ävensom av
styrelsen för Kockums jernverks ab. A.Lg.
4) Erik Frans Henriksson K., son till K.2),
ingenjör, industriman (f. 7/s 1889), blev efter
bergsingenjörsexamen 1914 och en omfattande
praktikantverksamhet i Tyskland och USA
ingenjör och direktörsassistent vid Kockums
jern-verks-ab., som äger järnverk i Kallinge och
emal-jerverk i Ronneby; sedan 1925 är han företagets
chef. 1920—25 var han verkst. dir. för Kockums
förvaltnings-ab., är numera styrelsens ordf, och
dessutom v. ordf, i styrelsen för Kockums
mekaniska verkstads ab. samt styrelseordf. i
Rederi-ab. Sjölien, de båda sistn. i Malmö. H. blev
fullmäktig i Jernkontoret 1942 och ordf. 1947 i
skogsvårdsstyrelsen (led. 1935) i Blekinge län. Th.
Kockums jernverks ab., Kallinge, Blekinge län,
har järnverk med martin- och elektrostålugnar,
valsverk, galvaniserings- och emaljerverk, gjuteri
och mekanisk verkstad i Kallinge samt
plåtpressnings- och emaljerverk i Ronneby. K. har
dessutom vattenkraftstationer i Kallinge,
Ronneby och Karlsnäs och driver även jordbruk,
skogshantering, kvarn- och sågverksrörelse.
Tillverkningen i Kallinge utgöres av stålgjutgods,
tunnplåt i form av svartplåt, dynamoplåt och
galvaniserad plåt, svart och emaljerat
hushålls-och sanitetsgjutgods samt vidare spisar av alla
slag, värmeledningspannor, manglar, lyktstolpar
m.m. I Ronneby framställas emaljerade plåtkärl
för hushåll och sjukhus. Aktiekapitalet är 4 mkr,
tillverkn.-värdet pr år 23 mkr, arbetarantalet c:a
1,500 (varav 800 i Kallinge och 700 i Ronneby).
— Fabriksidkare F. H. Kockum anlade 1849 ett
SU 16. — 417 —
14 — Red. avsl. ’/s 50.
kopparverk i Kallinge, vilket senare omändrades
till järnverk. Rörelsen vid det 1748 grundade
örmo bruk, Konga, överflyttades 1888 till
Kallinge. 1890 byggdes här en av de första
martin-ugnarna i landet. 1859 anlade F. H. Kockum ett
stansverk i Ronneby, vilket 1892 kompletterades
med emaljerverk. Det nuv. bolaget grundades
1875. L.Vr.
Kockums mekaniska verkstads ab., grundat 1840
av F. H. Kockum*, bolag sedan 1866, skeppsvarv
och mekanisk verkstad i Malmö. Företaget, som
från början drev gjuteri och mekanisk verkstad
i S. förstaden, ung. där Davidshallstorg numera
är beläget, utvidgades 1871 med ett mindre
skeppsvarv i närheten av den av Malmö hamn
1857 färdigställda torrdockan. 1873—75 utbyggdes
en större varvsanläggning med 4 stapelbäddar,
vilka ännu äro i bruk ehuru i ombyggt skick.
1910—13 överflyttades hela verkstadsrörelsen i S.
förstaden till varvsområdet. En 5:e stapelbädd
för fartyg upp till c:a 25,000 t dw anlades 1939,
då även maskinverkstad m.fl. verkstäder
utbyggdes. 1945—47 genomfördes en mycket omfattande
utbyggnad. Genom utfyllnad i Öresund i direkt
anslutning till det befintliga området om 127,000
m2 skapades ett nytt landområde om c:a 200,000
m2 och uppmuddrades en ny varvsbassäng om
144,000 m2. På det nya området anlades 2
stapelbäddar för fartyg upp till c:a 30,000 t dw och en
ny torrdocka med samma kapacitet. Vidare
anlades ny plåtslageriverkstad, svetsverkstäder, en
utbyggnad till maskinverkstaden m.m. Varvets
kapacitet har härigenom ökats avsevärt, och 1949
levererades 12 stora handelsfartyg om
sammanlagt 150,000 t dw. Intill utgången av 1949 har
varvet levererat 311 fartyg av skilda typer, varibland
märkas ett stort antal till svenska marinen.
Redan 1885 levererades ångkorvetten ”Freja”, varpå
följde kanonbåtar och torpedkryssare samt
pansarskeppen ”Tapperheten”, ”Manligheten” och
”Gustaf V”. Ett stort antal ubåtar och
motortorpedbåtar samt ett flertal jagare ha även
levererats, varav den senaste, jagaren ”Öland”, 1947.
Varvet har i övrigt byggt handelsfartyg av alla
förekommande typer och ett antal specialfartyg,
— 418 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
