Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolvhals - Kolvhirs - Kolvlod - Kolvmaskin - Kolvpil - Kolvpump - Kolvring - Kolvsjuka - Kolv-stång, -tapp - Kolvväxter - Kolväten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLVÄTEN
främre, smala delen av en gevärskolv (se Kolv),
stundom utbyggd till s.k. pistolkolv.
Kolvhirs, bot., art av grönhirssläktet*.
Kolvlod, typ av profillod för upptagning av prov
ur havets bottenavlagringar, i stånd att uppta
mångdubbelt längre provkärnor än äldre typer
(se Oceanografi).
Kolvmaskin, sammanfattande benämning på
sådana värmemotorer, kompressorer* och
pumpar*, i vilka arbetsöverföringen sker med hjälp
av en el. flera fram- och återgående kolvar.
Äldst bland k. torde vattenpumparna vara; de
mest primitiva av dessa voro baserade på
”sug-och lyft”-principen och utfördes väsentligen av
trä, ofta med kvadratisk sektion. K. av metall
blevo allmänt kända först under 1600-talet; särsk.
märkes den av O. v. Guericke 1650 uppfunna
luftpumpen. Svårigheterna att med
svarvnings-förfarande tillverka en perfekt metallcylinder voro
dock ännu vid denna tid betydande. Små
cylindrar kunde utföras i en vanlig träsvarv, varvid
tenn var den metall, som närmast kom i fråga.
Först i samband med den tekniska utveckling,
som ledde fram till konstruktionen av de första
ångmaskinerna* (o. 1712), torde i någon väsentlig
omfattning gjutjärn ha kommit till användning
som cylindermaterial. Någon metod att svarva
en större gjutjärnscylinder invändigt förfogade
man ännu vid denna tidpunkt icke över; den
in-vändiga tätningsytan mejslades i stället med
mycken möda fram för hand. Tätningen mellan kolv
och cylinder hjälptes härvid upp genom
användning av tjärade rep, som lindades kring kolven
i en här anordnad ränna, en motsvarighet till
våra dagars kolvringar av metall. På 1760-talet
framkom en primitiv metod för arborrning av
cylindrar; den utvecklades till teknisk
användbarhet vid M. Boultons fabrik i Birmingham (Watts
förläggarfirma) och tillskrives fabriksägaren J.
Wilkinsson. Svarvning av cylinderlock, kolvar
etc. utfördes ännu vid denna tid med handstål.
Först genom tillkomsten av H. Maudsleys
supportsvarv (1797) gavs möjlighet till något som
liknade precisionsbearbetning av rotationsytor. —
Ännu i våra dagar utföres det övervägande
flertalet k. med cylinder av gjutjärn, varvid
finbearbetningen göres ant. i arborrverk (med
skrap-stål) el. i speciella bryn- el. slipmaskner. Vissa
k., särsk. förbränningsmotorer*, förses med
slityta av annat material, t.ex. specialgjutjärn el. stål,
ett s.k. cylinderfoder. Dylika kunna vara ant.
”torra” el. ”våta”; ett vått cylinderfoder
kännetecknas av att det är anordnat att på utsidan
direkt beröras av kylvattnet. Vid användning av
foder komma även andra material än gjutjärn
i fråga som cylinderyttergods, t.ex.
aluminiumlegeringar. Tätningen i underänden av ett vått
cylinderfoder sker vanl. medelst en ring av
vär-mebeständigt gummi.
Kolvar utföras på flera sätt, beroende på
den typ av k., för vilken de äro avsedda. I
ångmaskiner användas skivkolvar, vanl. med
minst en kolvring. En skivkolv är icke
självstyrande i loppet utan förutsätter användning av
en kolvstång (pistonstång).
Kompressor-och motorkolvar (för enkelverkande maskiner)
göras självstyrande. Längden brukar för vanliga
Bilmotorkolv (trunkkolv) med
två kompressionsringar och två
oljeringar.
motorkolvar väljas
c:a 1,6 ggr
diametern, vid
dieselmotorer upp till 2,3
ggr diametern.
Dessa typer kallas
trunkkolvar
och kännetecknas
av att de äro
anordnade att uppta
en k o 1 v t a p p, i
vilken vevstaken
är lagrad; någon
kolvstång finns
sålunda ej. Ännu
mera långsträckta
typer av kolvar (s.k.
p 1 u n g e r- el.
dykarkolvar)
användas vid vissa
vattenpumpar. De sakna vanl. kolvringar men
kunna i stället tätas genom en i den fria cylinderänden
anordnad packning. Kolvar för mycket små
pumpar, närmast sådana, som användas för utdosering
av olja vid diesel- och råoljemotorer, utföras utan
särskilda anordningar för tätning. Genom
noggrann slipning och läppning sörjes för att
glapprummet mellan plungerkolv och cylinderfoder blir
så litet, att läckningen kan negligeras. En specialtyp
av kolvar är den s.k. differential- el.
stegkolven, vilken kan betraktas som två
sammanbyggda kolvar med olika diameter; användes ofta
vid flerstegskompressorer. — Motorkolvar
tillverkas ant. av specialgjutjärn el. speciella
lättlegeringar, varvid lättmetallen föredrages vid
snabbgående motorer. Skälet härför är dels, att
motorvibrationerna och accelerationskrafterna minskas,
dels att ökad värmebortledning erhålles med
lättmetall, så att risken för självtändningar minskas.
Oavsett kolvmaterialet användas alltid
kolvringar för erhållande av god tätning. Antalet
kolvringar brukar vara minst 2 för smärre
motorer; 4 å 5 är mera vanligt för t.ex. bilmotorer.
Materialet till kolvringarna är i regel gjutjärn,
varvid ringen efter svarvningen skäres upp och
finhamras på insidan, så att den får
gynnsammaste kurvform och fjädrar ut lagom mycket.
Man skiljer mellan ”kompressionsringar”
och ”oljeringar”, varvid även de förra genom
viss snedslipning e.d. kunna bringas att fungera
som oljekontrollerande ”s k r a p r i n g a r”.
Kom-pressionsringarna, som anordnas närmast kolvens
arbetsyta, styras ofta med stift, så att slitsarna
på två successiva ringar bli c:a V2 varv förskjutna.
Oljeringarna (som äro radiellt genomskurna) ha
icke någon tätande funktion utan tjäna till att
motverka ev. tendenser hos motorn att ”pumpa
olja”; dessutom kunna de bidra att framleda olja
till kolvtappen. A.Lg.
Kolvpil, vapentekn., se Pil.
Kolvpump, tekn., se Pump.
Kolvring, tekn., se Kolvmaskin.
Kolvsjuka, bot., se Epichloè.
Kolv-stång, -tapp, tekn., se Kolvmaskin.
Kolwäxter, se Kaveldunväxter.
Kolväten, föreningar mellan kol och väte. I
— 517 —
— 518 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
