Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollektivavtal - Kollektivfördrag - Kollektiv försäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLEKTIVFÖRDRAG
i tvister, huruvida visst förfarande strider mot
avtalet el. mot lagen om k. Stridsåtgärder få ej
heller vidtagas, om de avse att åstadkomma
ändring i avtalet el. att genomdriva bestämmelser,
som skola träda i tillämpning först efter avtalets
utlöpande. I sistn. fall rör tvisten icke något
i avtalet reglerat förhållande. Med detta
undantag utgör k. enl. lagen icke hinder mot att under
avtalstiden vidta stridsåtgärder för att slita s.k.
intressetvister (t.ex. tvist om lön för ett i
avtalet icke prissatt arbete). Fredsplikten innebär
slutl. förbud i visst fall mot s.k. sympatiåtgärd,
d.v.s. stridsåtgärd, som en part vidtar för att
bispringa någon, som är invecklad i arbetstvist.
Såväl arbetsgivare som arbetare i Sverige ha
motsatt sig ett allmänt förbud mot sympatiåtgärder.
Dyl. åtgärder äro också enl. lagen i princip
till-låtna. Förutsättning härför är emellertid, att den,
som skall bispringas, själv varit rättsligen
oförhindrad att vidta stridsåtgärd. — Medan
fredsplikten för den enskilde arbetsgivaren och
arbetaren endast omfattar det direkta vidtagandet av
en stridsåtgärd, sträcker den sig för föreningarnas
vidkommande längre. En förening är förhindrad
icke endast att själv vidta stridsåtgärd utan också
att anordna el. eljest föranleda sådan åtgärd från
avtalsbunden medl:s sida el. att understödja el.
eljest medverka vid åtgärden. Denna förpliktelse
åvilar föreningen, även om denna själv icke är
bunden av k. Är organisationen själv
avtalsbunden, har den dessutom skyldighet att positivt söka
hindra sina medl. från att vidta olovliga
stridsåtgärder el. söka förmå dem att häva en redan
vidtagen sådan åtgärd.
Om en arbetsgivare, arbetare el. förening
åsidosätter sina förpliktelser enl. ett k. el. enl. lagen
om k., blir vederbörande skyldig att ersätta därav
uppkommen skada. Här avses i första hand
ekonomisk skada. Framför allt med hänsyn till att
ett k.-brott ofta, särsk. för organisationernas del,
icke medför någon direkt ekonomisk skada, ger
lagen dessutom möjlighet till s.k. ideellt el.
allmänt skadestånd, alltså gottgörelse med hänsyn
till den kränktes intresse av avtalets
upprätthållande el. till andra omständigheter av annan än
rent ekonomisk betydelse. Enskild arbetare kan
enl. lagen icke ådömas högre skadestånd än 200
kr. Någon motsv. begränsning finns ej för
organisation el. för enskild arbetsgivare. Lagen
medger emellertid, att skadeståndet under vissa
förutsättningar nedsättes el. ev. helt bortfaller.
Om flera äro ansvariga för en skada, utgår icke,
såsom inom civilrätten i övrigt, skadeståndet
solidariskt utan fördelas mellan de skadevållande
efter deras större el. mindre skuld.
K. skall enl. lagen ingås skriftligen, ett
formkrav, som motiveras av det ur
arbetsfredssyn-punkt angelägna i att tvister om avtalets innehåll
så långt möjligt förebyggas och av att avtalet
får bindande verkan även för de enskilda, som
först efter dess ingående vunnit medlemskap i
den avtalsslutande organisationen. I regel
utgöres avtalet av ett av parterna undertecknat
kontrakt. Lagen godkänner emellertid som k. även
ett avtal, som träffats efter skriftväxling el. efter
muntlig förhandling, i senare fallet dock endast
i den mån förhandlingsresultatet upptagits i ett
vederbörligen justerat protokoll. — Uppsägning
av k. skall ske skriftligen el. genom telegram.
I mots. till vad eljest vanl. gäller, kan en part
i ett k. icke under avtalstiden på egen hand häva
avtalet vid kontraktsbrott från motpartens sida.
För att avtalet utan båda parternas önskan skall
kunna bringas att upphöra under avtalstiden,
krä-ves beslut av arbetsdomstolen därom; dyl. beslut
förutsätter icke blott att fråga är om ett
förfarande, som i synnerlig mån strider mot avtalet
el. mot lagen, utan också att förfarandet är av
väsentlig betydelse för avtalsförhållandet i dess
helhet. — Mål om k. handläggas av
arbetsdomstolen* el. skiljenämnd.
K. vann i Sverige tidigast insteg i den egentliga
industrien och hantverket och därefter inom
transportväsendet. I takt med de fackliga
sammanslutningarnas tillväxt har det erhållit en allt större
utbredning inom dessa områden och därutöver
vunnit insteg på nya områden, ss. jordbruk,
skogsbruk och handel. Huvuddelen av kroppsarbetarna
ha sina anställnings- och arbetsvillkor reglerade
i denna ordning. Strävandena efter en k.-mässig
reglering av villkoren för tjänstemän och övriga
”privatanställda” ha mött större motstånd; även
bland dessa ha dock numera åtskilliga grupper
lyckats åstadkomma en sådan reglering av större
el. mindre fullständighet. — Huvudparten av k.
faller inom Landsorganisationens (den
reformistiska fackföreningsrörelsens) område; från detta
redovisas vid årsskiftet 1948/49 c:a 20,000 k.,
omfattande o. 1,100,000 arbetare. För de inom
Tjänstemännens centralorganisation organiserade
tjänstemännen gällde vid samma tidpunkt c:a 700
k., omfattande o. 95,000 tjänstemän, huvudsaki.
i enskild tjänst.
K. ha olika räckvidd. Man skiljer på
riksavtal, omfattande en hel bransch,
distrikts-avtal, omfattande ett flertal arbetsplatser inom
en näringsgren och ett större område av riket,
ortsavtal, varmed förstås sådana avtal, som
omfatta hela el. större delen av en näringsgren
på en ort, och firmaavtal, avtal för enskilda
arbetsplatser. Riksavtalen utgöra mindre än 1 °/o
av samtliga avtal men torde omfatta inemot
hälften av samtliga avtalsbundna arbetare.
Medan under tiden före i:a världskriget k. vanl.
slötos på flera år, ingås de numera normalt på
endast 1 el. 2 år med förlängning (prolongation)
för 1 år i sänder, därest uppsägning icke sker
inom viss tid (i regel 3 mån.) före
avtalsperiodens utgång. Under 2:a världskriget slötos k. i
största utsträckning efter s.k.
förhandsförhand-lingar före uppsägningstidens utgång el. efter
överenskommelse om uppsägningstidens
framflyttande. Avtalsuppgörelser enl. denna metod
främjades av den form av enhetlig automatisk
lönereglering efter norm av levnadskostnadsindex,
som under samma tid kom till användning inom
praktiskt taget samtliga avtalsområden. ASn.
Kollektivfördrag, se Internationella fördrag.
Kollektiv försäkring, för ett större antal
försäkrade efter särskilda beräkningsgrunder ordnad
försäkring, i mots. till individuell försäkring (se
d.o. och Gruppförsäkring). Socialförsäkringen är
i regel ordnad som k. Även inom privatförsäk-
— 479 —
— 480 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
