Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolväten - Kolyma - Kolåsen - Koläder - Kom- - Koma, coma (dvala) - Koma (astronomi, fysik) - Komagmatiska eruptiv - Komana - Komancher - Komandorskij-öarna - Komaner - Komárno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLYMA
samtliga dessa föreningar är kolet 4-värt, och det
enklaste k., metan, har därför sammansättningen
CH4. övriga k. uppkomma därigenom, att
kolatomerna ha en obegränsad förmåga att binda
varandra inbördes, och kol och väte kunna därför
förena sig med varandra i oändligt många
förhållanden. Så kunna från metan följ. k. (m e t a n s
e-r i e n) härledas:
CH4 metan
C2H8 etan
C3H8 propån
C4H10 butan
C5H12 pentan
c6h14 hexan
C7H18 heptan
C8H18 oktan
C«H2«4-2
Genom att kolatomerna kunna binda varandra
både i raka kedjor, normala föreningar, och i
grenade kedjor, isoföreningar, kunna ett stort
antal varianter ytterligare uppkomma (se Isomeri).
De radikaler, som uppkomma, om en väteatom
tänkes borttagen från k., kallas
kolväteradikaler, och då dessa ingå en stor mängd
föreningar, ha de särsk. namn, så CH3 metyl, C2H5
e t y 1, C3H7 p r o p y 1 o.s.v. — Av
metankolvä-tena äro de 4 första med lägsta kolhalt färglösa
gaser, de som innehålla 5—15 kolatomer vid vanl.
temp. flytande och de övriga fasta. Kokpunkt och
smältpunkt stiga kontinuerligt med stigande
kolhalt. Ett stort antal av dessa k. förekomma
färdigbildade i naturen, metan i sump- och gruvgas,
de högre i petroleum, bergolja. De svårflyktigaste
äro paraffin. Metankolväten kallas mättade,
därför att de ej giva additionsderivat; samtliga
kolatomer binda varandra med enkla bindningar.
Detta är emellertid ej fallet med de omättade,
som härleda sig från etylen, den s.k. e t y 1 e n s
e-r i e n, och som även kallas o 1 e f i n e r:
C2H4 etylen
C3H6 propylen
C4H8 butylen
C5H10 amylen
c„h2„
Ännu mer omättade äro acetylenseriens
k., som härledas från acetylen, C2H2, och äro av
den allmänna formeln C„H2B_2.
Ur ovanstående k. kunna samtliga organiska
föreningar tillhörande den s.k. a 1 i f a t i s k a
huvudgruppen tänkas härledda därigenom, att en el. flera
väteatomer utbytas mot olika atomgrupper el.
radikaler. Betecknas kolväteradikalen med R, kunna
erhållas alkoholer R • OH,
aldehy-der R • CHO, syror R • COOH,
merkaptaner R • SH o.s.v. — De
ali-fatiska föreningarna kännetecknas
genom öppna kolkedjor.
Modersubstansen för de aromatiska
föreningarna är bensol, C6H6, där
kolatomerna binda varandra i ring.
Bensol bildar i sin tur det första ledet av en
serie av k., vilka förekomma i stenkolstjära:
C6H6 bensol
C7H8 toluol
C8H10 xylol
C„H2W-g
Hexametylen.
Även här kunna ett flertal isomerier förekomma.
Andra k. härleda sig från naftalin, som kan
schematiskt tecknas och innehåller 2 bensol-
ringar, samt från antracen SOm
innehåller 3 ringar. Även dessa förekomma i
sten-kolstjära.
De a 1 i c y k 1 i s k a föreningarna härleda sig
från hexametylen, C6H12. Dessa
k. förekomma i nafta och
kallas också naftener.
Ter-p e n e r n a äro en klass
omättade k., som förekomma
färdigbildade i växtriket i terpentin
och eteriska oljor, ha formeln
C10H18 och äro dihydrocymo-
ler. Från dem härledas sedan kamferarterna. Lj.
Kolyma [kBliü’mB], flod i Jakutiska ASSR, n.ö.
Sibirien, upprinner på Kolymabergen och mynnar
med delta i Ishavet. Längd 2,400 km, segelbar
1,950 km. K. är i sitt mynningsområde tillfrusen
under nästan 9 mån. om året. Isen brukar här vara
över 2 m tjock. Sedan 1926 förekommer
regelbunden ångbåtstrafik mellan Vladivostok och K:s
mynning.
Kolåsen, turistort i Kalls* sn i Jämtland.
Koläder, vegetabiliskt garvat bottenläder* i
halva hudar. K. användes huvudsaki. i
skofabrikationen, varvid ur kärnstycket utstansas sulor och
ur hals- och bukpartierna tåkappor, klacklappar,
bindsulor etc.
Kom-, som prefix, se Kon-,
Koma [kå’-] (av grek. koima’n, sova), coma,
dvala, den medvetslöshet, som inträder vid vissa
svårare sjukdomar, t.ex. coma diabe’ticum vid
sockersjuka, coma uraè’micum vid vissa njursjukdomar.
Koma [kå’-] (av grek. kom’e, hår). 1) Astr.,
se Kometer. — 2) Fys., det bildfel hos ett optiskt
system, som växer med vinkelavståndet från
den optiska axeln och med kvadraten på
öppnings-förhållandet. På gr. av k. bli stjärnbilderna i en
kikare med växande avstånd från optiska axeln
osymmetriska och antaga vanl. ett
kometsvans-liknande utseende.
Komagma’tiska eruptiv, geol., se Eruptiva
bergarter, sp. 933.
Kom’ana, namn på två forntida städer i ö.
Mindre Asien, berömda för sin kult, ägnad åt
gudinnan Ma (Bellona), vars överstepräst i båda
städerna intog en furstlig ställning. — 1) K. i
Kappadokien, i Antitaurus, vid övre Saros
(Sey-hun); kallades i romersk tid Hieropolis.
Betydande rester av detta K. finnas nära nuv. Djadjik.
— 2) K. i Pontos, vid Iris-floden (Yesil Irmak),
c:a 10 km n.ö. om nuv. Toqat, där starkt
förstörda ruiner påträffats.
Komancher, indianstam, se Comancher.
Komandorskij-öama [kamundåTskaj-], se
Kom-mendörsöarna.
Komaner, folkslag, se Kumaner.
Komåmo [kåmm’arnå] (slovak.), ung. Komdrom,
stad i Slovakien, vid sammanflödet av Våh och
Donau samt vid järnvägen Wien—Budapest; 30,811
— 519 —
— 520 —
Bensol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
