Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kollektiv säkerhet - Kollektivt omedvetna - Kollektivtyper, samlingstyper - Kollektiv uppmärksamhet - Kollektor - Kollektstipendier - Kollektör - Kollenkym - Kollenkymcell - Koller (sele) - Koller (sjukdom) - Kollergång - Kolleröd - Kollett - Kolli - Kollidera - Kollimation - Kollimator - Kollimatör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLEKTIVT OMEDVETNA
svaghet, att varje stat själv ägde avgöra, om det
var dess plikt att ingripa. K. föll därför
samman, då den bort tillämpas i verkligheten, dels
vid japansk-kinesiska konflikten i Manchuriet
1931, dels och framför allt vid Italiens angrepp
på Etiopien 1935. I den nya organisation, FN,
som efter 2:a världskriget fick upptaga Nat.
förb:s fallna mantel, har man sökt åstadkomma
ett effektivt system för k. med verkliga
maktmedel bakom den internationella rättsordningen.
De tvångsmedel, som kunna stå det s.k.
säkerhetsrådet till buds, äro av olika slag: hel el.
partiell ekonomisk bojkott och isolering,
avbrytande av de diplomatiska förbindelserna samt i
sista hand internationella militära aktioner.
Medlemsstaterna äro skyldiga att till rådets
förfogande ställa erforderliga väpnade styrkor och
även i övrigt bistå med sådana åtgärder, som
upprätthållandet av fred och säkerhet kan kräva.
En betänklig brist i FN:s system för k. är, att
detta icke kan tänkas tillämpas mot de
stormakter, som utgöra kärnan i säkerhetsrådet. Går
det icke att lita till fredligt samarbete mellan
dessa makter, är det knappast möjligt att rädda
världens fred genom ett än så genialt system
för k. H.Ci.
Kollektivt omedvetna, psykol., av C. G. Jung*
framställd hypotes, att det för alla människor
finns ett gemensamt innehåll i det omedvetna,
byggande på minnen från uräldsta tider, s.k.
arketyper. Detta skulle utgöra den djupaste
grunden för dröm- och fantasiverksamheten.
Kollektivtyper, samlingstyper, biol.,
sådana i regel paleontologiska växt- el. djurformer,
som representera en enklare, oftast lägre
organisation och på gr. av hos avkomlingarna inträdande
specialisering givit upphov till serier av senare
uppträdande varieteter, arter, släkten m.m., vilka
äga bestämda likheter sinsemellan men skilja sig
genom för var och en karakteristiska egenskaper
(kollektivarter*, kollektivsläkten).
Kollektiv uppmärksamhet, psykol., se
Komplexteorien.
Kollek’tor, elektrotekn., se Kommutator.
Kollektstipendier utdelas av resp, domkapitel åt
medellösa studenter från visst stift, som studera
vid univ. K. finnas dels för teol. studerande, dels
för studerande i allm. Storleken av k. beror på
det belopp kollekten inbringar (1931 sammanlagt
o. 40,000 kr.).
Kollektö’r, lottförsäljare.
Kollenky’m (till grek, kolla, lim, och en’kyma,
ingjuten), bot., stödjevävnad hos unga,
ovanjordiska delar av
tvåhjärtbla-, diga växter, bestående av
långsträckta celler med
längdväggarna ojämnt
för-tjockade (k o 11 e n k y
m-celler; jfr Hypodermis)
vanl. i hörnen el. intill
in-tercellularer. Cellväggarna
bestå av cellulosa, cellerna
äro levände och kunna
sträcka sig, varför k.
följer med i organens
längdtillväxt. K. förekommer
alltid nära epidermis och
Tvärsnitt genom
kollenkym hos pumpa.
— 483 —
bildar ofta de framspringande listerna på kantiga
stammar, t.ex. hos flockblommiga och
läppblommiga växter. Bm.
Kollenkymcell, bot., se Kollenkym.
Koller, ett slags loksele, se Sele.
Koller (från ty., ytterst från grek. chole’ra, se
Kolera), en hos häst förekommande sjukdom,
orsakad av inflammation i hjärnan och dess hinnor,
vilken någon gång uppträder i samband med
vissa infektionssjukdomar el. som följd av
kontusio-ner i hjässan, stark solvärme, förgiftningar m.m.
Hästar med k. visa slöhet, oregelbunden gång
och vacklande rörelser och kunna drabbas av
raserianfall, omväxlande med fullständig apati.
Sjukdomen bör ej förväxlas med dumkoller*.
Kollergång, se Krossning.
Kolleröd, samhälle i Lyse* sn i Bohuslän.
Kollett [-ätt’] (fra. collet, dim. av col, hals; eg.
halskrage), krigsv., ett med korta skört, ståndkrage
och utan andra utstyrseldetaljer än gradbeteckning
och axeltränsar försett livplagg av äldre, mörk
uniformsmodell vid art. och fortifikationen samt
för officerare och underofficerare vid vissa
kav.-reg., trängen, en längre tid även för Krigsskolans
kadetter.
Kolli (ital. colli, plur. av collo, varubal, eg.
halsbörda, av collo, hals), stycke frakt- el.
resgods; paket o.d.
Kollide’ra, stöta ihop; komma i konflikt (med).
— Subst.: kollision*.
Kollimatio’n, sammanfallandet av två linjer; vid
ett vinkelmätningsinstrument skall syftlinjen, efter
vilken ett föremål inriktas (k o 11 i m a t i o n s 1 i
n-j e n), • sammanfalla med den mot kikarens
rota-tionsaxel vinkelräta linjen genom objektivets optiska
medelpunkt (kol lim atio n s axeln).
Kollima-tionslinjen definieras som den räta linje, som
förenar objektivets medelpunkt med mittpunkten av ett
i objektivets brännpunkt anbragt hårkors.
Sammanfalla ej dessa båda linjer, har instrumentet ett
kollimationsfel; detta kan bestämmas
genom observation av ett avlägset föremål på jorden
el. genom användning av kollimatorer*.
Kollima-tionsfelet kan rättas genom förskjutning av
hårkorset. M.
Kollima’tor, en kikare, i vars fokalplan ett belyst
föremål befinner sig. De från föremålet utgående
strålarna bli efter genomgång av objektivet
parallella; riktar man därför mot k. en annan för
oändligt avstånd inställd kikare, ser man i denna en
skarp bild av föremålet. K. användes för
bestämning av kollimationsfelet (se Kollimation) samt i
spektroskop*.
Kollimatö’r (fra. collimateur, se Kollimator),
vapentekn., reservriktmedel vid art.-pjäser.
Siktlin-jen bestämmes av optiska axeln hos ett prisma,
vars bakre yta är linsformad och i vars främre
ett mattslipat kors
e.d. är anbragt.
Genom prismat synes
korset skenbart
förflyttat till 1 m
avstånd från ögat.
Målet synes icke
genom prismat utan
över el. på sidan
om detta (se fig.);
T.v. fransk, t.h. tysk kollimator.
A den optiska axeln.
— 484 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
