Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolmodin, 5. Johannes - Kolmodin, 6. Lennart - Kolmule - Kolmården - Kolmårdsmarmor - Kolmårdssanatoriet - Kolmått - Kolning - Kolningsbergsfältet - Kolober - Kolobrzeg - ab. Kol och koks - Kolofon (stad) - Kolofon (slutskrift) - Kolofonit - Kolofonium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLOFONIUM
goman 1920—28, 1 :e legationssekr. 1928—31, 1931
—33 rådgivare hos kejsaren av Etiopien. — K:s
ursprungliga studier gällde etiopiskan, men han kom
under sin långa vistelse i Turkiet att rikta
turko-logien med många värdefulla bidrag. Särsk.
undersökte han de turkiska arkiven för att få fram
urkundsmaterial till svensk-turkisk historia. Bland
K:s viktigaste arbeten kunna nämnas ”Traditions
de Tsazzega et Hazzega”, 1—3 (i ”Archives
d’étu-des orientales”, 1912—15), ”Tigrinische
Wochen-bettlieder” (i ”Studier tillegnade Es. Tegnér”,
1918). K. översatte dessutom Tegnér till turkiska
(1920). G.Jg.
6) Lennart Teofil K., den föreg:s bror,
politiker (f. 25/s 1889), medarbetare i tidn. ”Upsala”
1913—14, ombudsman för Högerns nationalförening
för Värmland 1915—18, ombudsman för Högerns
riksorganisation 1920—48. Som verkst. led. i
Arvid Lindmans stiftelse från 1934 har K. nedlagt
ett omfattande och initiativrikt arbete vid
Högerns medborgarskola i Gimo. K. har
publicerat en rad politiska valhandböcker o.a. skrifter,
främst av politisk karaktär, bl.a. ”Mål och medel”
(1926), ”Vårt Gimo” (1938) och ”Hur röstar Du
som är inkallad?” (1942). J.B.
Kolmule, art av torsksläktet*.
Kolmården. 1) Höjdsträckning i s. Södermanland
och n.ö. Östergötland, mellan Bråviken och
Kilaåns dalgång. K. är en urbergshorst, något
överstjälpt åt n. och n.ö., så att största höjden, 170
m ö.h., ligger längst i s.v. K:s västgräns torde
kunna dragas ett stycke v. om Simonstorpsdalen,
i vilken ö. stambanan går fram, i trakten av
Ågelsjön—Norrsjön; längden är då c:a 55 km.
K. är övervägande uppbyggd av gnejs och
granit med inkilade lager av kolmårdsmarmor
(särsk. i trakten kring Krokeks kyrka); längst
i ö. Tunabergs forna bergslag. K:s
sydsluttningar, särsk. inom östgötadelen äro kända för
sin rika växtlighet, lundar av lind, lönn, alm,
getapel, hassel och olvon samt med en mycket
rik örtvegetation. På de solstekta klipporna
finnas flera arter, som eg. höra hemma på
sydeuropeiska stäpper; de äro relikter från varmare
skeden i den svenska växtvärldens utvecklings-
Landskapsbild från Kolmården; t.h. Bråviken.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
historia. I det inre av K., som är ett kargt och
mossrikt skogslandskap, finnas däremot några
alpina arter, särsk. en del halvgräs, relikter från
en kallare period. — Namnet skrevs i fsv. tid
Kolmarb. Dess förra led har ansetts vittna om
en timad skogsbrand. Senare leden är ett
gammalt verbalabstraktum fsv. mardher med
grund-bet. krossning; därur ha utvecklat sig konkreta
betydelser, ss. sönderkrossat berg, blockmark,
stenig skogsmark (se J. Sahlgren i ”Namn och
bygd”, 1928, sid. 117 ff.). J.C.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1936) i Krokeks
sn i Östergötland, vid Bråvikens n. strand; o,96
km2, därav 0,86 land; 420 inv. (1949). Sandvikens
lastageplats har 60 m kaj vid 6—2,5 m djup.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
2,170,600 kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 739,550 kr (1948).
Kolmårdsmarmor, petrogr., arkeisk kalksten,
innehållande gröna skarnsilikater, huvudsaki.
serpentin. K. har brutits sedan slutet av 1600-talet
vid Marmorbruket på Kolmården, invid Bråviken
och ö. om Krokeks kyrka.
Kolmårdssanatoriet, sanatorium med nära 250
platser för tuberkulossjuka från Östergötlands
län och Norrköpings stad, beläget på Kolmårdens
sydsluttning ej långt från Krokeks station på ö.
stambanan.
Kolmått. I Sverige användas för träkol
rymdmått; tidigare voro k o 11 ä s t el. sko g s t i g
(=20 hl) och kolstig el. storstig (=40
hl) vanligast; numera användas m3 och hl
alltmer. Vid försäljning av kol förekommo tidigare
i vissa delar av England speciella mått, ss. 1
sack = 1 hnndredweight (50,8 kg), 1 large sack = 2
hundredweights, 1 barge el. keel = 8 Newcastle
chaldrons = 21,54 tons samt 1 shipload — 420 tons.
Kolning, se Träkolning.
Kolningsbergsfältet, se Norbergs gruvfält.
Kolober [-lå’-J, se Sidenapor.
Kolobrzeg [kålå’bzäk], polska namnet på
Kolberg.
ab. Kol och koks, Stockholm, importerar och
försäljer stenkol och koks. Företaget grundades
1917 genom sammanslagning av följ, firmor i
branschen: Joh. Lundström & co. ab., H. G.
Söderbergs import ab. och Nya ab. J. Anderssons
kolimport. Ursprungliga aktiekapitalet var 5,75
mkr; det utgör numera efter partiell utskiftning
1,44 mkr. Balansomslutningen uppgår till c:a
8 mkr.
Kolofon [kåll’-] (grek. Kolofo’n), antik stad,
anlagd av jonerna nära Lydiens kust, mellan Efesos
och Smyrna. K:s blomstring faller i 7æ årh. f.Kr.
Det tillhörde i 5:e årh. f.Kr. Deliska förbundet.
Under striderna mellan diadocherna beordrade
Lysimachos 299 f.Kr. invånarna till avflyttning,
varefter orten förlorade varje betydelse. K. var
en av de städer, som tävlade om att vara
Ho-meros’ hemort. De omfattande ruinerna äro ännu
icke närmare undersökta.
Kolofon [-å’n] (grek.), eg. topp, spets;
sluttitel, slutskrift, ofta använd i inkunabler (se
Boktryckarkonst, sp. 457).
Kolofoni’t, miner., se Granatgruppen.
Kolofonium [-få’-], kem., se Harts.
— 493 —
— 494 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
