Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolischkvartetten - Kolit - Kolja - Koljé - Koljärnsten - Kolk (geografi) - Kolk (Estland) - Kolkalk - Kolkis - Kolk-not - Kolkothar - Kolkwitz, Richard - Kolla - Kollabera - Kollaboratör - Kollaborera - Kollagen - Kollaps - Kollaps-induration, -pneumoni - Kollapsterapi - Kollár, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLIT
Stradivari-violin, Lehner på ett instrument av
Gasparo da Salo och Heifetz på en
Amati-violon-cell. Kvartetten har gjort flera besök i Stockholm
sedan 1933. [F.SllP.L.
Koli’t, med., se Tarmsjukdomar.
Kolja, art av torsksläktet*.
Koljé (se Collier), halsband, halskedja.
Kol järnsten, miner., se Blackband.
Kolk, geogr., se Erosion, sp. 920.
Kolk, estn. Kolga, gods i Estland vid Finska
viken, 50 km ö. om Reval. 1259—1519 tillhörde
K. Roma kloster på Gotland, 1581 donerades det
åt Pontus De la Gardie och gick genom Gustaf
Otto Stenbocks giftermål med Christina
Catharina De la Gardie efter Pontus Frederik De la
Gardies död 1692 över till ätten Stenbock, inom
vilken det blev fideikommiss 1699. K:s areal var
med bigodsen Kida, Könda och Neuenhof o. 50,000
ha men reducerades betydligt 1919 genom
estniska agrarreformen och nationaliserades
fullständigt 1940 av sovjetmyndigheterna. K., som är
ett av de ståtligaste slotten på Estlands landsbygd,
består av en 3-våningsbyggnad från 1768 och 2
senare tillbyggda flyglar. [Th.PJNey.
Kolkalk, geol., se Bergkalk.
Kolkis, landskap vid Svarta havet, se Kolchis.
Kolk-not, se Fiskredskap, sp. 826.
Kolkctha’r, destillationsåterstoden vid
framställning av rykande svavelsyra ur ferrosulfat. K.
användes som färgämne (engelskt rött).
Kolkwitz [kåFkvits], Richard, tysk botanist
och limnolog (f. 1873), fil. dr 1895 i Berlin, prof:s
titel 1903, e.o. prof, vid univ. i Berlin 1921; från
1901 verksam vid Preussens centralanstalt för
vatten-, mark- och lufthygien i Berlin-Dahlem.
K. har företagit vidsträckta resor inom Europa
samt till Ostindien och s. Amerika. Han har
jämte M. Marsson utbildat den biologiska
vattenanalysen i dess nuv. form, vars grund är
saprobiesystemet*. Vidare har han särsk. ägnat
sig åt de mindre planktonorganismernas studium
och för deras påvisande infört den numera
överallt använda planktonkammaren*. K. anses vara
en av den nutida limnologiens (särsk. inom dess
vattenhygieniskt tillämpade del) förnämsta
målsmän. Han har utg. ”Pflanzenphysiologie” (1914,
3 Aufl. 1935), ”Zygnemales” (i L. Rabenhorst,
”Kryptogamenflora von Deutschland, österreich
und der Schweiz”, 2 Aufl., 13, Abt. 2, 1941; tills,
med H. Krieger) och varit red. för serien
”Pflan-zenforschung” 1922—41. [E.NJA.Hr.
Kolla, med., äldre benämning på malaria.
Kollabe’ra, sjunka ihop, bryta samman, se
Kollaps.
Kollaboratö’r (fra. collaborateur el.
collaboratio-niste, se Kollaborera), samarbetsman, i förklenande
mening särsk. benämning på de fransmän, som
under den tyska ockupationen av Frankrike 1940—
44 i en el. annan form samarbetade (kollaborerade)
med tyskarna. Grupper inom motståndsrörelsen, i
sht kommunister, dödade genom summarisk räfst
tusentals k. vid landets befrielse. General de Gaulles
provisoriska regering bemödade sig dock att
snarast ge utrensningen (1’épuration) laga former. Ett
dekret härom utfärdades i juni 1944. Sju
kate
gorier av brottsligt samarbete (crime de
collabora-tion) med fienden specificerades, och straff med
retroaktiv verkan för resp, brott fastställdes.
Möjligheterna att fälla k. utvidgades genom
införande av begreppet ”nationell ovärdighet”
(indig-nité nationale); de som brännmärktes under denna
beteckning förlorade medborgerliga rättigheter
och drabbades av ett flertal förbud och
uteslut-ningsåtgärder. För räfsten med f.d. medlemmar
av Vichy-regeringen och med högre ämbetsmän
upprättades i Paris en särskild högsta domstol,
bestående av ordförandena i
appelationsdomsto-len och kassationsdomstolen samt 24 jurymän,
utvalda bland senatorer och deputerade. Den mest
uppseendeväckande processen fördes mot marskalk
Pétain. Högsta domstolen höll sitt sista
sammanträde i juli 1949. Den hade då behandlat 58 fall
och avkunnat 18 dödsdomar, av vilka blott 3,
näml, över Darnand, de Brinon och Laval, hade
verkställts. — Uppgörelsen med k. i övrigt skedde
vid specialdomstolar i varje departement. Inalles
väcktes 120,000 åtal. Drygt 7,500 dödsdomar
avkunnades, varav o. 5,000 in absentia; o. 800
verkställdes. Till fängelse el. straffarbete dömdes o.
39,000, och 48,000 förklarades nationellt ovärdiga..
Såväl general de Gaulle som senare president
Auriol tillämpade i många fall sin
benådnings-rätt. Ett lagförslag om vidsträckt amnesti
utarbetades 1949. — Jfr Quislingar. S.Br.
Kollabore’ra (till lat. con-, samman-, och lab’or,
arbete), arbeta tillsammans. Jfr Kollaboratör.
Kollagen [-je’n], kem., se Albuminoider.
Kollaps’ (lat. collap’sus, av coll’abi, falla
samman) kallas det tillstånd, då en person, oftast
plötsligt, sjunker ihop, blir blek och kall, får knappt
kännbar puls, ytlig andning, kallsvettas o.s.v.
Se även Chock. — Om 1 u n g k o 11 a p s, ett
sammanfallande av lungvävnaden, se Atelektas,
Donders och Kollapsterapi..
Kollaps-induration, -pneumoni, med., se
Atelektas.
Kollapsterapi, med., benämning på operativa
ingrepp i syfte att åstadkomma hopfall och
immobi-lisering av en lunga el. lungdel för att underlätta
utläkning av sjukliga, vanl. tuberkulösa,
lungförändringar, ss. artificiell pneumothorax (se
For-laninibehandling), phrenicotomi (överskärning av
nervus phren’icus), plombering, thorakoplastik*.
Kollår [kåll’ar], Jan, tjeckoslovakisk skald och
slavisk kulturledare (1793—1852). Född i Slovakien
blev K. efter studier bl.a. i Jena evang. präst i
Budapest. Från 1849 var han prof, i slavisk
arkeologi vid Wiens univ. De slaviska folkens
samhörighet och kulturella framåtskridande låg honom
varmt om hjärtat. K. är att betrakta som den
förste intellektuelle panslavisten. Bland hans
skrifter märkas ”Über die literarische
Wechselseitig-keit zwischen den verschiedenen Stämmen und
Mundarten der slavischen Nation” (1837) och
sonettcykeln ”Slåwy dcera” (1824, utvidgad 1832),
ägnad slavernas historia. Detta diktverk, vartill
Petrarca och Dante lämnat förebilderna, är
konstnärligt föga betydande men har övat ett viktigt
kulturellt inflytande. Jämte J. Safafik utgav K. en
betydelsefull samling av slaviska folkdikter (2 bd,
1834—35)- Asr.
— 471 —
— 472 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
