Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolloidkemi, dispersoidkemi - Kolloidkvarn - Kollokvium - Kollontaj, Alexandra Michajlovna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLLONTAJ
vissa elektrolyter vara emulgerande, för typen
”vatten i olja” sådana som alkalisåpor, elektrolyter
med 2- el. 3-värdiga katjoner m.fl.
Skyddskolloi-derna kunna verka på det sättet, att de lägga sig
som ett skyddande lager kring de kolloidala
partiklarna. Så t.ex. beror smörfettets stabila
fördelning i vanlig mjölk på att fettpartiklarna äro
omgivna av äggvitehinnor, som stabilisera det
kolloidala systemet.
Då kolloiderna ej ha förmåga att genomtränga
vissa hinnor el. membraner, kan man begagna sig
av detta förhållande och skilja dem från
kristalloi-derna. Härför användes dialysator (se Dialys).
Sådana membraner kunna även användas för att
skilja kolloiderna från dispersionsmedlet. Genom
att använda membraner av t.ex. kollodium med
olika porvidd kan man även på mekanisk väg skilja
kolloider av olika partikelstorlek (u 11 r a f i 1 t r
e-ring). — De kolloidala lösningarna skilja sig från
äkta lösningar därigenom, att de visa obetydligt
osmotiskt tryck, kokpunktsförhöjning och
frys-punktsnedsättning. — En kolloid kan ant.
koagulera, d.v.s. utfällas och separera från
dispersionsmedlet, el. också gelatinera, då den stelnar
och bildar gel (ga ller t) under uppsugning av
lösningsmedlet. Den massa, som blir kvar vid
intorkning av en gel, kan sedan ofta på nytt
uppsuga lösningsmedlet, svälla och i många
fall på nytt bilda en kolloidal lösning.
Alltefter kolloidernas förhållande vid intorkning
av en kolloidal lösning skiljer man mellan
rever s ib la och irreversibla kolloider. De
förra efterlämna en återstod, som åter kan
dispergeras vid tillsats av dispersionsmedlet. H.
Freundlich har infört beteckningarna 1 y o f i 1 a
för de reversibla och lyofoba för de
irreversibla kolloiderna. Perrin kallar dem, ifall
dispersionsmedlet är vatten, h y d r o f i 1 a och
hydrofoba. W. Ostwald kallar dem e m u
1-sionskolloider och
suspensionskol-1 o i d e r. Exempel på de förra äro gelatin- och
stärkelselösningar, på de senare kolloidala
metalllösningar (metallhydrosoler). — Vad som särsk.
karakteriserar de kolloidala systemen äro de stora
gränsytor, som finnas mellan faserna. Man förstår
det lätt, om man tänker på en kub med 1 cm sida.
Dess totala yta är 6 cm2, men finfördelas den och
överföres i kuber med en sida av 10 ug., blir
delpartiklarnas sammanlagda yta icke mindre än 600
m2. En nödvändig följd av de stora ytor, som
finnas i de kolloidala systemen, är, att alla kemiska
och fysikaliska företeelser, där gränsytor spela
stor roll, äro vid dispersa system starkt
framträdande. Kapillär- el. y t k e m i e n* behandlar
närmare dessa frågor. Här spela alltså adsorption
och katalysfenomen stor roll. — K. har en ytterst
mångsidig praktisk användning. I ett flertal
industrier arbetas med dispersa system, så då det
gäller tvål, gummi, gödningsmedel, färger, fett,
oljor, harts, cement, vägbeläggningsmedel,
näringsmedel m.fl. För de biologiska processerna äro de
kolloidala systemen av vital betydelse, då
organismerna till stor del äro uppbyggda av
kolloider. [Lj.]El.
Kolloidkvarn, tekn., apparat för extrem
fin-malning el. emulgering ned till kolloidal
partikelstorlek, d.v.s. under 0,1 F- Torrt malgods bör
härvid från början vara nedkrossat till under 0,2
mm kornstorlek. Vissa k. arbeta med ett vanl. i
vatten suspenderat malgods, så att
sammanbak-ning förhindras; möjligheten att erhålla
exceptionell finfördelning ökas genom denna metod.
— K. användas bl.a. vid tillverkning av
pigmentfärger, fyllnadsämnen för kautschukfabrikation,
skrivbläck, kosmetiska produkter, majonnäs och
farmaceutiska blandningar. — Litt.: E. Brazee,
”Krossning och målning” (i
”Ingenjörshandbo-ken”, 4, 1948). A.Lg.
Kollok’vium (till lat. con-, med, och lo^ui, tala),
samtal, överläggning (vanl. av otvungen natur).
Kollontaj [kalunta’)], Alexandra
Michaj-lovna, rysk diplomat (f. 1872). K. föddes i
Petersburg som dotter till en adlig general och
krigshistoriker Domontovitj. Modern var dotter
till en finsk trävaruhandlare Masalin, och K.
vistades som barn flera somrar på morfaderns
lantegendom nära Nyslott i Finland. Hon kom tidigt
i beröring med revolutionära ryska kretsar och
reste efter ett kort
äktenskap till Zürich, där
hon studerade. 1898—
1908 var hon
socialdemokratisk agitator i
Ryssland men måste
därefter gå i landsflykt.
Hon vistades i flera
länder och var i
Sverige korta perioder 1912
och 1914. K. var
men-sjevik till 1 :a
världskrigets utbrott, då hon
anslöt sig till
Trot-skijs ”internationalis-tiska” grupp, varefter
hon blev bolsjevik. Återkommen till Ryssland
via Sverige blev K. häktad under Kerenskijs
regering i juli 1917 men snart frigiven. Hon
deltog i den kommunistiska revolutionen i nov. s.å.
och blev folkkommissarie för uppfostran,
barn-och kvinnovård. K. ingick äktenskap med
bol-sjevikledaren P. Dybenko men skildes snart från
denne. Hon inträdde 1922 på diplomatbanan, blev
legationsråd i Oslo och 1924 minister där, det
första kvinnliga sändebudet i Europa. Hon var
1926—27 minister i Mexico men återvände sistn.
år till sändebudsposten i Oslo och blev 1930
minister i Stockholm. K. behöll denna post 15 år,
1943—45 med ambassadörs rang. Hon blev
mycket väl förtrogen med och visade varm sympati
för de nordiska länderna. K. förde vid flera
tillfällen viktiga diplomatiska förhandlingar, särsk.
i samband med förspelet till vapenstilleståndet
mellan Sovjetunionen och Finland 1944, varvid hon
i Stockholm var i kontakt med de finska
representanterna J. Paasikivi och G. A. Gripenberg.
K. tog i mars 1945 tjänstledighet, reste till
Ryssland och stannade där; i juli s.å. beviljades hon
avsked av hälsoskäl. K. har utg. flera politiska
arbeten och även framträtt som skönlitterär förf.
Bland hennes skrifter märkas ”Den nya moralen
och arbetarklassen” (1923), ”Kvinnans ställning
i den ekonomiska samhällsutvecklingen” (1926)
och ”Den första etappen” (memoarverk i sv. ed.,
1945). — Litt.: C. Halvorsen, ”Revolutionens am-
— 489 —
— 490 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
