Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolorimetri - Kolorism - Koloristerna - Kolorit - Kolorum - Kolosförgiftning - Kolosjoki - Koloss - Kolossalstil - Kolosserbrevet - Koloss på lerfötter - Kolostomi - Kolostrum, råmjölk - Kolosynthin, colocynthin - Koloxid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLOXID
med tillhjälp av en s.k. kolorimeter.
Principen för denna är, att två ljusstrålar få passera
genom lösningarna på ett sådant sätt, att den
väg strålarna passera kan varieras. Detta kan
ske med tillhjälp av förskjutbara, kilformiga
glas-kyvetter el. också så, att i två tätt bredvid
varandra placerade glascylindrar neddoppas två lika
långa, planslipade glasstavar, som kunna höjas
och sänkas. I den ena cylindern hälles
provlösningen och i den andra lösningen med känd halt,
den s.k. standardlösningen. Genom lupp- och
prismaanordning erhålles ett tudelat synfält, vilket
möjliggör en synnerligen noggrann jämförelse
mellan de båda färgernas styrka. K. har på
senare tiden fått en alltmer ökad användning inom
skilda områden av den analytiska kemien, särsk.
inom mikrokemien. Lj.
Kolorism’ (av lat. col’or), beteckning på det
måleri, som har färgen som huvudändamål och som
avsiktligt åsidosätter teckningen, särsk.
förekommande inom 1900-talets konst. Jfr Polykrom.
Koloristerna, dansk konstnärssammanslutning,
bildad 1932 under medverkan av bl.a. målaren Hj.
Kragh-Pedersen och bildhuggaren K. Nellemose.
I K:s utställningar ha även svenska konstnärer
deltagit, bl.a. skånemålaren Figge Holmgren.
Kolori’t (av lat. col’or, färg), benämning för
färggivningen inom målarkonsten. K. kan ant.
avse att ställa de avbildade föremålens
lokalfärger sida vid sida, som i det äldre
renässansmåleriet, el. sträva efter enhetlig ton, som
i högrenässansen el. i 1800-talets impressionism,
där färgens sönderdelning i mindre enheter
(penseldrag) småningom ledde till ett
entonigt ”gråmåleri”. De expressionistiska
riktningarna under 1900-talet sträva efter färgens renhet
och lyskraft. — Kolorist’, konstnär, vars
förnämsta uttrycksmedel är färgen. — K o 1 o r i
s’-t i s k avser färggivningen i allm., oberoende av
dess kvalitet. G.V.
Kolo’rum (möjl. sammanhängande med
kakalo-rum), bråk, stoj, väsen.
Kolosförgiftning, se Koloxidförgiftning.
Kolosjoki [kåll’-], nickelgruva och
gruvsamhälle i Petsamoområdet nära Ishavskusten, intill
1944 tillhörigt Finland, därefter Sovjetunionen.
De stora nickelfyndigheterna i K. upptäcktes av
finländska geologer på 1920-talet och
utarrenderades åt den kanadensiska nickeltrusten Inco.
För driften grundades ett speciellt finländskt
dotterbolag, Petsamon Nikkeli oy., som erhöll
koncession för bearbetning av fyndigheten.
Utbyggandet av anläggningarna sattes i gång 1937,
driften i gruvan vidtog 1940, och det stora
elektriska smältverket, som erhöll drivkraften från ett
för gruvans räkning uppfört kraftverk i
Jänis-koski vid Pasvik älv, sattes i gång 1942.
Gruvanläggningarna och samhället förstördes av
tyskarna vid deras reträtt på hösten 1944;
återuppbyggnaden av anläggningarna har senare påbörjats
av de sovjetryska myndigheterna. Mdn.
Koloss’ (grek. kolossos’, jättestod, bildstod i
övernaturlig storlek), person el. annat föremål av
väldig el. otymplig storlek; jättestod. —
Kolossen på Rhodos, se Chares. — Koloss a’l,
jättestor, ofantlig, väldig.
Kolossalstil, mus., benämning på en stilart
in
om kyrklig barockmusik under 1600-talet, som
genom medium av tidens gruppdisponerade
orkester utvecklade en praktfull flerkörighet. På
sätt och vis kan k. betraktas som en spekulativt
driven fortsättning av renässanstidens starkt
ver-tikalprojicerade polyfoni (G. Gabrieli och hans
skola). Hur utstuderat detta k.-arbete kunde
bedrivas, framgår bl.a. av en 96-stämmig kanon
av Pier Valentini (stenografiskt återgiven i
Kir-chers ”Musurgia Universalis”, 1650). Ett annat
känt ex. är Orazio Benevolis konserterande
”prunkmässa” för 53 reala stämmor, fördelade
på två 8-stämmiga vokal-körer och 6
instrumentalensembler (2 stråk-, 1 träbiåsar- och 3
bleckgrupper). Normalt uppgick dock de reala
stämmornas antal till 8 (10 å 16), fördelade i 2 el.
flera klangutväxlande körer. Här blir med
nödvändighet generalbasen det sammanhållande
elementet i den vidlyftiga tonvävnaden. — I
Sverige upplevde k. en märklig blomstring under
Olof Rudbeck d.ä:s tid som uttryck även för
dennes storvulna götiska historieromantik. —
Litt.: R. Haas, ”Musik des Barocks” (i
”Hand-buch der Musikwissenschaft”, 1929); C. A.
Moberg, ”Från kyrko- och hovmusik till offentlig
konsert” (1942); M. F. Bukofzer, ”Music in the
Baroque Era” (1947). B.Hbs.
Koloss’erbrevet, i svenska bibeln det 7:e av de
paulinska breven, tillhör de s.k. fångenskapsbreven
(Ef., Kol., Fil., Filem.) och är skrivet under Paulus’
fångenskap i Caesarea (58—60) el. Rom (61—63)
till den aposteln personligen obekanta
församlingen i Kolossai, en stad i s.v. Frygien vid floden
Lykos. Paulus bekämpar i K. en riktning, som
förknippar kristustro med dyrkan av
världselemen-ten och kosmiska änglamakter samt praktiserar
mystiska invigningar och judaiserande
lagföreskrifter. K., vars äkthet av många bestrides,
företer i kristologiskt avseende egendomliga drag.
Dess förhållande till Efeserbrevet, som både i
uttryck och innehåll företer stora likheter med K.,
är alltjämt ett olöst problem. — Litt.: E.
Loh-meyer, ”Die Briefe an die Philipper, an die
Kolosser und an Philemon” (1930); E. Percy,
”Die Probleme der Kolosser- und Epheserbriefe”
(1946). A.J.F.
Koloss på lerfötter, om något, som förefaller
stort el. mäktigt men som vilar på osäker grund,
efter Nebukadnessars i Bibeln (Dan. 2:31 ff.)
skildrade dröm om en jättelik bildstod, vars
fotter delvis voro av lera.
Kolostomi’, med., eg. öppning på tjocktarmen
(colon)-, kirurgiskt ingrepp, varvid en del av
tjocktarmen sys fram till ett snitt genom främre
bukväggen och därefter öppnas, avseende
åstadkommandet av en konstgjord anus för uttömmande av
avföringen. K. avses vara permanent, t.ex. vid
inoperabla fall av kräfta i tjock- el. ändtarm, el.
temporär, då den anlägges i avlastande el.
terapeutiskt syfte för att sedermera åter slutas, då den
sjukliga åkomman behandlats.
Kolos’trum, r å m j ö 1 k, se Mjölk.
Kolosynthi’n, colocynthin, en glykosid i
kolokvint*, användes i medicinen som avförande
medel.
Koloxid, kem., CO, molekylvikt 28,0;
förekommer i gaser av vulkaniskt ursprung, naturgaser,
— 505 —
— 506 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
