Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koltjak, Alexandr Vasiljevitj - Koltrast - Koltrådslampa - Koltsov, Alexej Vasiljevitj - Kolugn - Kolumbaczermygga - Kolumbarium - Kolumbarot - Kolumbia - Kolumbiasvart - Kolumborot - Kolumbus - Kolumbusmått - Kolumn - Kolumnbokföring - Kolumnist - Kolumn-siffra, -titel - Kolurer - Kolv - Kolvass - Kolvattengas - Kolvblixt - Kolved - Kolvflugor - Kolvhals
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLTRAST
för Svartahavsflottan. Vid revolutionen 1917
entledigades han från befälet, vistades en tid i
Amerika men återvände till Sibirien, där han som
krigs- och sjöminister inträdde i den
antibolsje-vikiska regeringen i Omsk. I nov. 1918 av
militärkonservativa partiet utsedd till riksföreståndare
igångsatte K. i mars 1919 en offensiv över Ural
mot mellersta Volga men nödgades i april s.å.
vika för övermakten, varefter myteri utbröt bland
hans trupper. 4/i 1920 avsade sig K.
riksföre-ståndarskapet och tog sin tillflykt till trakten ö.
om Bajkalsjön men arresterades, återsändes till
Irkutsk och utlämnades till bolsjevikerna, vilka
V2 s.å. avrättade honom. E.Bz.
Koltrast, art av trastsläktet*.
Koltrådslampa, se Elektrisk belysning, sp. 383.
Koltsov [keltsåT], Alexej Vasil jevitj,
rysk lyriker (1808—42). Son av en sydrysk
kreaturshandlare fick K. föga undervisning men
stiftade på egen hand bekantskap med litteraturen.
En liten diktsaml. (1835) fäste det litterära
Rysslands uppmärksamhet på honom. Efter några år
av uppmuntran blev han overksam, sedan han
försökt sig på längre lyriska meditationer av rätt
värdelöst slag, och dog i förtid, kvald av ett liv,
som icke lät hans alstringskraft fullt utveckla sig.
K:s vislyrik är till omfånget ringa men i sin
folkliga naturlighet och melodiska renhet vekt
betagande. Agr.
Kolugn, skogsbr., se Träkolning.
Kolumbaczermygga [kåll’ombacar-], art av fam.
knott*.
Kolumba’rium (lat. columba’rium, eg. duvslag),
benämning på nischer avsedda för gravurnor;
numera även på själva byggnaden för dessa. Ang.
antikens k. se Columbarium, ang. moderna k. se
Eldbegängelse och Krematorium.
Kolum’barot, art av släktet Jatrorrhiz’a*.
Kolumbia, se Colombia och Columbia.
Kolum’biasvart, direktfärgande azofärgämne för
bomull och ylle.
Kolum’borot, art av släktet Jatrorrhiz’a*.
Kolumbus, Amerikas upptäckare, se Columbus.
Kolum’busmått (efter en verktygsfabrik i
Columbus, Ohio, USA), en numera vikande
benämning för skjutmått (se Måttverktyg).
Kolumn’ (lat. colum’na, pelare, jfr Kolonn), av
lodräta linjer innesluten del av sida i
räkenskaps-bok, tabell o.d., (siffer-)spalt; boktr., se
Boktryckarkonst, sp. 466.
Kolumnbokföring, ”amerikansk bokföring”, se
Bokföring, sp. 430.
Kolumnist’ (eng. columnist, av column, spalt),
en i USA under slutet av 1800-talet uppkommen
beteckning för en person, som regelbundet
medarbetar i en tidn. med starkt personligt hållna
kommentarer ang. allt som är aktuellt, konst
och litteratur, politik och ekonomi, teater-,
film-och societetsliv, religion och sport. K. behöver
icke vara en yrkesutbildad journalist och kan
medarbeta i en rad olika tidn. Hans
framställningssätt är icke sällan ganska hänsynslöst, hans
språk kraftigt och mustigt, ofta starkt
koncentrerat, hans allmänna inställning i regel konservativ.
K. har under senare tid kommit att bli en
myc
ket framträdande medarbetare i amerikansk press,
mera beaktad än tidn:s utgivare; de ledande k:s
bidrag publiceras vanl. på första sidan. K.
skriver under utsatt namn el. signatur, vanl. latinsk.
Många amerikanska tidn. hålla sig med flera k.
Seden med k. har småningom trängt in i engelsk
press, men k. spela där icke samma roll som i
USA; de ha icke heller lagt sig till med de
amerikanska k:s våldsamma språk. E.
Kolumn-siffra, -titel, se Boktryckarkonst, sp. 466.
Kolu’rer, astr., se Dagjämningskoluren och
Sol-ståndskoluren.
Kolv. 1) Bot., se Blomställning, sp. 242. —
Ingår även i namn på arter av kaveldunsläktet.
2) Kem., kärl av glas el. metall för kemiska
ändamål (se Kemiska apparater).
3) Tekn., se Kolvmaskin.
4) Vapentekn., bakre delen av ett armborst el.
handeldvapens stock. K. stöddes vid äldre
2-hands-vapen (musköter m.fl.) mot kinden. Senare
förlängdes k. och formades så, att den bildade större
vinkel mot loppets förlängning och kunde stödas
mot axeln. På gr. av kolvvinkeln omsättes en del
av rekylen i rotation (vapnet ”slår upp”),
varigenom ”stöten” mot axeln minskas. På
automatvapen (t.ex. kulsprutegevär) med stor kolvvinkel har
kulkärven vid mejning en tendens att höja sig.
1-hands-vapen (pistoler o.s.v.) ha större kolvvinkel
än 2-hands-vapen (gevär o.s.v.). Ang. olika
kolvformer och -detaljer se bilder vid Handeldvapen
och Jaktgevär. R.Sbg.
Kolvass, bot., art av sävsläktet*.
Kolvattengas, se Gasbränslen (tab.) och
Gasgenerator.
Kolvblixt, fotogr., se Blixtljus.
Kolved, se Träkolning.
Kolvflugor, Cordylu’ridae, fam. av ordn.
tvåvingar. K. ha stort, rundat huvud med bred panna
och 3-ledade antenner. Den cylindriska
bakkroppen är hos hannen oftast kolvlikt ansvälld i
spetsen. I Sverige
finnas över 60
arter. Hit höra bl.a.
de s.k. d y n g
flugor n a, Scopéuma,
av vilka särsk. den
guldgulhåriga,
gul-vingade, c:a 1 cm
stora S. stercora’rium
är allmän på
spill-ning, vari larverna
leva. Några arters
larver angripa
levande växter, bl.a. de
c:a 4 mm långa,
svarta
timotej-flugorna, Amau-roso’ma armilla’tum
och A. fla’vipes,
vilkas larver leva i
bladslidan kring de
outvecklade axen av
timotej och nedsätta
fröskörden. — Jfr
Morotfluga. E.Wn.
Kolvhals, den
Av timotejfluglarver skadade
timotejax.
— 515 —
— 516 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
