- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
447-448

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koks - Koksa - Koksagys - Koksalt, natriumklorid, klornatrium, NaCl - Koksaltförgiftning - Koksaltlösning - Kokse - Koksgas - Kokskåle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOKSA

Saltgruva i Louisiana, USA. Jfr bild vid Kaspiska havet.

ett mera koncentrerat bränsle, som brinner
rökfritt och icke vållar svårigheter genom smältning
el. hopbakning vid förbränningen. Dessutom får
man vid koksningen en värdefull gas samt
biprodukter, som tillvaratas i olika former. De nyss
nämnda egenskaperna hos k. göra den särsk.
lämplig som bränsle i värmepannor och smärre
eldstäder samt för metallurgiska ändamål i
värmeugnar, masugnar, kupolugnar för gjuterier,
gasgeneratorer m.m. /.S.

Koksa, överföra stenkol till koks*.

Koksagy’s (av turkestanska namnet för
maskros), TaraPacum Kok-Sa ghys, se Gummimaskros.

Koksalt, natriumklorid, klornatrium,
NaCl, finns i naturen förutom i naturliga
källor och i havsvatten, som innehåller c:a 2,7%,
även som stensalt i mäktiga lager, t.ex. i
Stass-furt och Wieliczka. K. framställes ant. direkt
ur bergsalt, genom indunstning av havsvatten el.
genom indunstning av vatten från saltkällor.
Vid framställning ur havsvatten sker detta
genom att inleda vattnet i grunda dammar, s.k.
saltgårdar el. saliner, där vattnet får
avdunsta, ur saltkällor genom s.k. gradering,
vilket innebär, att man, för att spara energi,
låter saltlösningen nedrinna över rishäckar, varvid
avdunstningen sker ytterst snabbt (graderverk,
se Kylverk). I kalla trakter kan k. erhållas ur
saltlösningen genom utfrysning. K. kan renas
genom att man i dess vattenlösning inleder
klor-vätegas, då k., som är mindre lösligt i den
bildade saltsyran än i vatten, utfaller som ett
kristallmjöl, som frånfiltreras och torkas. — K.
kristalliserar i färglösa kuber och är i rent
tillstånd icke hygroskopiskt; att vanligt k. fuktar,

beror på att det är förorenat av
magnesiumklo-rid. 100 d. vatten lösa vid vanlig temp. 35,8 d.
salt, vid ioo° 39,1 d. K. smälter vid 772° och
förflyktigas vid rödglödgning. — K. är som
näringsmedel oumbärligt. Det användes som
konserveringsmedel för fisk, kött och grönsaker. K.
utgör utgångsmaterial för framställning av olika
tekniskt viktiga produkter, ss. klor, saltsyra, soda,
natronhydrat och f.ö. alla natriumföreningar. K.
användes också för utsaltning av tvål och
organiska föreningar ur deras lösningar. Vid
kol-loida lösningar beror utfällningen av det lösta
ämnet på saltets elektrolytverkan, annars på
saltets större löslighet i vatten. —
Världsproduk-tionen av k. var 1938 i tusental t c:a 35,000,
varav komma på USA 8,384, Tyskland 4,561,
Kina 4,000, Storbritannien 3,120, Frankrike 2,337,
Indien 1,933 och Italien 1,556. [G.J.JEl.

Koksaltförgiftning, veter., förekommer vanligast
hos svin och nötkreatur. Vid utfodring med starkt
salthaltiga fodermedel insjukna svin med svaghet
och krampanfall som vanligaste symtom.
Kok-saltförgiftade svin dö i allm. på några dygn.
Nötkreatur ha i allm. stort begär efter allt foder, som
är salt. Om ett djur kommer över några kg salt,
insjuknar det i akut saltförgiftning. Symtomen
äro i regel förlamningssymtom och diarré. Vid
längre tids utfodring med starkt salthaltiga
fodermedel insjukna nötkreatur i kronisk
saltförgiftning, vilken har symtom, som påminna om dem
vid skravelsjuka. Våmfloran är vid den kroniska
k. störd. Dhl.

Koksaltlösning, se Fysiologisk koksaltlösning.
Kokse, lapsk dryckesskopa, se Kåsa.

Koksgas, se Gasbränslen (tab.) och
Gasgenerator.

Kokskåle, kägelformigt hus av resvirke, i äldre
tid använt i n. Sverige som sommarkök, tillfällig
bostad el. vedskjul, ibland också som kokhus i
fäbodvallarna. När k. använts för
bostadsändamål, ha de resta stängerna haft en täckning av
bl.a. bark och torv. Hustypen tillhör våra mest

Kokskåle på fäbod nära Brattfors, Uckelbo sn,
Gästrikland.

— 447 —

— 448 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free