Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollektiv försäkring - Kollektivhus - Kollektivisering - Kollektivism - Kollektivitet - Kollektivjordbruk - Kollektivlins - Kollektivmedvetande, kollektivsjäl - Kollektivnot - Kollektivroman - Kollektiv sak, kollektivitet - Kollektivsjäl - Kollektivsläkte - Kollektiv säkerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLEKTIV SÄKERHET
ringen förekommer k., t.ex. vid
personalpensionering samt vid viss olycksfallsförsäkring.
Kollektivhus, benämning på bostadshus, där
anordningar i större omfattning vidtagits för
gemensam organisering av hushållsarbetet. Benämningen
förbehålles särsk. sådana bostadshus, där
gemensamma anordningar vidtagits även för matlagning,
städning, barnens tillsyn m.m. Bostadsformen, som
främst syftar till att underlätta livsföringen inom
familjer, där husmodern har förvärvsarbete, har
icke vunnit någon större utbredning. Det första
k. i Sverige, ritat av arkitekt S. Markelius,
uppfördes vid John Ericsonsgatan i Stockholm. J.Ln.
Kollektivise’ring, beteckning för överförande
från enskild till gemensam äganderätt, särsk. i
fråga om jord (se Kollektivjordbruk), ehuru man
även kan tala om k. av t.ex. ett lands industri.
Kollektivism’, socialv., sammanfattande
benämning på åskådningar, som starkt betona
människans karaktär av samhällsvarelse och som genom
samhälleliga ingripanden till förmån för det
allmänna bästa vilja inskränka individernas ohämmade
strävan att tillgodose egna fördelar. Ett inslag av
k. återfinnes i varje samhällsåskådning, men
individualismen i den extrema form, som den uppfattades
av liberalismen och framför allt av
harmoniekonomerna, gjorde gällande, att samhällets intressen
bäst tillgodosågos, om individerna lämnades så fria
händer som möjligt. Den fria prisbildningen skulle
sålunda utgöra den samhälleliga regulatorn för
produktionen. Mot lagstiftning, avsedd att hindra
övergrepp från enskilda individer, hade
liberalismen intet att erinra. Hos övriga
samhällsåskåd-ningar möta starkare hävdande av
auktoritetsprin-cipen och mindre tilltro till individernas förmåga
att utan statsingripanden tillgodose egna och
samhällets intressen. Politiskt ha kommunism,
socialism och syndikalism (se dessa ord)
präglats av k:s idéer. T.Er.
Kollektivite’t, se Kollektiv sak.
Kollektivjordbruk, jordbruk, som efter ryskt
mönster äges el. arrenderas gemensamt av
arbetarna själva. Ledningen kan anförtros åt en av
dem som föreståndare el. åt ett råd, utsett bland
medl. Arbetet fördelas av ledningen, och lön
utbetalas till medl. ant. i förh. till
arbetsprestationer el. genom att de samlade tillgångarna av
k. fördelas bland medl. K. kan bildas ant. genom
sammanslagning av mindre, privatägda jordbruk
till större, gemensamma, för en rationell drift
mera lämpade enheter el. genom att staten upplåter
jordbruk som k. I Sovjetunionen, där k. (ry.
kolchos) fått stor omfattning, ha de till övervägande
del uppkommit på förstn. sätt. I Sverige har k.
endast förekommit som enstaka försök, och
förutsättningar för k. torde knappast föreligga.
Kollektivisering av jordbruksdriften har förutom i
Sovjetunionen vunnit utbredning endast i de av
denna dominerade östeuropeiska staterna. I
Palestina har dock under de allra senaste åren k.
upprättats i större omfattning. Eo.
Kollektivlins, fys., kallas i allm. en positiv, d.v.s.
ljusstrålar sammanbrytande lins. Spec. benämnes
vid sammansatta okular den från ögat vända
linsen k.
Kollektivmedvetande, k o 11 e k t i v s j ä 1, se
Sociologi.
SU i6. — 481 —
16 — Red. avsl. 5/s 50.
Kollektivnot, en av flera stater gemensamt
inlämnad och underskriven diplomatisk hänvändelse
till en annan stat.
Kollektivroman, en roman, vars handling icke
i främsta rummet utspelas kring en bestämd
enskild person el. en rad individuellt uppfattade män
och kvinnor utan kring en grupp av människor,
mer el. mindre organiserad, ett ”kollektiv”,
sammanhållet av att personerna i fråga tillhöra
samma yrkesgrupp el. äro knutna till samma företag,
en fabrik, en affärsbutik, ett väg- el. brobygge
o.s.v. K. har främst odlats av författare i skilda
länder, vilka tagit intryck av den s.k.
”socialistiska realismen”, som växte fram i Sovjetunionen
efter revolutionen 1917 och som fick särsk. många
företrädare i den ryska litteraturen i slutet av
1920- och början av 1930-talet och som vände sig
mot den ”borgerliga realismen”, vilken utdömdes
som individualistisk, kritisk, analytisk. Som ex.
på k. kunna nämnas F. Gladkovs roman ”Energi”
(flera dir 1933—39), med bl.a. en bred skildring
från byggandet av den stora Dnjepr-dammen, J.
Dos Passos’ romaner om modernt amerikanskt liv,
främst trilogien ”U.S.A.” (1938), A. Halpers
fab-rikslivsskildring ”The foundry” (1934), Hans Kirks
romaner ”Fiskerne” (1928) och ”Daglejerne” (1936),
J. Kjellgrens roman ”Människor kring en bro”
(r935) och Ivar Lo-Johanssons ”Traktorn” (1943).
I ”Statarskolan i litteraturen” (1938; omtryckt i
”Stridsskrifter”, 1946) skriver Lo-Johansson: ”Med
kollektivens, massornas inträde i litteraturen måste
också romanformen undergå en förändring. Den
måste på ett eller annat sätt bli en kollektivroman.
Typiseringen av massindivider är bara en
halv-mesyr och erbjuder icke så stor skillnad från den
individualistiska romanen.” E.
Kollektiv sak, kollektivitet, jur.,
emellanåt använd benämning för viss grupp av föremål
(en kreatursbesättning, en boksamling, en
uppsättning av redskap för viss näringsdrift, ett varulager
e.d.), som tjänar ett bestämt — ekonomiskt,
tekniskt, vetenskapligt — syfte och tillhör en och
samme ägare (el. sammanslutning av ägare). Ehuru i
allm. varje föremål i gruppen rättsligt kan
betraktas som särskild sak och således kan särsk. för sig
avyttras, förpantas el. utmätas, använder svensk
lag dock i enstaka fall ett annat betraktelsesätt
och räknar k. som en enhet, så i fråga om
arren-dators rätt till mottaget kreatursbestånd och
red-skapsuppsättning samt testamentarisk
nyttjanderätt; med nyttjanderätten följer här vida friare
förfogande över de särskilda föremålen, än vad
under andra förhållanden medges en
nyttjanderätts-innehavare. C.G.Bj.
Kollektivsjäl, se Sociologi.
Kollektivsläkte, biol., se Kollektivtyper.
Kollektiv säkerhet, ett sedan i:a världskriget
flitigt nyttjat slagord som beteckning för
strävandena att åstadkomma en viss trygghet mot
anfallskrig genom att organisera en form av
solidariskt uppträdande från hela statssamfundet
mot angriparen. Sålunda fastslog Nat. förb:s
förs. 1921 en rad principer för användandet av
ekonomiska, ev. även militära tvångsåtgärder,
s.k. sanktioner, mot en stat, som börjat krig i
strid mot folkförbundsakten. Systemet fick ej
den åsyftade fastheten. Framför allt var det en
— 482 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
